Etikett: Aktiecase (Sida 1 av 2)

Världens näst största risexportör på god väg att bli störst

Riset ses i Vietnam som Guds gåva och är idag en stapelvara för hälften av jordens befolkning.Precis som många läsare av bloggen känner till är Vietnam en av dom bördigaste platserna på jorden och möjliggör produktion av både frukt, grönt och givetvis ris. Mitt i Mekongdeltat i söder och Röda flodens deltan i norr finns majoriteten av Vietnams risfält. Mekongdeltat, som rinner igenom 12 provinser och kallas för Risskålen, har en population på 17 miljoner invånare varav 80 procent av dessa jobbar direkt eller indirekt inom risproduktion. Utöver detta produceras 60 procent av allt ris i Mekongdeltat som produceras i hela Vietnam. Längs deltat odlas mer än 1600 olika rissorter. Under 2019 producerades 43,45 miljoner ton ris i Vietnam.

Produktionen av ris har ökat aggressivt sedan 1965 och i slutet av 80-talet ökade produktionen och avkastningen betydligt. Med reformer inom jordbrukssektorn blev det möjligt för bönder att sälja sina råvaror på oreglerade marknader och importen av mineraler och besprutningsmedel sköt i höjden. Mellan åren 1985 till 1995 ökade importen av besprutningsmedlen med 260 procent. Mellan åren 1965 till 2004 ökade exporten med cirka 25 procent CAGR! Under samma period ökade produktionen med 3,97 procent CAGR .För mer information om risproduktionen kring Mekongdeltat finner ni en klockren artikel på ämnet här

Idag är Vietnam den näst största exportören av ris efter Indien och passerade så sent som i år Thailand efter att ha legat på en stabil tredjeplats sedan 2012. Skälet till att Thailand har tappat mot VIetnam ligger i att Thailand har tappat andelar i Sub-Sahara/Nordafrika då priset på premium-ris har stuckit iväg och fått importörerna att välja billigare rissorter från Indien och Kina. Fram till oktober i år har Vietnam exporterat 5,29 miljoner ton, vilket är 4 procent lägre än i fjol, samtidigt har värdet på vietnamesiskt ris ökat med 11 procent från föregående år. 

 

Största importören av vietnamesiskt ris är Filippinerna som stod för drygt 35 procent av den totala vietnamesiska exporten. Filippinerna har så sent som 2019 liberaliserat lagarna kring import av ris och relationerna mellan länderna är väldigt starka när det kommer till rishandeln. En liten anekdot på ämnet så hjälpte Filippinerna Vietnam på 70-talet att utbilda bönderna och effektivisera kultiveringen av ris genom lantbruksorganisationen IRRI (International Rice Research Institute).

 

Sedan 1:a augusti i år kan risexportörerna åtnjuta tullfri handel gentemot europeiska importörer. Historiskt sett har tullarna på ris legat som mest på 45 procent för att minska i flertalet omgångar fram till den senaste tullavgiften på 5 procent. Med det nya frihandelsavtalet EVFTA har EU åtagit sig att importera 80 000 ton ris årligen från Vietnam och slopa en övre kvotgräns för broken rice. I gengäld måste exportörer bistå med märkningar som utfärdas från vietnamesiska myndigheter, exempelvis motsvarigheten till KRAV. Utöver det behöver det finnas ursprungsmärkning och dylikt, inga konstigheter.

 

Så vilka risproducenter kan man kapitalisera på vietnamesiska aktiemarknaden? Faktum är att det finns en hel del noterade producenter som har helt eller delvis sitt fokus på just risproduktion och export.

 

Mitt förstahandsval bland dessa är Trung An Hi-Tech farming JSC  som var den första producenten att få skicka sitt ris tullfritt till EU, närmare bestämt  till tre importörer i Tyskland. Företaget har sin verksamhet i staden Can Tho som ligger i Mekongdeltat. Bolaget har sett sin försäljning öka från VND 937 miljarder 2016 till VND 1837 miljarder 2019. 

Även om Trung An Hi-tech farming har en ganska hög skuldsättning med debt-to-equity motsvarande 146 procent så är skuldsättningen i en stabilt sjunkande trend. Hög ROE på 12 procent och RIA på 4 procent. Trots att risproduktion, likt annan matproduktion, är en lågmarginalverksmahet har Trung An en nettovinstmarginal 3,28 procent vilket är högst i branschen. Aktien handlas till P/E- 12 och har handlats som lägst kring VND 14000/aktie i år och ligger nu kring VND 20000/aktie.

 

När det kommer till hoten för risproducenterna är klimatförändringarna inte helt otippat en av dessa. Ett annat lokalt problem är vattenkraftsdammarna längs Mekongfloden som resulterar i att floden sakta sina bort och torkar ut risfälten och annan gröda längs flodbankerna. 

 

Mekongfloden har fungerat i tusentals år som en transportsträcka för handelsmän och fiskare tillhörande imperier som idag inte finns. Kina har idag 11 vattenkraftsdammar längs Lancangfloden som är den norra delen av det som sedan söderöver blir Mekongfloden. Väl i Mekongfloden finns det idag ytterligare 11 dammar och hela 120 stycken dammar är under byggnation i bifloderna till dessa två. 

 

Vattenkraftsdammarna påverkar inte bara människorna som lever längs Mekongfloden i Vietnam utan även människorna från Laos, Thailand, Kina, Myanmar och Kambodja, hela 65 miljoner lever längs flodbankerna. Detta inkluderar inte alla människor som direkt påverkas av sämre skördar och förlorade arbetstillfällen på grund av torkan. 

Det finns idag ett samarbete mellan länderna längs Mekongfloden, men Kina är det land idag som sitter på makten bland dessa nationer och kan kontrollera flödet från norr. Så sent som i år började kinesiska myndigheter dela med sig av vattendata från både regnsäsongen och torrperioden till de övriga länderna. Tidigare delade dom med sig av data under regnsäsongen och det är fortfarande oklart hur transparent och uppdaterad datan kommer att vara.

Aktiecase: Clever group UpCoM:ADG Noterad branschledare inom influencer marketing

Nu var det ett tag sedan jag skrev på bloggen och jag känner att jag behöver förklara min frånvaro. Skälet till min frånvaro har varit att jag har köpt ett hus tillsammans med min sambo och har därför haft ont om tid att bara få sätta mig ner och göra det jag gillar mest, att skriva om allt som händer i Vietnam. Jag ska försöka komma tillbaka till ett inlägg i veckan, men det kan bli svårt kommande månad då huset kräver lite fix inför julen. Hur som helst nu har jag förklarat mig och det här caset påbörjade jag för en månad sedan och har längtat att få slutföra inlägget.

 

 Om det är någon bransch det finns väldigt lite av på den vietnamesiska aktiemarknaden så är det marknadsföring och framförallt digital marknadsföring. Många vietnamesiska företag inom SaaS väljer oftast att notera sig i Singapore då tillgången på kapital är betydligt större där än hemma i Vietnam. Clever Group dök upp av en slump i förra inlägget när jag kikade igenom listorna efter de aktier med högst utdelning för 2020. Clever group grundades 2008 och gick under namnet CleverAds och har idag 6 dotterbolag med olika inriktningar med fokus på marknadsföring och säljlösningar. Företagsgruppen har närvaro i Vietnam, Myanmar, Filippinerna, och Indonesien och kunder i hela Sydostasien. Jag tänkte ge dom en kort presentation av dessa verksamheter. En liten disclaim är att jag äger aktien när detta skrivs.

https://clevergroup.vn/en/introduce 

Bildkälla: clevergroup.vn

Clever Ads

Gruppens äldsta bolag som beskriver sig som ett one-stop-digital koncept med över 6000 kunder runtom i Sydostasien. Företaget erbjuder marknadsföringstjänster inom såväl gammal hederlig email-marknadsföring till reklam på TikTok, YouTube, Instagram, Facebook och sökmotoroptimering med mera. Bland kunderna finner vi SOEs såsom Viettel, Vietnam Airlines, Viglacera till stora globala varumärken som Philips, Standard Chartered, BMW och Sheraton. 

 

2015 gick Sydkoreas största marknadsföringsfirma Yellow Digital Marketing in i bolaget och året därpå vann Clever ads tre priser på Google PSP awards, best searching campaign, best mobile campaign och best Youtube & display campaign. 2017 öppnade Clever Ads sitt tredje kontor utanför Vietnam, denna gång i Myanmar. 

