Månad: februari 2020

Resan i Mellanöstern fortsätter – Vinamilk tecknar nytt exportavtal i Dubai för $20 miljoner dollar

När det kommer till Vinamilk så är detta ytterligare ett steg in i Mellanöstern. Faktum är att hela 75 procent av Vinamilks export går idag till just den här regionen.  De resterande procenten fördelas mellan Japan, Sydkorea, Singapore och sedan i höstas, Kina. 

Förra fredagen blev det känt att Vinamilk signerar ett exportavtal med okänd mejeridistributör från Dubai. Avtalet värderas till $20 miljoner dollar och första leveransen väntas levereras under andra kvartalet i år. För att sätta värdet i rätt perspektiv så exporterade Vinamilk mejerivaror för $223 miljoner dollar under 2019. Parterna möttes för att signera avtalet i samband med Gulfood Dubai. Det är världens största handelsutställning inom mat och dryck som årligen äger rum i just Dubai.

 

Masan Consumer köper 52 procent av Net Detergent för $23,9 miljoner dollar

2020 verkar vara året då Masan Group står för de mest uppmärksammade nyhetsflasharna i Vietnam. Då syftar jag endast på nyheter i positiv bemärkelse och jag skulle inte bli förvånad om Masan Group blir årets flitigaste bolag inom M&A. När dammet efter samgåendet med Vingroups VCM Services and Trading Development Joint Stock Company hade precis lagt sig meddelar nu Masan att de blir majoritetsägare i Net Detergent. NETCO som bolaget även kallas är en liten spelare inom tvål och tvättprodukter. NETCOs kassakor är tvättmedlet NET och sköljmedlet Netsoft.

Företagets nuvarande lilla marknadsandel inom tvättsegmentet är endast 1,5 procent, för närvarande. De största spelarna inom sektorn hittar vi i storleksordningen:

Unilever på 54,9 procent

Procter och Gamble 16,0 procent

Dai Viet Huong 11,6 procent

LIX 2,7 procent

Vico 2,4 procent

Masan consumer som är en del av Masan group köpte 52 procent av NETCO förra veckan till VND48000 ($2,07) per aktie. Det innebär att NETCO värderas till $46 miljoner dollar till en multipel på P/E 13. Skälet bakom köpet ska vara att Masan Consumer ser synergier med NETCO och skulle genom köpet kunna öppna upp för en tvåsiffrig tillväxt för NETCO.

Net Detergent JSC grundades 1968 i provinsen Dong Nai inte långt ifrån Ho Chi Minh City. NETCO omsatte 2019 VND1,15 biljoner ($49,5 miljoner dollar) en liten förbättring mot året innan som landade på VND1,1 biljoner ($47,3 miljoner dollar). Vinst efter skatt landade på VND81 miljarder ($3,4 miljoner dollar), upp 42,3 procent mot föregående år.

Aktiecase: Danang Port JSC – En säker hamn och framtidens Busan?

I ett land som växer är infrastruktur och logistik något som bara måste gå hand i hand. Utifrån det som har skrivits i bloggen under årens lopp så har vi gått igenom Vietnams infrastruktur, ömsom hot och ömsom möjligheter. 

Det har skrivits om flygindustrins supertillväxt, tågtrafikens modesta expansion, de lite tradiga motorvägsbygget runtom i landet och inte minst turerna kring kapplöpningen om vilken stad som får igång sitt tunnelbanenät först. Det vi inte har gått in så speciellt mycket på är sjöfarten, djuphavshamnarna och containerfartygen. Ett området som väntas ta emot last motsvarande 300 miljoner ton i år och mellan 400-500 miljoner ton före 2030.  

 

Det här caset är något i hästväg då sektorn har kantats av ekonomiska problem i närtid, läs Vinalines . Om man istället blickar mot de enskilda casen i sektorn så har jag valt att kika på de tre av de fyra största hamnarna. Tanken är att skriva om min favorit av dessa tre, Danang Port JSC  och sektorn i stort för att sedan skriva om de två största hamnarna i ett senare tillfälle. Vilka utmaningar står hamnarna inför och hur ser andelen av den totala frakten ut hamnarna sinsemellan? Efter drygt 20 timmar research på området kan man summera följande pros and cons:

 

