Månad: april 2019

En liten lägesrapport – Två goda nyheter

Kära läsare,

Jag har suttit på en hemlighet sedan årsskiftet som jag nu har fått klartecken att få prata om offentligt. Jag har fått äran att delta i en delegation anordnad av Business Sweden som ska resa till Vietnam för att fira Vietnams och Sveriges diplomatiska relationer. Relationerna inleddes för 50 år sedan då Sverige erkände dåvarande Nordvietnam. Sverige var faktiskt det första västland som etablerade diplomatiska relationer med Vietnam i januari 1969.  Initialt tvekade jag då jag kände att det kom allt för plötsligt och jag visste inte vad ”lilla jag” skulle där och göra. Med lite pepp hemifrån så valde jag att tacka ja.

Under de två första veckorna i maj kommer jag att resa från norr till söder i Vietnam och intervjua människor samt dokumentera resan i rörligt format. Jag har i och med detta bestämt mig för att starta en podcast  med samma namn som bloggen och redan nu har jag förinspelat två avsnitt. Podcasten kommer att sända 15 avsnitt och publiceras varannan vecka initialt. Tanken är att inte spela in en podcast för poddandets skull utan för att fylla ett syfte. Skulle podcasten uppnå de mål jag har satt upp så kommer jag förlänga podcastserien.

Podcastserien är tänkt att ge lyssnaren en djupare förståelse om Vietnams ekonomi genom att bjuda in svenskar som jobbar/jobbat i Vietnam. Vi kommer att få höra på förvaltare, entreprenörer, investerare och journalister.

Bloggen kommer att spinna på som vanligt och jag hoppas att jag hinner skriva lite under min vistelse i Vietnam.

Vänliga hälsningar

Fredrik

En genomgång av Vietnams bryggerier – Dzô!

Som ölentusiast och ölbryggare gläds jag med Vietnam när det kommer till den allt växande skaran mikrobryggerier som poppar upp i städerna. Vietnameserna hör till en av de törstigaste i regionen när det kommer till just öl. Konsumtionen av öl ökar med 7 procent per år. Enligt vietnamesiska Ministry of Industry and Trade rankas landet på en första plats i Sydostasien och som trea i Asien efter Kina och Japan när det kommer till ölkonsumtion. Begreppet Nhau betyder att äta och dricka utan anledning som är ett allmänt vedertaget uttryck i Vietnam. Öl säljs överallt och kostar så lite som $0,30 per glas.

För att sätta detta ur ett börsperspektiv så vill man ju givetvis veta hur man kan investera i denna bransch och dryckeskultur.

Det finns över 31 börsnoterade dryckesföretag och jag kommer inte gå igenom samtliga utan ta ut de största och några lite ovanligare tillverkare. Faktum är att jättarna Habeco och Sabeco är moderbolag till 27 av bryggerierna. Vissa av de mindre säljer ett specifikt ölmärke, till exempel premiummärket 333, medan andra agerar agentur åt någon av jättarna samtidigt som de har sina egna.

Bland de börsnoterade kan jag endast hitta tillverkare av ölsorterna lager/helles, men utanför börsen är urvalet betydligt större. En gissning är att det är en fråga om när och inte om vi kommer att få se ett vietnamesiskt privat mikrobryggeri likt Pasteur Street Brewing Company från Ho Chi Minh City börsnoteras.

Bildkälla: Bloomberg

Fyra bryggerier äger 90 procent av den vietnamesiska ölmarknaden. Två av dessa Habeco och Sabeco äger 59,3 procent av marknaden och dominerar var sin del av Vietnam. Habeco i norr och Sabeco i söder. Jag tänkte berätta om dessa två bryggerier och Masan Brewery. Dessutom tänkte jag glida in på två tillverkare av helt andra rusdrycker. Först några illustrationer av de största bryggeriernas varumärken som säljs i Vietnam.