 

REVU Corporation

Juvelen i Clever group enligt mig. REVUs tjänster finns i sex asiatiska länder, inklusive Vietnam, Indonesien, Taiwan och Filippinerna. Bolagets nätverk har 550 000 influencers med olika inriktningar. REVU är framför allt verksam i Sydkorea där 520 000 influenser återfinns, men REVU har även en stark närvaro i Vietnam med 3800 influencers. Bland Revus kunder finner vi Nivea, Samsung, Nike, KIA och Guiness. REVU redovisade en försäljning på $15,8 miljoner dollar 2019. 

 

ADOP Vietnam

Bolaget levererar trafik och riktad reklam i sociala medier genom artificiell intelligens. När det kommer till ADOPs olika tjänster känner jag att min lekmannamässiga kännedom om onlinemarknadsföring inte riktigt räcker till här. Därför hänvisar jag till deras hemsida.

 

Adtech JSC

Likt ADOP använder Adtech sig av AI, men även blockchain och big data. Verksamhetens fokus ligger i att optimera kampanjer, maximera konvertering och intäkter från kampanjer. Adtech arbetar uteslutet mot reklam i smartphones. Adtechs optimeringsalgoritmer fokuserar på fill-rate och eCPM (effective cost per mille) en vidareutveckling av nyckeltalet CPM.

Bildkälla: Clevergroup.vn

Orion Media & NAH

Företaget liknar till viss del REVU men har en bredare inriktning. Orion har som mål att i huvudsak erbjuda ett ekosystem för sociala medier och att ha en fullständig uppsättning verktyg som kan användas för att hjälpa företag i alla led i varumärkesbyggandet. Orion har två inriktningar:

 

Teknik och användardata: Genom  att samla in användardata hjälper Orion Media företag att tydligt identifiera företagens kunder för en enkel implementering av kampanjer och effektiv kommunikation. 

 

Innehållsskapande och produktion: Skapar innehåll som fungerar bäst för  varje kund. Innehållet kan vara allt ifrån videor (virala videor, TVC och review videor), statusuppdateringar (text), foton, Gif-animationer med mera.

 

CleverX

Slutligen har vi CleverX som är det bolag som sticker ut i mängden. Det här bolaget fokuserar på säljlösningar för SMEs inom import-export där CleverX erbjuder även en tillhörande B2B e-handelsplattform. Bolaget promotar vietnamesiska varumärken på den internationella marknaden genom plattformen och övriga nätverk såsom Facebook.

 

Skälet till varför jag valde att investera i ADG är att bolaget är välskött, i en expansionsfas, köper upp bra bolag med synergier till kärnverksamheten, bra skuldsättning och ska dessutom notera sig på HoSE. Dessutom är det extra spännande att gå in i ett bolag som ADG eftersom de är i princip ensamma i sin bransch att välja just vietnamesiska aktiemarknaden istället för Singapore som majoriteten väljer. ADG handlas idag på UPCoM och omsättningen är ganska tunn även i vietnamesiska mått sett. Den 20:e oktober meddelade HoSE att de mottagit dokumenten från ADG avseende att byta lista från UPCoM till just HoSE. ADG räknas som en midcap då börsvärdet uppgår strax under VND 1 biljon eller $43 miljoner dollar.

 

Clever group har haft en stabil tillväxt där försäljningen har gått från VND 212 miljarder till VND 363 miljarder, hela 71% från 2016 till 2019. Under samma period har vinsten efter skatt gått från VND 5 miljarder till VND 41 miljarder. Kort och gott har marginalerna förbättrats betydligt bättre i jämförelse med försäljningen procentuellt. Bolaget är lågt skuldsatt med debt-to-equity på 22%. ROE och ROA låg på 36 respektive 24 procent förra året. ROA har legat stabilt kring 25% sedan 2016 medan ROE har svängt kraftigt mellan 112% 2016 till som lägst 27,7 procent 2018.

 

Nyckeltalen

Aktiecase: Royal International Corporation – Första börsnoterade casinooperatören i Vietnam

Många känner till att gambling är ett utbrett nöje i Asien. Under mina första månader som bloggare skrev jag en del om uppbyggandet av casinoverksamheter i Vietnam som var i ropet. I slutet av november 2018 blev det officiellt att vietnameser tilläts vietnameser att få spela på inhemska casinon om man uppfyller vissa krav. Förslaget kom i slutet av 2017 och efter flera genomgångar klubbades förslaget under hösten 2018. Lagändringen är under en provperiod under 3 år från slutet av 2017 vilket betyder, vad jag förstår det som, att provperioden upphör i december i år, efter det kan det eventuellt bli en förlängning av den nya regleringen. Idag finns det ett börsnoterat företag med casinoverksamhet. Jag tänkte ta och kika på The Royal International Corporation (HoSE:RIC) som driver ett tillhörande hotell, Royal Ha Long Hotel, nära turistmagneten Ha Long Bay. Casinot är det största i Ha Long och är därför intressant att kika närmare på. Le Quoc Thang är ordförande och delägare sedan slutet av 2015, Khai Tiep International Investment Co. Ltd registrerat på Cayman Island äger drygt 52 procent av bolaget sedan 2009.

Bildkälla: Ha Long Hotel

Det finns en video med en introduktion av hotellet på youtube, cringe-varning! Casinodelen kommer in 3:50 i klippet.

 

Likt många andra turistverksamheter har RIC drabbats hårt att coronapandemin och omsättningen föll med 38 procent YoY under första halvåret. Andra kvartalet i år är det tredje kvartalet i följd som RIC har redovisat en ackumulerad förlust på totalt $12,2 miljoner dollar. 

Verksamheten har haft det tufft från 2013, men har på senare tid tagit i med hårdhandskarna och skurit ner på personal från 1059 till 334 anställda. RIC börsnoterades 2007 och riktade in sig på utländska turister på grund av den dåvarande lagstiftningen. Idag har RIC fortfarande inget tillstånd att låta vietnameser spela på casinot. Fram till 2018 var RICs casino det enda casinot i Ha Long. Idag står casinot för 64 procent av intäkterna och hotellet för 36 procent. Börsvärdet för RIC uppgår idag till omkring $13 miljoner dollar och har legat omkring den värderingen sedan ett år tillbaka.

 

Även om jag brukar normalt sett skriva om framgångsrika bolag med exponentiella tillväxtkurvor och branschledare så tänkte jag se det här casinot som ett turn-around case. Sedan lagändringen 2018 har nya casinon poppat upp överallt och inte minst i Ha Long Bay.

 

För att ge lite klarhet i hur pass stor sektorn är så tänkte jag gå in på sektorn i sin helhet och sedan komma tillbaka till RIC.

 

Casinon i Vietnam 

 

Förra året uppgick antalet licensierade casinon i Vietnam till åtta stycken och i år har den siffra ökat till 14 stycken. Av dessa 14 casinon så finns det endast ett casino som tar emot vietnamesiska spelare, Corona Resort & Casino som ligger vid Long beach, Phu Quoc. Casinot opereras av nederländska Upffinity Gaming Management BV och ägs av bland annat Phu Quoc Tourism Investment and Development JSC. På övriga casinon krävs det fortfarande uppvisande av utländskt pass för att kunna spela trots dom nya reglerna från 2018. För att få spela på Corona Resort & Casino behöver vietnamesiska spelare uppvisa en månadsinkomst på minst $430 dollar i månaden och vara över 21 år, och behöver dessutom betala en inträdesavgift på $43 dollar, vilket är efter gällande nationell lag. 

 

När det kommer till sektorn i sin helhet är den fortfarande väldigt beroende av främst kinesiska turister som uppgår till en stor andel av casinobesökarna i Vietnam och övriga Sydostasien. Även om fler casinon skulle öppnas inom kort är det ingen garanti att marknaden skulle växa i samma takt. 

För att öppna ett nytt casino krävs det en investeringsbudget på minst $1 miljard dollar enligt vietnamesisk lag. Lagen säger dessutom att investeringsbudgeten avgör hur många bord och slots som får finnas i casinot, för varje $10 miljoner dollar får operatören ha 1 bord och 10 slots. 

 

Enligt investmentbanken Union Gaming uppskattade banken 2017 med att Vietnams GGR (gross gaming revenue) ligger mellan $800 miljoner – 1,2 miljarder dollar per år. För närvarande redovisar inte GSO Vietnam ( motsvarande SCB i Vietnam) någon som helst data på utvecklingen inom sektorn utan det mesta som finns på området är uppskattningar och källor från operatörer i Vietnam.