  • Lasttrafiken inom sjöfarten ökar med 10-12 procent CAGR senaste decenniet. Tillväxten snittar på 2-3 procent globalt.
  • Regeringen lägger stora investeringar på att bygga ut containerhamnarna
  • Inflytelserika rederier från länder såsom Singapore, Nederländerna och Japan väljer att gå in i vietnamesiska sjöfartsinvesteringar.
  • Det finns idag 45 större hamnar som tillsammans har en kapacitet att emot last motsvarande 470-500 miljoner ton per år. Utöver det finns det 275 mindre hamnar avsedd för godstrafik.
  • De fyra största hamnarna omsättningsmässigt är i kronologisk ordning Haiphong International Container Terminal, Cai Mep, Tien Sa/Da Nang Port och slutligen Cat Lai. Cai Mep och Cat Lai är världens 26:e respektive 25:e största containerhamnar och står för 55-65 procent av den totala vietnamesiska genomströmningen av allt gods via sjövägen. Haiphong står för 25-30 procent av genomströmningen av gods och Da Nang står för drygt 10 procent. 
  • Enbart nya Lien Chieu i Da Nang väntas kosta uppåt $150 miljoner dollar från regeringen. Något som har fått regeringen att söka utländska investerare till projektet.

 

  • Hamnarna Cai mep, Cat lai och Haiphong (HICT) som står för den största delen av den totala genomströmningen av gods till och från Vietnam uppnår inte sin fulla kapacitet. För närvarande körs de på 30 procent kapacitet pga antalet små hamnar i närområdet.
  • Innan djuphamnarna fanns var man tvungen att enbart använda sig av sk. transshipments det vill säga att man lastade av större lastfartyg i “närliggande” djuphamnar såsom Singapore och Thailand till mindre fartyg med destination Vietnam. Processen är dyr, ungefär 30 procent dyrare, och kan ta upp till en veckas fördröjning. Idag utgörs fortfarande 80 procent av container importen och exporten går via transshipments till småhamnarna kring de stora djuphamnarna i Vietnam, enligt VPA/ Vietnam Ports Association.
  • Uppskattningsvis kostar det totalt $2,4 miljarder dollar per år för containerfraktbolagen att inte använda djuphamnarna i Vietnam.
  • Småhamnarna ligger tätt kring de två stora i söder respektive norr och gör det olönsamt idag att bygga ut Cai Map och HICT. Tätheten skapar förseningar och stora trafikstockningar påväg in i sundet.  
  • Vägarna till och från djuphamnarna i Vietnam är undermåliga och lastbilar för vidare transport från hamnarna delar väg med personbilstrafiken på en- till tvåfiliga vägar. Detta har delvis med att många industriparker inom EZs (ekonomiska zoner) har byggts längs de äldre vägarna National highway 5 och 1 som byggdes på 30-talet. Inga järnvägar finns för närvarande från hamnarna för godstrafik vilket gör transporterna dyrare.
  • Modernare system såsom ePorts för e-betalning och dokumenthantering online finns enbart på Cat Lai Port.

Med allt detta sagt så tänkte jag gå in på mitt aktiecase, Danang Port JSC

 

Danang Port JSC – Den lönsamma hamnen med bäst geografisk förutsättning

 

Tittar man på Danang Port utifrån det ekonomiska så är det en ganska liten spelare. Sett till statlig inblandning så gör jag ett undantag från min regel om att investera i privatägda bolag. Branschen i stort är fortfarande väldigt influerad av statlig inblandning och det bara är så. Statens ägarandel hos Danang Ports och konkurrenterna ser ut som följande:

 

Per 200216:

Port of Hai phong JSC 92 procent

Danang Port JSC 75 procent

Saigon Port JSC 65,45 procent

Cat Lai Port JSC 47,69 procent

 

Det som väger upp caset är en rad faktorer, inte bara ekonomiska. Det första som väckte mitt intresse var tillväxten i omsättningen och givetvis vinsten. Danang port är den enda hamnen med exponentiell tillväxt och med näst lägst skuldsättning, debt to assets, av de fyra största hamnarna. Kort och gott kan man säga att Danang Port är inte störst, men mest lönsammast och med bäst geografiska förutsättningar.