 

  • Habeco  – HOSE: BHN – Hanoi Beer Alcohol and Beer JSC
  • Hue Brewery Ltd./ Carlsberg Group
  • Sabeco – HOSE:SAB – Saigon Beer – Alcohol – Beverage Corporation
  • Heineken NV.

Bryggerierna som delar på de resterande 10 procenten

 

  • Masan Brewery/ Singha Thai Beverage THBEV:SP (33,3%) Masan Consumer UPCoM: MCH (66,7%)
  • Sapporo Holdings Ltd TYO:2501
  • Anheuser-Busch Inbev EBR: ABI

 

HOSE:SABECO/Saigon beer HOSE:SAB

https://finance.vietstock.vn/SAB/profile.htm

Sabeco är landets äldsta bryggeri som grundades 1875 av fransmannen Victor Larue. På den tiden hette bryggeriet Cho Lon Beer Factory, men övertogs av staten genom Viet Cong 1975. Efter övertagandet bytte bryggeriet namn till Saigon Beer Company 1977. Idag har Sabeco en marknadsandel på 40 procent och de mest kända ölmärkena heter 333 och Saigon Beer. 2004 köptes fyra bryggerier och slog samman dessa med Saigon Beer som kom att bli gruppens moderbolag. 25:e november 2016 börsnoterades Sabeco på Ho Chi Minh Stock Exchange.

Ägs till 53,9 procent av Thai Beverage via Vietnam beverages Ltd. sedan slutet av 2017 medan vietnamesiska staten äger 36 procent via Ministry of Industry and Trade. 1,66 miljarder liter öl producerades under 2017 och bryggeriet har idag 8 ölprodukter.

Med ett börsvärde på  $6,6 miljarder dollar omsatte Sabeco under 2018 $1,5 miljarder dollar och redovisade en vinst före skatt på $232 miljoner dollar. Vinst per aktie blev således VND 6,190 och aktien handlas kring P/E 39. Sabecos omsättning ökade med 5,13 procent under 2018 mot året innan medan vinsten sjönk med 11 procent från samma period.

 

HOSE:BHN/HABECO/ Hanoi Beer Alcohol and Beverage JSC

https://finance.vietstock.vn/BHN-hanoi-beer-alcohol-and-beverage-joint-stock-corporation.htm

Habeco eller Hanoi Beer Alcohol and Beverage Company grundades 1890 och gick under namnet Hommel Brewery. Precis som Sabeco så var bryggeriet franskt, men blev övertaget av Nordvietnam efter att fransmännen besegrats 1954. 1957 återupptogs produktionen, men den här gången kom bryggeriet att heta Hanoi Brewery kort och gott. Med lite hjälp av experter från dåvarande Tjeckoslovakien och en anställd Vu Van Boc togs den första batchen från Hanoi Brewery fram och som kom att heta Truc Bach. 1993 byttes namnet ut mot Hanoi Brewery till Hanoi Beer Company och produktionen uppgick till 50 miljoner liter.  2003 fick bryggeriet sitt nuvarande namn och 2016 hamnade bolaget på alternativa listan UpCoM. På Nyårsdagen 2016 börsnoterades Habeco på Ho Chi Minh Stock Exchange.

Habeco har haft det tungt senaste åren och på Nordnetbloggen skrev jag om bolagets resultat för 2018 där vinsten föll till den lägsta på ett helt decennium.

 

UPCoM: MCH/ Masan Brewery/ Masan Consumer

https://finance.vietstock.vn/MCH/financials.htm

Masan Brewery är inte som de två stora bryggerierna i Vietnam utan en del av ett konglomerat, Masan Group, där bryggeridelen är en ytterst liten del av verksamheten. Masan brewery startades 2014 efter att Masan group köpte Phu yen Beer and beverage JSC. Under de två första åren växte  omsättningen till $43 miljoner dollar. Faktum är att Masan Consumer och Thai Beverages, som bland annat gör Singha, äger Masan Brewery sedan december 2015 med en ägarfördelning på 66 mot 33 procent. Su Tù Trang är bryggeriets enda egna öl som säljs via Masan Brewery tillsammans med Singha i Vietnam. Su Tù trang beskrivs som en lågpris-öl och enligt recensionerna på min favoritapp UnTappd så påminner Su Tù Trang amerikanska Bud Light i smaken.