 

Sedan handelskriget mellan USA och omvärlden bröt ut i januari 2018 har tillväxten av kinesiska resenärer till Vietnam avtagit och växte endast med 3,3 procent YoY. Under 2019 stod kinesiska resenärer som den största andelen besökare i Vietnam, så mycket som 5,81 miljoner av totalt 18 miljoner besökare. Näst på listan efter kinesiska resenärer var sydkoreanska besökare som uppgick till 3,5 miljoner. 

 

 

Ett område som väntas växa inom just fysiska casinon är Da Nang i centrala Vietnam. Staden har idag 109 5-stjärniga hotell med tillhörande 13000 hotellrum med en tillväxt på 35 procent senaste åren. I takt med att priset per rum för dessa hotell har dubblerats sedan 2012 till i genomsnitt $200 per natt väntas gäster med fetare plånböcker leta sig hit. Under 2019 tog Da Nang emot 8,7 miljoner turister (+13,2 procent YoY) varav 3,5 miljoner var utländska turister (+22,5 procent YoY). PS. Jag har skrivit en hel del om Da Nang och dess strävan att även bli ett Silicon Valley i Vietnam DS.

 

Lönsamhet och regleringar

När det kommer till lönsamheten hos landets casinon så tror jag problemet ligger i just förlitandet på utländska turister. Om nu endast ett av de två casinon i hela Vietnam som tillåter vietnamesiska spelare är igång kan man inte se sektorns fulla potential (andra casinot Van Don Casino som byggs av Sun Group är fortfarande under konstruktion till 2029). 

Baserat på datan från Corona Resort & Casino som är ett bra exempel på hur sektorn hade mått om alla över 21 år fick spela visar vilken potential spelindustrin i Vietnam faktiskt har. Ett slopat krav på utländskt pass skulle vara det effektivaste sättet att minska så kallade gambling ringar som det skrivs väldigt flitigt om i vietnamesisk media. 

 

Jag har kommit över siffrorna för Casino Corona & Resorts och med dom siffrorna så känner jag att RIC skulle kunna uppnå motsvarande siffror om en förnyelse av dekretet slopar dagens krav.

Casinot på Corona Casino & Resorts vinst före skatt landade på $4,67 miljoner dollar och bruttovinsten uppgick till $13,04 miljoner dollar under de första sex månaderna efter invigningen den 19 januari 2019. För helåret 2019 landade omsättningen på $61,7 miljoner dollar och motsvarar nästan 60 procent av totala omsättningen för landets casinon på $107,4 miljoner dollar. 

 

Omsättningen för landets casinon 2019 var 60 procent högre än året innan på $67,3 miljoner dollar, vilket i sin tur var 31 procent högre än året dessförinnan när Vietnam beslutade sig för det nya direktivet.  Hela projektet, inkluderat infrastrukturen omkring och hotellet, har kostat investerarna $2,17 miljarder dollar. 

 

Corona Casino & Resorts består av 100 spelbord som erbjuder åtta sorters spel som baccarat, roulette, blackjack och flera former av poker. Den har också 1 000 spelautomater och drygt 1 000 elektroniska spelmaskiner. Bredvid casinot ligger hotellet med över 2000 rum och 10 strandvillor med tillhörande spa, shoppingcenter, teater och vattenland. Som inte det vore nog ligger hela komplexet endast 6,8 mil från det växande spelmeckat Sihanoukville i Kambodja.

 

Under 2019 hade Corona Casino 105200 besökare varav 47400 var vietnamesiska medborgare, det vill säga drygt 45 procent. Med det sagt så finns det bevis på att det finns en stor efterfrågan hos det vietnamesiska folket och det enda som gör att lönsamheten i RICs fall är så låg ligger i regleringen kring vem som får spela. Likt många branscher så har casinoverksamheterna i landet tvingas hålla stängt under rådande pandemi, vilket har gjort årets siffror väldigt svårtolkade. 

 

Gällande RICs fall står sannolikt en nyemission för dörren då HoSE har satt RIC under bevakning för andra gången på 4 år då verksamheten blöder pengar och regelverket på börserna tillåter inte för många minusår i följd. Under styrelsemötet i juni år godkände styrelsen ett nytt lån hos PVcomBank på VND 100 000 000 000 motsvarande $4,3 miljoner dollar. Under de första sex månaderna uppgick RICs förlust för 2020 till $2,3 miljoner dollar. Ny genomgång av RICs finansiering ska göras av HoSE i slutet av detta år/början av nästa år när helårsrapporten ska presenteras. Med lite tur kanske vi kan se en avreglering av marknaden nästa år eller året därpå, tills dess är det bara att försöka överleva på utländska turister.

 

Nyckeltalen

Aktiecase: FECON Corporation- Från Formel 1 till tunnelbanor

Besöker man Vietnam som turist eller affärsresande under en längre tid kommer man förr eller senare inse en sak. Oavsett om omvärlden upplever en pandemi och en nedgång i ekonomin, som givetvis smittar av sig på Vietnam, så är folk generellt mer positiva i Vietnam. En av de bättre orden som jag brukar använda när jag beskriver Vietnam för folk som inte har besökt Vietnam än är nybyggaranda. För mig betyder ordet att man ser bara framåt, ingenting är omöjligt, man kan bli vad man vill och allt kommer att bara bli till det bättre. Ordet får mig osökt tänka på infrastruktur och byggande. Så om nu nybyggarandan är den perfekta beskrivningen av vietnameserna, vad vore inte bättre än ett bolag inom bygg och anläggning i portföljen? Jag har sållat igenom den långa listan av kandidater och hittade FECON Corp.

FECON är ett relativt ungt bolag som grundades 2004 och har gått från en liten spelare till en av främsta byggföretagen med inriktning på byggnadsfundament och byggnationer under jord. Inom FECON-koncernen finns idag, utöver moderbolaget, 12 bolag inom koncernen och 7 bolag med minoritetsandelar i varav ett joint venture i Myanmar. Under 2019 omsatte bolaget $129,5 miljoner dollar och $12,18 miljoner i vinst före skatt. Bolaget värderas kring $40 miljoner dollar. Hälften av bolagets aktier ägs av utländska investerare, bland annat finska fonden PYN Elite, Raito Kogyo Group och Shanghaibaserade Geoharbour Co. Ltd. För oss mindre investerare finns det ett foreign room kvar med aktier för drygt $1 miljon dollar. Ibland är det bra att vara en liten spelare!

 

FECON har en rad projekt inom så väl infrastruktur såsom väg- och brobyggen, men en sak som sticker ut är att de är med i tunnelbanebygget i Ho Chi Minh City. Den första vietnamesiska entreprenören att implementera TBM-teknik (tunnelborrar på ren svenska) instruerad av japanska experter. FECON har sedan ett par år tillbaka tecknat ett strategiskt samarbete med japanska Raito Kogyo Group – ett av de ledande underjordiska byggföretag i Japan. Genom samarbetet har FECON lärt sig en hel del nya teknologi inom just grund och anläggningsbyggnationer och har gjort att FECON står ut i mängden av vietnamesiska byggentreprenörer. Deras status som pionjär på hemmaplan har medfört att bolaget har fått en hel del prestigefulla projekt i sin orderstock. Allt ifrån värmekraftverk såsom Nghi Son 1 Thermal Power Plant, Thai Binh 1, Thai Binh 2, Samsungs fabriker i Thai Nguyen, Bac Ninh, LGs fabrik i Hai Phong. De projekten som fick mig att intressera mig för FECON är deras engagemang i den stora utbyggnaden av storstädernas tunnelbanenät. Jag har skrivit väldigt mycket om just tunnelbanorna i Hanoi och Ho Chi Minh City för den som vill läsa mer om det. Om man hittar en aktör som bygger upp en växande nations tunnelbanenät och så småningom motorvägar och kanske höghastighetståg (om det ens behövs). Då tror jag att det är en keeper för portföljen. 

Ta Skanska som ett exempel, en samhällsutvecklare av rang! Skanska bildades 1887 och göt cement under namnet Skånska Cementgjuteriet. Bolaget gick vidare till att gjuta fundament och idag tar bolaget in projekt från alla världens hörn. Från uppbyggandet av Nya Karolinska i Solna till renoveringen av Brooklyn Bridge i New York. Om nu FECON ligger i framkant inom just sin nisch, underjord och anläggningsarbeten kan de väl vara ett framtida vietnamesiskt Skanska.