 

Till skillnad från Hai phong, Cat Lai och Cai Mep ligger Tien Sa/ Danang Port i Da Nang bay som vetter direkt ut mot Sydkinesiska havet. Detta möjliggör en fortsatt expansion utan att geografin sätter stopp och sedan flera år tillbaka planerar man för första spadtaget av Danang ports framtida hamn för containerfartyg, Lien Chieu . Tanken är att låta nuvarande Tien Sa port bli en hamn för kryssningsfartyg och Lien Chieu bli landets nav inom fartygsfrakt. Idag delar kryssningsfartygen med containerfartygen plats i Tien Sa Port. 

MSC Lirica, Da Nang bildkälla: vov.vn

Som jag nämnde innan i pros and cons så är det känt sedan länge att företag från Nederländerna, Singapore och Japan har visat sitt stöd för att investera i den nya hamnen, men sedan tre månader tillbaka sitter en styrelseledamot från Danang Ports största kund, Mr. Chen Yung Chan som representerar singaporianska Wanhai lines. 

Samtidigt som hamnen är avsedd för fraktfartyg främst så finns det en växande andel kryssningsfartyg som lägger till i hamnen. Under 2017 fick hamnen besök av kryssningsfartyg vid 82 tillfällen, bland annat av MSC Lirica. Bara under januari i år var den siffran 13.

Investeringarna i hamnen som helhet låter sig inte väntas. I juli 2018 avslutades fas 2 av den stora uppgraderingen av Tien Sa till ett värde av $44 miljoner dollar varav 36 procent kom från företagets kassa. Genom statliga Vinalines, Vietnam National Shipping Lines Corporation, har man likt dom andra hamnarna en säker finansiär som premierar  hamnarna när de uppnår sina finansiella mål, vilket Danang Port JSC lyckats med råge.

Så hur står sig Tien Sa mot de fyra största hamnarna? Betydligt bättre än vad man kan tro! Jag ska försöka jämföra det så pedagogiskt som en lekman som jag kan göra.

 

Efter utbyggnaden av Tien Sa som slutfördes 2018 så ökade hamnens förtöjnings kapacitet i form av DWT – Deadweight tonnage från 50 000 till 75000. DWT är summan av vikterna på lasten på ett fartyg dvs.inte vikten. Det innefattar bränsle, sötvatten,varorna, proviant, passagerare och besättning tillsammans. När det kommer till just en hamns DWT så brukar man prata om DWT-kapaciteten vid en bädd. Tien Sa har 7 bäddar på totalt 1193 meter, så bäddarna snittar på 170 meter i längd och 10 meter djupa. När det kommer till storleken på containerfartygen kan hamnen ta emot fartyg kring 4000 TEU. Den totala kapaciteten ligger för närvarande kring 600 000 TEU per år. TEU står för twenty-foot equivalent unit och är ett mått på hur många tjugofotscontainrar ett fartyg kan lasta. Nuförtiden är de flesta containrar 40 fot så man brukar antingen använda FEU eller helt enkelt skriva en FEU som 2 TEU. Slutligen är Tien Sa en av tre djuphavshamnar i hela Vietnam.

Tien Sa/ Da Nang Port Bildkälla: portofdanang.com

Med allt detta sagt så står sig Tien Sa just nu som den bästa hamnen för större fartyg. Samtidigt som konkurrenterna har projekt igång för att expansion, men har inte riktigt kommit till första spadtagen. Haiphong exempelvis är endast 7 meter djup som mest och har visserligen möjlighet att hantera 3 miljoner TEU per år och DWT på 40 000 (vanligen fartyg på +150 meter). Motsvarande siffra för Cai Mep ligger på  80 000 DWT (fartyg på +200 meter) och 1,1 miljoner TEU per år. Kort och gott Cai Mep och Haiphong kan ta hand om större båtar, då de har resurser för det, men Tien Sa och nya Lien Chieu har potentialen att kunna nå bästa kapacitetsutnyttjandet med möjlighet att på sikt ta in de just nu största fartygen uppåt 70 000 DWT, omkring 200 meter långa fartyg. För mer information kring fartygsklasser finns det en bra genomgång här.

 

Slutligen har vi Danang Ports ekonomi och den ser riktigt lovande ut. Samtidigt som containertrafiken nationellt växer med cirka 12 procent CAGR så växer hamnens godshantering med 19,96 procent under de första 9 månaderna under 2019. Under samma period växte containervolymen med 29,46 procent och nettoomsättningen för Danang Port ökade med 15,29 procent mot perioden året innan. Bottom line slutade på + 13,33 procent mot samma period i fjol.