 

Raito förvärvade alla FECONs konvertibla obligationer under 2016 emitterade av Development Bank of Japan. Värdet på obligationerna uppgick då till $21,46 miljoner dollar och i juni förra sommaren konverterades obligationerna till aktier motsvarande  17,13 procent av bolaget eller 19,5 miljoner aktier. Raito Kogyo Group äger efter affären även 36 procent av dotterbolaget FECON Underground Construction JSC (FCU). Detta har lett till att FECONs skuldsättning har förbättrats avsevärt då den årliga räntekostnaden för bolagets obligationer uppgick till $3,8 miljoner dollar. Det senaste stora projekten som har fått en del uppmärksamhet förutom tunnelbanebygget är formula 1-banan i Hanoi som färdigställdes nyligen. På grund av coronautbrottet fick världen inte möjlighet att se skapelsen ännu, men det kommer sannolikt att visas upp i år. FECON stod för grundarbetet som vi kommer in på lite senare i aktiecaset.

Så vilka risker och svagheter hittar jag i bolaget? Det första som dyker upp är beroendet av byråkrati. FECON har just nu väldigt många projekt i orderboken som inte är färdigställda trots att de har pågått under lång tid. Skälet till detta har egentligen ingenting med bolaget att göra utan prioriteringen av nationella nyckelprojekt. Staten och kommunerna har haft många stora infrastrukturprojekt igång samtidigt och det har lett till förseningar i finansiering se inlägget om turerna med Sumitomo

En annan viktig risk är fordringarna i bolaget. Precis som många andra byggbolag är det en stor skillnad mellan kassaflöde och försäljning då projekten är väldigt omfattande i FECONs fall och sträcker sig över flera år i vissa fall. Förseningar som exemplet ovan har påverkat FECON och ökade med 38 procent under 2018 mot perioden 2015-2018 och stod för 59,6 procent av tillgångssidan i bolaget.  Detta har lett till perioder av negativt kassaflöde och har avhjälpts genom kortfristiga lån och liknande för att fortgå med projekten. 

Senaste tiden har konkurrensen hårdnat även om FECONs styrka är kompetensen kring just anläggningsarbeten och tunnelborrningar. Detta har medfört att bolaget har upplevt en viss press på vinstmarginalen senaste året (7,24 procent).

  Källa 

Företagen i koncernen

FCN – FECON Corporation JSC (moderbolaget)

Det mesta är redan sagt i detta inlägg. Omsatte VND 1900 miljarder 2018 och redovisade en vinst efter skatt på VND 223 miljarder, en vinsttillväxt på 12 procent YoY. Finns tyvärr bara konsoliderad data översatt fram till 2018. Därför är det svårt att se mer exakt hur mycket varje bolag bidrog under 2019.

 

FCS – FECON South Joint Stock Company 

FECON South Joint Stock Company grundades i juni 2016 med fokus på att utforma och genomföra grund- och infrastrukturlösningar. Bolaget är den näst största verksamheten med VND 633 miljarder i omsättning 2018 och  miljarder i vinst efter skatt, vinsttillväxten steg med 131 procent det året.

 

FCU – FECON Underground Construction Joint Stock Company

FECON Underground Construction Joint Stock Company (FCU) grundades den 24 december 2014 tillsammans med japanska (Raito Kogyo Group). Min personliga favorit i koncernen då det var just tunnelbanebygget som lockade fram mitt intresse till just det här caset. FCU är ett företag som specialiserat sig på just underjordiska arbeten i urbana områden. Exempelvis konstruktion av tunnelbanetunnlar, tekniska infrastruktursystem och hantering av mjuk mark i underjordiska byggverk med speciell teknik som Jet Grouting, Chemical Grouting, TAM Grouting. VND 155 miljarder i omsättning 2018 och vinsten efter skatt landade på VND 8 miljarder. En vinsttillväxt på 45 procent YoY.

 

FCI – FECON Infrastructure Investment Joint Stock Company

Det fjärde största bolaget i koncernen och utifrån årsredovisningen 2018 skulle jag påstår att det är även det sista bolaget av betydelse för resultatet. FCI omsatte 2018 VND 145 miljarder och redovisade en vinst efter skatt på VND 2 miljarder, en vinsttillväxt på 910 procent!

 

FECON S&C – FECON Soil Improvement and Construction

S&C specialiserar sig på förbättring av lös jord, dränering och “vaccum konsolidering”. När FECON fick uppdraget att vara med och bygga Formula 1 banan i hanoi så var större delen av uppdraget att dränera och fylla marken med cement, så kallad CDM (cement deep mixing). S&C omsatte VND 81 miljarder och redovisade 2018 >VND 1 miljard i vinst efter skatt.

 

Miltec – FECON Miltec

Grundades i november 2011 genom ett samarbete mellan FECON och japanska Chikami Miltec. Med produktionslinjen för sk PVD, prefabricated vertical drains. En sorts slang som man använder i samband med dränering av jord. Bolaget producerar ungefär 3,5 miljoner meter slang i månaden enligt japanska och internationella standarder. Produkten levereras till den inhemska marknaden och export till länder som Singapore, Thailand, Indonesien och Japan. Bolaget omsatte VND 49 miljarder 2018 och redovisade en förlust på minus VND 1 miljarder efter skatt.

 

GE – RAITO-FECON INNOVATIVE GEOTECHNICAL ENGINEERING

Grundat 2016 och är ett joint venture mellan Raito Kogyo Group och FECON. Bolaget är en del av FECON underground, se ovan.

 

FECON Hai Dang mineral 

Baserat i Tinh Gia-distriktet, Thanh Hoa. Hai Dang Mineral Joint Stock Company äger och nyttjar stenbrott av hög kvalitet i Ha Nam, Thanh Hoa, Nghe An och sandgruvor i Hanoi och Ha Nam. Bolaget producerar cement och sten för att tillhandahålla insatsmaterial för byggindustrin, bland annat armerad betong. Omsatte 2018 VND 32 miljarder och redovisade en vinst efter skatt på VND 2 miljarder.

 

FECON Rainbow Foundation Construction Co Ltd

Ett joint venture mellan FECON och det lokala Myanmar-företaget Super Rainbow Construction, med en ägarandel på 75 respektive 25 procent. Grundades i januari 2015. Bolaget startades kort efter valet i Myanmar i november 2015 och var tänkt att ta sig an diverse arbeten liknande de som de utför på hemmaplan. Bland annat sker projekt inom byggandet av värmekraftverk i södra Myanmar. Bolaget omsatte VND 16 miljarder och gjorde en vinst efter skatt på VND 4 miljarder under 2018.

 

FCS FECON South Construction and Piling

Som namnet låter så sysslar företaget med med pålning vid anläggningsarbeten i södra Vietnam.

 

COC1 – FECON Piling 1 

 

FMS FECON MACHINERY SUPPLY JSC

FECONs uthyrningsverksamhet av arbetsmaskiner inom bygg och anläggning. Lite som finska CRAMO.

 

FECON Power JSC

FECONs verksamhet inom solenergi och driver dotterbolaget Vinh Hao 6 Power JSC. Ett joint venture mellan ACWA Power, en ledande internationell utvecklare och operatör och FECON. Verksamheterna har gemensamt investerat i detta projekt $58 miljoner dollar. Vinh Hao 6 är byggd på ett område om 60 ha. Anläggningen har en kapacitet på 50 MW genererar 83 miljoner KWh / år till det nationella elnätet.

Mer information om bolaget 2018 och bildkällor nedan:  https://www.scribd.com/presentation/451752886/FECON-Presentation-new-200219-AK

 

 Nyckeltalen

Aktiecase: En uppföljning av vietnamesiska fiskeindustrin

Fiskeindustrin är något som håller mig varmt om hjärtat och har alltid varit något jag följt på avstånd. Att kika på den här marknaden för vietnams del föreföll given då Vietnam är en av de större exportörerna av Pangasius och tigerräkor, men även Tilapia. I det här caset så har jag gjort en uppföljning av det jag skrev på Nordnetbloggen i mars i fjol. Om ni läser det här inlägget och blogginlägget på Nordnet är borttaget så har jag det sparat här. I det förra inlägget gick jag in på fiskeindustrin i sin helhet, men nu tänkte jag på in på marknadsledande Vinh Hoan Corp (HoSE:VHC) och främst.

 

Vinh Hoan Corporation, HoSE:VHC

 

CEO: Ms. Nguyen Ngo Vi Tam

 

Bildresultat för Vinh hoan logo

 

Citerat från Nordnetbloggen, Fredrik Karlsson Hedin 190315

 

“Vinh Hoan är Vietnams största producent av Pangasius och grundades av MadameTruong Thi Le Khanh 1997 med huvudsäte i Sa Dec, Dong Thap-provinsen i Mekongdeltat. 2007 listades bolaget på Ho Chi Minh-börsen och samma år öppnades även en Vinh Hoan USA i staden Milpitas i Kalifornien.

2010 korades Vinh Hoan Corp till den största pangasiusproducenten i världen. Produktionen erhöll en så kallad ASC-märkning och samma år kom larmen om att torsken var påväg att bli utrotningshotad vilket ledde till att Pangasius blev ett hett billigt alternativ. 2016 korades bolaget av Forbes som en av de topp 50 främsta börsbolagen i Vietnam.”

Branchledaren

Vinh Hoan är som sagt sedan 2010 den största producenten av Pangasius i Vietnam med en marknadsandel på 15 procent av den vietnamesiska exporten. Tyvärr stod majoriteten av exporten till USA, 58 procent, strax innan handelskrigets början vilket har fått hela fiskeindustrin att kraftigt minska sin export.  EU och Kina stod för cirka 15 respektive 10 procent av bolagets export och har under samma period fått se sina andelar att skjuta i höjden, speciellt Europa procentuellt.

Tullarna

Vinh Hoan Corp hade tullfri handel till USA fram till början av 2019 då bolaget har en amerikansk verksamhet som de äger till 15 procent. Detta medförde att Vinh Hoan hade möjligheten att växa betydligt snabbare än sina konkurrenter under flera år. I mars i år kom beskedet att USA ökade befintliga tullar, på fryst pangasiusfilé från tidigare $0,97 dollar per kilogram till $2,39 dollar per kilogram. I vissa fall blev tullarna högre för en del fiskproducenter bl.a Hung Vuong Group som fick $3,87 dollar per kilogram. Däremot lyckades Vinh Hoan komma lindrigt undan genom att de fick lägst tullavgift av samtliga vietnamesiska konkurrenter, $019/ per kilogram. 

Tullhöjningen resulterade i att exporten av vietnamesisk Pangasius till USA föll kraftigt under mars och april i fjol på -22,8 och respektive -44,4 procent. De senaste siffrorna från september i fjol visade att exporten till USA sjönk med 40 procent från föregående år till $221 miljoner dollar. Under 2018 var Kina den största exportmarknaden med en andel på 30,9 procent av den totala Pangasiusexporten. Under de första 6 månaderna av 2019 sjönk andelen till 26 procent, men är fortfarande störst. Totalt uppgick värdet av pangasiusexporten till $962 miljoner dollar under samma period.

 

Värde i dollar, se nästa bild nedan.

Fiskfarmar och nya dotterbolaget

 

Samtidigt som exporten till USA sjunker sedan 2019 så växer Vinh Hoans fiskproduktion. I fjol invigdes den nya fiskfarmen i Long An på 220 hektar kommer att starta i januari 2019 och den första skörden väntades ske i juli / augusti 2019. Har inget nytt kring processen där. Genom den nya farmen kommer egenproducerad fisk att öka med 40 procent från 2018. 

 

I augusti 2018 blev det känt att Vinh Hoan, med ett initialt kapitaltillskott på $13 miljoner dollar, grundade det nya dotterbolaget Vinh Phuoc Food Company Limited (VPF). Med huvudkontor i An Phu Hamlet, Chau Thanh-distriktet i Dong Thap-provinsen kommer de huvudsakliga affärsverksamheterna att bestå av bearbetning och konservering av skaldjur och fiskprodukter. 

 

Skälet bakom det nya bolaget ligger synergier kopplade till resterande del av koncernen. Avståndet från fiskfarmarna i Ben Tre-provinsen och Dong Thap-provinsen till VPFs bearbetningsanläggningar är endast 50 km och avståndet från VPF till Vinh Hoan Corporations huvudkontor är bara 1½ timmar bort. Detta har underlättat transporten av både rå fisk och färdiga produkter. Summa summarum – Sänkt logistikkostnad och minskad risk för försämrade produkter på grund av lång transporttid.

 

VPF har en fileteringsanläggning med hög bearbetningskapacitet, utökad jordbruksareal med ledig mark tillgängligt för framtida utbyggnad.

– 1 fileteringssanläggning med 800 medarbetare med en bearbetningskapacitet på 150 ton rå fisk / dag

– 2 fiskfarmar med en total yta på 75 hektar

– 1 kylförvaring med kapacitet på 3200 ton färdiga produkter

– Ledigt markområde på 8,5 hektar för framtida utbyggnad

 

Inom Vinh Hoan-koncernen väntas produktionen av bearbetat material öka från den nuvarande nivån på 850 ton / dag till 1130 ton / dag i slutet av 2021.

  1. Fonden Holberg Triton har en vikt på 6 procent i fondportföljen i Vinh Hoan Corporation. D.S

 

Konkurrenterna

 

Från förra inlägget på Nordnetbloggen illustrerades en bild över konkurrenterna inom fiskeindustrin och jag tänkte gå igenom dom lite snabbt och jämföra ett av bolagen mot Vinh Hoan Corp.

 

Minh Phu Seafood

 

Citerat från Nordnetbloggen 190315:

 

“Minh Phu Seafood Corporation grundades 1992 och är idag Vietnams största producent av tigerräkor. På den internationella marknaden är de i det absoluta toppskiktet. Exportvolymen blev rekordhög i augusti 2018 då exportkontrakten ökade kraftigt. Minh Phu exporterade 8 354 ton räkor i månaden och ökade med 35,2 procent från föregående år och nådde den högsta volymen i företagets historia, enligt ett pressmeddelande i september. I samma pressmeddelande framgick det att företaget exporterade 39 354 ton mellan januari och augusti 2018, en ökning med 18,3 procent från 2017.”

 

Hemsida: http://minhphu.com/

Vietstock: https://finance.vietstock.vn/MPC/financials.htm?tab=CSTC

 

Nam Viet Corporation 

 

Ett av de mindre bolagen i listan, men tveklöst det bästa bolaget när det kommer till IR. Varje månad släpper bolaget ett månadsbrev på engelska och samtliga rapporter/pressmeddelanden finns på engelska. Grundaren Doan Toi beskrivs som entreprenören som gick från att bygga civila och industriella byggnader genom Nam Viet Co Ltd, även kallat Navico, till att byta inriktning till fiskeindustrin 2000. 2007 var Navico faktiskt landets och kanske även världens främsta exportör av Pangasius, tre år före Vinh Hoan Co. Idag har bolaget en total area av fiskfarmar motsvarande 300 hektar längs Mekongfloden i söder. Utöver det har bolaget tre produktionsanläggningar med en bearbetningskapacitet uppgår till 120 000 ton pangasiusprodukter, främst frysta filéer, per år. Skillnaden med Vinh Hoan är att Navico är stora inom Tilapiaproduktion, men även mindre vanliga vattendjur som grodor och ormhuvudfiskar. 

 

Senaste åren har vinsttillväxten avtagit kraftigt för Navico. Bolaget omsatte $193 miljoner dollar  och gjorde en vinst före skatt på $35,8 miljoner dollar år 2018. Jämför man med 2016 till 2017 så var omsättningen miljoner dollar $127,2 miljoner dollar 2016, men steg till $177 miljoner 2017 och vinsten före skatt gick från $7,2 miljoner till $29,7 miljoner dollar. Återkommer med lite nyckeltal längre ner i inlägget där jag jämför Vinh Hoan och Navicos aktier.

 

Hemsida http://navicorp.com.vn/ 

Vietstock https://finance.vietstock.vn/anv/profile.htm?languageid=2 

 

IDI Seafood 

 

Sista noterade fiskproducenten i listan finner vi International Development & Investment Corporation även kallad, IDI Seafood. IDI är en del av en grupp av företag som odlar, processar och exporterar fiskprodukter såsom fiskmjöl, fisksås och fiskleverolja och en mindre del pangasiusprodukter. All verksamhet inom gruppen sker i Vam Cong i Dong Thap-provinsen. 

 

Mätt i börsvärde på $49,2 miljoner dollar är IDI minst av de noterade producenterna. IDI omsatte 2018 $316,4 miljoner dollar och vinsten före skatt landade på $15,1 miljoner dollar. Året dessförinnan landade omsättningen på $ 273,6 miljoner, men vinsten före skatt var hela $31,1 miljoner dollar. Aktien handlas till P/E 3 och P/B 0,39 i skrivande stund.