 

Nyckeltalen

EVFTA röstades igenom i Europaparlamentet under tisdagen

I tisdags röstades frihandelsavtalet EVFTA igenom med en stor majoritet. Jag har en längre beskrivning av EVFTA och EVIPA i ett inlägg från 2018 här. I det stora hela innebär avtalet att tullar kommer att slopas genom en utfasning under en tioårsperiod. Investeringsavtalet, EVIPA,  behöver ratificeras hos båda parter innan det kan formellt implementeras. Utöver tullarna kommer Vietnam åta sig att följa Internationella arbetsorganisationen ILO:s regler för arbetstagares rättigheter. Dessutom har Vietnam bundit sig att följa mänskliga rättigheter, klimatavtalet från 2015.

Samtalen mellan parterna gällande EVFTA började 2012 fram till 2015 och undertecknades i juni i fjol . För Sveriges del så exporterades till Vietnam till ett värde av 1,7 miljarder kronor under 2018 samtidigt som vi importerade varor från Vietnam till ett värde av 11,3 miljarder kronor.

Handelsbalansen i januari föll -16,2 procent mot samma period i fjol

Vietnamesiska exporten fick en minst sagt tuff start på det nya året. Just som handelskriget tycks ha försvunnit ur investerarnas blickfång dök Coronaviruset upp. Dessutom började Têt tidigare i år och i och med det hade januari månad hade endast 16 arbetsdagar. 

Handelsbalansen landade på -$232 miljoner dollar i januari då exporten föll med -19,4 procent mot föregående månad till $18,2 miljarder samtidigt som importen sjönk med -17,4 procent till $18,43 miljarder dollar. Jämfört med samma månad året innan föll handelsbalansen med -16,2 procent.

Den viktiga handelspartnern Kina har haft det tufft på många fronter. På grund av Coronaviruset står lite mer än 200 lastbilar, lastade med drakfrukt, parkerade vid gränsövergången till Kina i norra Vietnam då den är tillfälligt stängd. 

Under januari hade Vietnam och Kina en omsättning i handelsbalansen på $8,29 miljarder dollar. Av detta uppgick Vietnams export till Kina $2,75 miljarder dollar (-35,3 procent MoM) medan importen uppgick till $5,54 miljarder (-20,1 procent MoM).

Majoriteten av den vietnamesiska exporten i januari bestod av crude olja och metallmalm samtidigt som den största delen av importen bestod av elektronikkomponenter, bilar, stål, olja samt maskiner. 

 

Inflationen på 7-årshögsta

I veckan kom rykande färska siffror beträffande inflationen för januari. Data från december visade att Vietnamesiska CPI landade på 6-årshögsta, hela 5,23 procent för 2019. En månad senare står nu inflationen för januari på 6,43 procent YoY och därmed 7-årshögsta. Som vi känner till har Sydostasien, speciellt Kina och Vietnam drabbats av afrikanska svininfluensan.

Enligt WHO orsakade influensan att 6 miljoner svin nödslaktades som följd. Detta är den främsta orsaken till den kraftiga stegringen i inflationen, men inte den enda. Vietnamesiska General Statistics Office, GSO, baserar inflationsberäkningarna på en korg av 11 varor och tjänster. Av dessa 11 steg 10 under perioden. Regeringen har som mål att hålla sig under 4 procent på årsbasis. I den senaste rapporten skriver GSOs Nguyen Bich Lam att givet situationen i Sydostasien med svininfluensan och ett stigande oljepris pga den politiska risken i omvärlden kan målet vara svårt att bibehålla. Det ska bli intressant att se hur inflationen utvecklas efter Tet, i februari får vi svaret!

 

En post som jag reagerar på är kostnaden för bostäder och byggmaterial som ökade med 3,03 procent under 2019 mot föregående år. Enligt fotnot ska den posten avse hyra, el, vatten, uppvärmning och byggmaterial. En annan intressant take är att bensinen blev 14 procent dyrare jämfört med november månaden före.