 

Hemsida http://www.idiseafood.com/

Vietstock https://finance.vietstock.vn/idi/related-companies.htm

 

Screening: Vinh Hoan vs. Navico

Aktiecase: Saigon Ground Service – Ett bet på ökad flygtrafik

HoSE: SGN

I takt med att Vietnam ökar i popularitet som resmål och fler flygbolag väljer att öppna direktflyg till Vietnam ökar även tillväxtpotentialen för servicebolagen inom flygsektorn. När jag satt i söndags och tänkte på vilka ämnen jag skulle vilja ta upp denna vecka så insåg jag att det var länge sen jag pratade om flygindustrin. Jag har aldrig varit intresserad av att investera i just flygbolag, men varför inte investera i de som säljer spadarna än de som gräver efter guld? Det finns en hel del bolag verksamma inom flygindustrin och efter lite screening så hittade jag Saigon Ground Service JSC. 

Saigon Ground Service JSC

Grundades 2004 under ledning av The Aviation Service Center som är den del av statliga Airports Corporation of Vietnam. 2014 blev bolaget ett joint stock company och privatiserades året därpå.

Saigon Ground Service, även kallad Sasco, är specialiserat på kommersiella tjänster på flygplatser och har den tveklöst största marknadsandelen inom detta område på Tan Son Nhat International Airport – Vietnams största flygplats mätt i antalet passagerare. År 2018 tjänade Tan Son Nhat 38 miljoner passagerare, vilket överskrider flygplatsens kapacitet med 10 miljoner resenärer. Att Tan Son Nhat överskrider sin kapacitet är inget nytt utan är ett problem som det skrivits flitigt om i media i många år. Istället väljer Sasco att expandera till andra flygplatser med potential. Idag tar Sasco hand om 50 flygbolags ground service bland annat Emirates, Turkish Airlines, Qatar Airways, Cathay Pacific och Air France.

2015 tog Sasco över bland annat ground service på Da Nang International Airport som tog emot 13,2 miljoner passagerare 2018. Inom ground service ingår alltifrån ramphanteringen, städning av flygplan, check-in service, boarding, in- och avlastning av bagage till VIP-lounge tjänster. 

2016 etablerade Sasco sitt dotterbolag Sai Gon – Cam Ranh Ground Service på Cam Ranh International Airport som är turistorten Nha Trangs största flygplats med 8,5 miljoner passagerare under 2018. Bolaget noterades på HoSE i början av augusti 2018.

Enligt Sascos finansiella rapporter är affärssegmenten taxfree, lounge, souvenirer och konfektyr, samt drift av restaurang- och caféverksamheter de tveklöst största inkomstkällorna.Sasco har en fördel när det kommer till tullfria produkter och lounger på grund av stöd från sin strategiska partner Imex Pan Pacific Group, IPP Group, som äger 80 procent av high-end modesektorn i Vietnam. Sasco hanterar nästan alla lounger på Tan Son Nhat International Airport. Utöver samarbetet har bolaget statliga Airports Corporation of Vietnam kvar som delägare på 48 procent och sedan juli i fjol äger Vietjet 9,11 procent av bolaget och köpet värderades då till $6,05 miljoner dollar. Sedan 2011 har Vietjet en post motsvarande 5 procent av bolaget. I och med köpet blir Vietjet tredje största ägare efter Saigon Securities på 15 procent.

Enligt årsrapporten från 2018 omsatte Sasco VND 1,28 biljoner drygt $55 miljoner dollar och redovisade en vinst före skatt på VND 293 miljarder, $12,58 miljoner dollar.

Nyckeltalen

 

Aktiecase: Nam Long Investment Company – Bygger till en växande medelklass

Jag har suktat länge efter att finna ett stabilt vietnamesiskt fastighetsbolag, nu har jag äntligen funnit den. Den uppfyller alla mina kriterier. Stabil utdelning sedan börsintroduktionen 2013, med en utdelning på ~VND 500 per år fördelat på halvårsvisa utbetalningar, juni och december. Utöver det en låg skuldsättning gentemot peers, stor kassa och fokus på bostadsutveckling riktat mot medelklassen. Bolaget är väl analyserat och det finns gott om grafer som jag tänkte ta med.  Först tänkte jag berätta om tillväxten inom just fastigheter i Vietnam och sedan lite om Nam Long Investment Co. bakgrund. 

Fastighetspriserna i Ho Chi Minh City och Hanoi stiger kraftigt och överallt ser man byggkranar. Under Q2 2019 steg fastighetspriserna i Ho Chi Minh City med 21,9% från Q2 2018 till $2009 per kvm enligt Jones Lang La Salle Vietnam. I det politiska centrumet Hanoi steg fastighetspriserna med modesta 6,9% under samma period och kvadratmeterpriset landar på $1417. Skälen bakom dessa siffror finner vi en ekonomiskt tillväxt som stigit med omkring 7 procent CAGR senaste 30 åren och senast 2018 med 7,1%. Utöver det ser vi en starkare urbanisering och en växande export. 

Ho Chi Minh City ligger alldeles under gränsen för en megastad som börjar vid 10 miljoner invånare. Den senaste siffran 8,9 miljoner invånare från januari i år beräknas bli 9,3 miljoner redan till nyår, en ökning med 400 000. Historiskt sett växer staden med 2,5% per år sedan 10 år tillbaka, ungefär 250 000 om året. Av dessa nyinflyttade hittar vi i huvudsak unga och välutbildade vietnameser i jakt på nytt jobb. 

Som jag har tidigare skrivit så är den största andelen av befolkningen mellan 20-44 år varav 60 procent av den totala befolkningen på 96 miljoner är under 35 år.

Under  innevarande år har man börjat skymta effekterna av handelskriget mellan USA och Kina i den vietnamesiska ekonomin, vilket har påverkat inflödet av kapital till Vietnam pga risken av spridningseffekter. Detta har även påverkat försäljningen av premiumbostäder, medan bostäder inom mellan- och lågprissegmentet har varit oförändrad alternativt stigit. Så kallade C-klass bostäder har varit historiskt sett det segment som har format Ho Chi Minh City. I takt med inflyttning av välutbildade unga och allt fler internationella investerare så kommer den bilden att ändras och bostäder inom både B och A-klass bostäder kommer att närma sig volymen av nybyggda C-bostäder på sikt.

 

NLG – Bostadsutvecklaren för medelklassen 

Nam Long Investment Company grundades 1992 och var en av de första privata bostadsbyggarna. Initialt hette bolaget Nam Long Ltd men 2005 skedde ett namnbyte. 2008 investerade de första utländska aktörerna i NLG, bland annat Nam Viet Corporation som är helägt av Goldman Sachs. 2010 anslöt sig det lokalt kända investmentbolaget Mekong Capital bland storägarna. 2013 gjorde NLG börsdebut på HoSe under börskoden HoSE:NLG. Året därpå dyker mytomspunna Bridger Capital upp i ägarlistan efter att ha köpt 6 miljoner aktier (vid den tidpunkten ungefär 1% av bolaget) för VND 18000 per aktie. Bridger Capitals andel är fortfarande låg, men däremot finner vi sedan några år tillbaka finska PYN Elite bland storägarnas topp 3 på 6 procent. 

Kort efter att Bridger Capital och världsbankens IFC gått in i bolaget väljer flera japanska bostadsutvecklare att samarbeta med NLG. Bland NLGs samarbetspartners finner vi singaporianska Keppel Land som är en av Vietnams största kommersiella fastighetsutvecklare. Utöver Keppel Land finner vi japanska Hankyu Hanshin Properties och Nishitetsu Group som båda inriktar sig på privatbostäder.

NLG har sitt fokus i södra Vietnam kring Ho Chi Minh City samt närliggande provinserna  Long An, Can Tho och Dong Nai. Huvudfokuset för NLG är prisvärda bostäder (B-klass) åt medelklassen och ska ses som ett stabilare fokus i jämförelse med premiumbostäder (A-klass). 

NLGs samarbeten med de stora japanska konglomeraten nämnda ovan ses som ett gott betyg på kvalité. Dessutom sänks risken i tider när finansering från bankerna stryps då många projekt som NLG gör tillsammans med sina partners sker finansieringen 50-50. En av de mest intressanta styrkorna med NLG förutom ovanstående är att bolaget hamstrar väldigt mycket land samtidigt som de håller nere skuldsättningen (D/E ratio 0,32 näst lägst i sektorn) och har en stabilt växande kassa (CCE/ Total asset ratio 0,30 högst i sektorn). 

NLG har satt som mål att bygga upp sin landbank för framtida projekt om 8 hektar i genomsnitt per år. NLG äger 70 hektar land avsedd för kommersiell service av den totala landbanken på 650 hektar. I fråga om hur fördelningen mellan de olika intäktsbidragen NLG fördelas ligger lägenheter på 51%, Villor och Townhouses 33% och land 16%.