Mot föregående månad (november) steg följande varor i tjänster i kronologisk ordning

Och i januari mot december 2019

Källa: https://www.gso.gov.vn/default_en.aspx?tabid=625&ItemID=19457

 

Rensar man för färska råvaror, drivmedel och utbildningstjänster får man kärninflationen, core CPI. Kärninflationen för samma period visade 2,78 procent från december föregående år och 3,25 procent i januari.  Den högsta siffran sedan 2015. Personligen tycker jag att det är rätt oklokt att välja CPI före core CPI när man sätter inflationsmål då specialfall som svininfluensan saboterar statistiken. För lite kuriosa så var CPI mellan åren 2004-2013 konstant en bra bit över 5 procent. 

Källa:FocusEconomics 2017

Senaste åren har priserna inom kategorin hälsovård minskat betydligt från att ha varit den största bidragsgivaren 2017 på 1,8 procentenheter till inflationen till att öka i nivåer om 0,2 procentenheter på årsbasis 2019. Skälet till nedgången ska ha att göra med reformer och effektiviserad administration.

Som det ser ut nu så kommer effekten av svininfluensan att avta inom kort, men ponera att inflationseffekten av utbrottet sprider sig? Likt många andra gräns- och tillväxtländer har Vietnam i sin CPI en stor andel livsmedel i sin korg av varor och tjänster. Detta medför större svängningar i inflationen när event som detta infaller.

Min teori är att stigande inflation där livsmedel och drivmedel som ligger till grund för uppgången, kan mycket väl påverka vietnamesiska centralbanken, SBV. Skulle inflationen fortsätta att stiga kan SBV tvingas höja styrräntan igen från 6 procent som i sin tur skulle påverka den redan dämpade fastighetsmarknaden. Skulle räntorna stiga så skulle det påverka företagsobligationerna där fastighetsbolagen står för en stor majoritet av de utfärdade företagsobligationerna. I skrivande stund har fastighetsbolagen 19 procent av storbolagsindexet VN30 och bank har 33 procent.

Vinfasts ordersiffror för helåret 2019 ute nu!

Det var ett tag sedan man hörde någon nyhet av större betydelse från Vingroups dotterbolag Vinfast. Det senaste jag hörde kom i december om Vinfast djärva drag att inta USA 2021. Förra veckan kom bilmärket ut med ett pressmeddelande gällande orderboken för 2019 och blir Vinfasts första helårssiffror. VinFast Trading and Production LLCs första bilar rullade ut i oktober 2018 lagom till Paris Motor Show. Ärligt talat ska ni läsare veta att jag blev rätt imponerad av siffrorna då fenomenet med egna bilmärken från tillväxtländer brukar i regel ses mer som en gimmick, läs kenyanska Nyayo Car. 

Enligt pressmeddelandet ska 17214 ordrar lagts på de tre bilar som finns ute till försäljning. Utöver bilarna så har det lagt 45118 ordrar på Vinfasts egna scootrar. I biltillverkarens enda bilfabrik på 335 hektar som ligger i Dinh Vu-Cát Hai Industrial Park har idag en kapacitet på 250 000 bilar och 500 000 elfordon per år vilket visar Vinfasts ambitioner för framtiden. Förhoppningsvis lär försäljningssiffrorna presenteras rätt snart. Har hittills inte hittat några registrerade Vinfastfordon på VAMA. Jag antar att Vinfast producerar General Motors Chevroleter i samma fabrik tills vidare. Som jag tidigare rapporterat så överförde General Motors tillverkningen av deras Chevroleter till Vinfast i juni 2018. I dagsläget finns det fyra scootrar och tre bilmodeller:

 

Scootrar

Klara

Klara S

Ludo

Impes 

 

Bilar

Fadil (SUV)

Lux A 2.0 (Sedan)

Lux SA 2.0 (SUV)

 

I år planeras en rad nya modeller från Vinfast. En ny SUV VinFast Lux V8, två nya crossovermodeller utan officiellt namn. Dessutom väntas Vinfast komma ut med sin första elbuss som i ett steg att börja konkurrera med landets främsta buss- och lastbilstillverkare Thaco och miljardären Trần Bá Dương.

För att summera vietnamesiska fordonsindustrin 2019 tänkte jag även presentera helårssiffrorna. Enligt datan från vietnamesiska VAMA så landade försäljningstillväxten på 11,7 procent mot föregående år, inkluderat importerade bilar till Vietnam. Totalt såldes 322322 fordon under 2019 och 288683 under 2018.  För mer info besök deras hemsida.

© 2020 Frontier Vietnam

Tema av Anders NorenUpp ↑