NLG har tre produktlinjer inom privatbostäder, Valora/ Nam Long Home (affordable villas/ B-klass), Ehome (affordable housing/ B-klass) och Flora (affordable condominium/ B-klass)

Länk till årsrapporten 2018

 

Dags för nyckeltalen

Aktiecase: NaFoods Group – Den vietnamesiska fruktexportören

25 procent av all frukt som Kina importerar kommer från Vietnam. Värdet på exporten uppgick 2018 till $0,78 miljarder dollar. I veckans aktiecase kommer jag att grotta sig ner mig i en marknad som jag fick upp ögonen för under min vistelse i Da Nang.  Bolaget som jag tänkte gå in på heter NaFoods Group och är det enda publika fruktexportföretaget på de två vietnamesiska börserna.

Ett stort utbud av frukt och grönsaker samt en stor variation i klimatet norr till söder gör Vietnam till ett intressant plats för odlingar. I Da Nang träffade jag Stanley Boots som driver ett mikrobryggeri, 7 Bridges Brewing Co., som introducerade mig för just det stora utbudet av frukt som finns i Vietnam. Deras bryggeri fokuserar på att ta fram vietnamesiska smaker genom att skapa öl baserat på frukt från Vietnam. 

När jag senare gjorde research på området så insåg jag snabbt att just Vietnam har en väldigt fin potential att bli en viktig exportmarknad. Det som har fått sektorn att växa så snabbt senaste åren har att göra med handelsavtal och ett omfattande skifte där risfälten har ersatts med fruktodlingar. Faktum är att avkastningen per odlad hektar mark ger 4 till 8 gånger högre avkastning på frukt än ris. 

Däremot finns det mycket kvar att göra när det kommer till spårbarhet, jämn kvalité framför kvantitet. Dessutom har övergången från traditionella odlingstekniker till nya effektivare tekniker ha tagit längre tid än väntat. En annan viktig del i förändringsarbetet är att det finns väldigt många frukter som få konsumenter utanför Vietnam känner till och där behöver marknadsföringen komma in. Är ni intresserade av att läsa mer om de frukter som växer naturligt i Vietnam finns det en länk här.

Innan jag går in på NaFoods som bolag så tänkte jag ta och kika på det senaste inom detta område. För drygt en månad sedan blev det klart att den största fruktprocesseringsfabriken öppnar i regionen Western Highlands, på vietnamesiska Tây Nguyên.  Fabriken på 6 hektar kommer att ligga i provinsen Gia Lai och ha en årlig kapacitet på 52 000 ton processad frukt. Bolaget bakom fabriken Doveco, Đồng Giao Foodstuff Export JSC, kommer att kunna producera 20 000 ton fruktjuice, 22000 nedfryst frukt och 10 000 ton konserverad frukt. Fabriken är tänkt att generera en exportförsäljning på $86 miljoner dollar årligen och processa 500 ton frukt och grönsaker dagligen. 

Mer på exportområdet så kom det en nyhet om att Vietnam försöker få till en exportlicens för att kunna exportera avokado till alla amerikanska millennials. I Da Lak provinsen produceras med avokado i hela Vietnam, uppåt 4300 hektar med avokadoplantage av den totala odlingen på 8000 hektar. Idag säljs mycket av den vietnamesiska avokadon i landet alternativt exporteras näst intill uteslutande till Kina. Hindret idag för vietnamesiska avokado att ni USA ligger i problemen som gäller för hela branschen som jag nämnde ovan, såsom spårbarhet med mera.

 

NaFoods Groups historia

NaFoods Group JSC grundades 1995 under namnet Thanh Vinh LLC. Företaget var då verksamt inom dryckestillverkning och ett av de mest kända varumärkena var Festi. 

1998 fick dryckestillverkaren problem då utländska aktörer såsom Coca Cola och Pepsi Co. tågade in i Vietnam. 

2000 bytte bolaget fokus till juicetillverkning och tre år senare invigde företag den första juiceproduktionsanläggningen med europeisk standard. Fabriken hade en kapacitet på 5000 ton per år. 

2009 övergick Thanh Vinh till att tillverka juice på passionsfrukt från att ha producerat mestadels ananasjuice, något som hade med tiden möts av hård konkurrens.  2010 bytte företaget namn igen till Choa Viet Foods JSC. 

2013 introducerade man en ny produkt IQF-behandlad frukt, det vill säga frukt som fryses snabbt ner efter att frukten har skördats och tvättats. 

2015 bytte bolaget namn återigen till NaFoods Group och listades på HoSE. 

2017 exporterade NaFoods passionsfrukt till Europa för första gången. 

Slutligen 2018 invigdes dotterbolaget NaFoods South JSC som består av en fabrik i Long An provinsen som har en produktionslina med en kapacitet på 7000 ton frukt per år och en IQF-produktion på 2 ton fryst frukt per timma.

NaFoods produktsortiment är idag väl diversifierat inom frukt, nötter och grönsaker. Produkterna säljs antingen som puréer, juicekoncentrat, hela frukter och djupfrysta produkter.

 

Dags att kika på nyckeltalen! Lägg märke till att 56 procent av NaFoods försäljning kommer från export.

Aktiecase: Slaget om mjölken – Två mejeriaktier med två riskprofiler

I förra inlägget lovade jag att jag skulle presentera ett aktiecase från den vietnamesiska mejeriindustrin. Det slutade med att ett case blev två då den ena äger den andra, men det är det mindre företaget som har störst kurspotential om allt går som det ska. Eftersom jag har skrivit en del om just mejeriindustrin i Vietnam i förra inlägget  så tänkte jag gå in på dessa två case. Efter det så tänkte jag återkommer längre ner med lite statistik och kommentarer till illustrationerna. 

 

Veckans aktiecase är Vinamilk och GTNFoods. jag har skrivit en del om Vinamilk och nämnt GTNFoods en gång tidigare i bloggen i samband med budet från Vinamilk tidigare i år. Skälet till att Vinamlk har varit intresserad av GTNFoods är att GTNs närvaro i norr är betydligt starkare. GTN har norra Vietnams största boskapsuppfödning med 24000 kor. Vinamilk är marknadsledande i branschen och började som ett helstatligt bolag (SOE), men är idag statligt till 36 procent. 

 

Ur tillväxtsynpunkt har Vinamilk slagit GTNFoods på fingrarna flerfaldigt, samtidigt som GTNFoods började sin omstrukturering från att ha varit ett bolag inom mineralutvinning 2011 till att bli ett mejeriföretag 2014 med fokus på ekologiska mejeriprodukter av hög kvalité. Idag äger GTNfoods i huvudsak tre olika verksamheter, varav mejeridelen är tveklöst störst. GTNFoods äger vinodlaren Ladofoods, teodlaren Vinatea och slutligen boskapsuppfödaren och mejeriföretaget Moc Chau Dairy JSC. När jag reste runt i Vietnam var Moc Chau Diary valet nummer ett för mig när det kommer till yoghurt och mjölk. Riktigt bra kvalité och smakade som hemma. Dessutom är fokuset på just ekologiskt.  Jag återkommer till GTN Foods lite längre ner.

 

Vinamilk grundades 1976 under namnet Southern Coffee – Dairy Company och var en sammanslagning av tre företag, kinesiska Thong Nhat, holländska Friesland Foods tidigare företag Truong Tho som producerade kondenserad mjölk åt södra Vietnam och slutligen Nestléägda Dielac. Vinamilk blev ett renodlat mejeriföretag 1993 när de bytte namn till The Vietnam Dairy Company. 2003 börsintroducerades Vinamilk och bytte till sitt nuvarande namn Vietnam Dairy Products JSC. Idag har Vinamilk ett börsvärde på $9,5 miljarder dollar och har en total marknadsandel om 50 procent inom hela mejeriindustrin i Vietnam.

 

 Expansionen utanför Vietnam är redan igång sedan 2015 när Vinamilk köpte in sig till 193 procent i Nya Zeeländska mejeriföretaget Miraka Holdings. Efterföljande år skulle Vinamilk gå in i minst ett nytt mejeri utanför Vietnam per år. I maj 2016 köpte Vinamilk upp hela Kalifornienbaserade Driftwood Dairy Holding Corporation. 2017 öppnade Vinamilk upp ett dotterbolag i Polen, Vinamilk Europe Spostka Z Ograniczona Odpowiedzialnoscia, och ett annat helägt mejeriföretag i Kambodja, Angkor Dairy Products Co. Ltd.

 

Idag har Vinamilk 13 farmar varav 1 i Laos och exporterar till 40 länder. 2018 köpte Vinamilk in sig till 51 procent i laotiska mejeriföretaget Lao-Jagro som i samma veva drog igång Vinamilks första farm utanför Vietnam. 2018 hade Vinamilk en nettoomsättning på VND 52,629 miljarder motsvarande $2,2 miljarder dollar. Nettovinsten landade samma år på VND 10,206 miljarder motsvarande $438,8 miljoner dollar. 

 

Under 2018 ökade Vinamilk som sagt i företaget GTN Foods och det är nästa företag som jag tänkte ta och berätta om.

 

GTN Foods väg till vad det är idag är som jag inledde detta inlägg med, ganska snårigt. Bolagets tre verksamheter Moc Chau och Vietnam Tea Corporation är de två äldsta bolagen och grundades 1958, Moc Chau hette då Moc Chau Army Farm. Bolagen var verksamma inom  sina områden och väldigt lite hände egentligen fram 2015 när GTN gick in 75 procent i Vietnam Tea Corp, Vinatea. 

 

GTN grundades som sagt 30:e maj 2011 och fokuset var initialt på industriell bambuproduktion, infrastruktur, mineralutvinning, byggmaterial , plast, jordbruksprodukter. GTN hade ett startkapital på $3,4 miljoner dollar och företaget hade förmodligen svårt att hitta lönsamhet i dessa spretiga verksamheter. 2013 omstrukturerade GTN sin verksamhet och blev ett konglomerat inom jordbruksprodukter. 

Första köpet var LadoFoods, en av de främsta vintillverkarna i södra Vietnam. Året därpå 2014 listades GTN Foods på HoSE. 2016 ökade GTN i Vinatea till 95 procent och under samma år fick GTN sina första institutionella utländska investerare bland annat danska PENM Partners.

 

2017 var verkligen GTNs år. Detta var året då GTN Foods köpte 73,72 procent av Vietnam Livestock Corporation, Vilico som äger bland annat mejeriföretaget Moc Chau. Just det här köpet gav GTN uppmärksamhet nationellt och nu blev Vinamilk intresserad av GTN Foods. Under detta år steg GTNs omsättning med VND 3,781 miljarder i intäkter, en ökning med 108 procent från föregående år. Resultatet efter skatt var VND 152 miljarder, en ökning med 850 procent mot 2016.

 

Hur skiljer sig företagens produktutbud?

 

Vinamilk produktportfölj ser ut som följande:

Mjölk

Soyamjölk

Näringsdrycker

Mjölkpulver

Yoghurt

Kondenserad mjölk

Ost

Glass

Flingor

Juicer

 

GTN Foods Moc Chau och Vilico har en snarlik produktportfölj på mejeriområdet

 

Moc Chau

Yoghurt

Laktosfri yoghurt 

Risyoghurt

Laktosfri mjölk

Ekologisk mjölk

Ost

Smör

Whey

Kondenserad mjölkkaka (typ som ostkaka?)

 

Vilico

Grisuppfödning (har även slakteriverksamhet som innefattar även nötkreatur och fjäderfän)

 

Dags för nyckeltalen!

 

Årsredovisningarna för 2018 

Vinamilk 

GTN Foods

 

Kommentar

Precis som många SOEs och fd SOEs har Vinamilk en dominerande ställning inom mejeriindustrin i Vietnam. Eftersom Vinamilk har en bred portfölj kan det vara intressant för den riskvillige att gå in i mindre spelare som är mer nischade. Ett bolag som jag hoppas se en börsnotering från är bolaget Nutifood som fokuserar på mjölkpulver och näringsersättning till barn. Inriktar sig uteslutande mot låginkomstsegment.

Kommentar

Som jag tidigare skrev så har både vanlig yoghurt och frozen yoghurt fått ett uppsving i Vietnam. Nästa segment som ska bli spännande att följa är ost och smör. Frågan är vilket aktör som tar hem det segmentet?

Kommentar

Som Stoxplus skriver så var 2015 mejeriindustrins år. Stora projekt sattes igång för att möta efterfrågan.

Kommentar

Kondenserad mjölk är den typen av mejeriprodukt som har varit en naturlig del av var mans hem i Vietnam. Man dricker kondenserad mjölk till sitt ca phe sua nong (droppkaffet) och ca phe  sua da. Mer om vietnamesernas extrema kaffekonsumtion finner ni här . Lägg märket till att pulvermjölk har en väldigt stor andel av den totala mejerimarknaden. I texten ovan så står det även att vietnameserna dricker endast 12 liter mjölk per person, vilket är fortfarande väldigt lite mjölk globalt sett. Motsvarande siffra för Kina är dubbelt så hög, 24 liter per person och år.

Aktiecase: Pinaco – Batteritillverkaren laddad för fortsatt tillväxt?

Vill be om ursäkt för att veckans avsnitt av podden uteblir då jag har fått två avbokningar. Hoppas att jag kan släppa avsnitt 9 asap. Hur som helst här kommer ett aktiecase istället. 

Vietnams marknadsledande batteritillverkare Vietnam’s Dry Cell & Storage Battery, PINACO (HoSE: PAC) var ett bolag som jag hittade medan jag gjorde min research kring SAVICO  . Produktutbudet sträcker sig mellan de enklaste AAA-batterierna för hemmabruk till bil- samt motorcykelbatterier och batterier för industriellt bruk. När det kommer till marknadsandelar så har PINACO 50 procent av Vietnams försäljning av torrcellsbatterier och 40 procent av batterimarknaden i stort, inklusive torrcellsbatterier. Torrcellsbatterier är exempelvis batterier som man brukar kalla A-AAA batterier.

2017 gick japanska Furukawa Battery Co. in som strategisk investerare i bolaget och har idag 10,5% av aktierna. Furukawa Battery är ett av 137 dotterbolag tillhörande det stora konglomeratet Furukawa Electric group.

Varför just batteritillverkning i portföljen? De ord som for i mitt huvud kring bolaget när jag först läste om det var, framtiden och elektrifiering. Två klyschiga ord som jag tänkte förklara mer på djupet. I takt med att fler vietnameser skaffar sig ett fordon med förbränningsmotor eller eldriven kommer batterier att behövas. Utöver den stora omvandlingen kommer dessutom mer hemelektronik att finnas i var vietnames hem. Vad kommer att öka i efterfrågan, batterier.

PINACO är redan idag en exportsuccé med 18 procent av försäljningen utanför Vietnam och finns i 32 länder. PINACO var väldigt tidig med sin närvaro i grannländerna i Sydostasien och har redan ett starkt fäste i var mans hem i regionen.  PINACO har faktiskt varit huvudsponsor till ASEAN-mästerskapet de senaste två gångerna. Den stora milstolpen i PINACOs historia var när bolaget blev officiell tillverkare av Ford Mondeos bilbatterier 2004. Sedan dess har fler internationella bilmärken anslutit sig som kunder till PINACO, se bild.

Vilka risker finns det med PINACO? Jag har kikat runt lite och hittat två risker som är värda att ha i åtanke. Rent finansiellt går företaget väldigt bra och har en stabil tillväxt såväl på exportmarknaden som nationellt. Däremot så slöt Vingroups Vinfast och LG Chem (LG) ett MoU gällande batteritillverkning för Vinfast EVs och övriga produkter inom Vingroup exempelvis Vsmart. Vingroup är ett mäktigt företag i Vietnam och skulle kunna ses som ett hot mot PINACO. Samtidigt konkurrerar Vingroup i så fall med en begränsad del av PINACOs alla marknader. Nästa risk är även en möjlighet, frihandelsavtalen. CPTPP och övriga handelsavtal som har slutits gynnar PINACO i och me att tullar slopas samtidigt som konkurrensen blir hårdare när fler aktörer ska in på nya marknader. PINACOs tillverkning är i toppklass och utrustningen köps in från G8-länderna, vilket indikerar på att företagets tillverkning är redo för hårdare konkurrens.

Dags att kika på nyckeltalen

Under de senaste åren har PINACO en stabil omsättningstillväxt, i genomsnitt över 12 procent per år. Särskilt under 2017 har företaget, trots svårigheterna med bilmarknaden, konsekvent implementerat tillväxtmål och strategier för att bibehålla sin marknadsandel, vilket har resulterat i en intäktsökning 2017 jämfört med intäkterna 2016 (+ 14 procent YoY). Den inhemska försäljningen ökade med 13 procent och exportförsäljningen ökade med 15 procent jämfört med 2016.

« Äldre inlägg

© 2024 Frontier Vietnam

Tema av Anders NorenUpp ↑