Masan Consumer omsatte $732 miljoner dollar under 2018 och vinsten före skatt landade på $167,6 miljoner dollar. Tillväxtmässigt så steg omsättningen 28,7 procent medan vinsten steg med imponerande 58 procent (!). Rent värderingsmässigt ligger Masan Consumer en bra bit under giganterna Habeco och Sabeco, ca P/E 18 och Book value per common share ligger på VND 17840 mot aktiekursen VND 97000.

 

Vin från Da Lat – HNX:VDL /Lam Dong Foodstuffs JSC/ LadoFoods

https://finance.vietstock.vn/VDL-lam-dong-foodstuffs-jsc.htm

https://ladofoods.vn/about/cau-chuyen-ruou-vang/

Testat fransk bordeauxvin från den gröna Lam Dong provinsen i Vietnam? Misstänkte väl det! Bolaget Lam Dong Foodstuffs JSC tidigare, Lam Dong Foodstuffs Company, grundades 1990 och såldes cashewnötter initialt. Det skulle inte bli någon större vinproduktion förrän 1999 då den första flaskan Vang Da Lat. Flaskan kom att kallas Classic Red och är ett bordeauxvin och kom att sätta LadoFoods på kartan. Idag har vintillverkaren över 29 olika viner med alla möjliga druvor, Chardonnay, Shiraz, Cardinal med flera. LadoFoods jobbar idag med att utveckla vingårdarna i den bördiga Lam Dong-regionen tillsammans med internationella vinexperter. Om du besöker Vietnam och går in i vilken matbutik som helst, kanske till och med Circle K? Då kommer du förmodligen att hitta en flaska vin från LadoFoods.

LadoFood omsatte 2017 $25,3 miljoner dollar och vinsten före skatt hamnade på $1,1 miljoner dollar dollar. Vinsten steg med 2 procent från föregående år och omsättningen ökade med 32 procent. Värderingsmässigt handlas aktien kring VND 25500 motsvarande ett P/E-tal på 18, EPS VND 1430 och Price-to-book 2,0.

 

UPCoM: HNR/Hanoi Liqour

https://finance.vietstock.vn/HNR/financials.htm

http://halico.com.vn/

Slutligen har vi sprittillverkaren Halico, Hanoi Liquor, som grundades 1898 av franska Fontaine Liquor Co. år 1898. Fabriken var den största spritfabriken i Sydostasien vid den tiden. Jag har skrivit tidigare om Halico i samband med deras IPO förra året. Halico ägs av Habeco och sedan förra inlägget har det varit väldigt tyst från bolaget. Tittar man på deras hemsida så står det bara om kvartalsrapporterna och hur man dricker hälsosamt (!?).

Hur som helst så  ökade Halico i omsättning under 2018 genom att största försäljningen under fjärde kvartalet. För helåret landade omsättningen på $5,98 miljoner dollar och förlusten blev $3,3 miljoner dollar.  Eftersom bolaget gör förlust så känns nyckeltalen ganska onödiga i det här fallet. Fortsättning följer!

 

Regeringen gör allt för att förbättra skuldsättningen i landet – Så här ser läget ut

Att det enskilt största problemet i Vietnam är skuldsättningen bland landets befolkning och dess stat är inget nytt. Landets State Audit Office of Vietnam, även kallad SAV. har som uppgift i år att gå igenom landets statligt ägda banker och dess samlade lånestock av dåliga lån (Non-performing loans). Till detta ska brister och problem kring kreditgivningen granskas och lösas för att på sikt skapa rekommendationer till landets banker.

Mellan juni 2016 till augusti 2017 uppgick den totala lånestocken av dåliga lån till $45 miljarder dollar, enligt centralbanken SBV. För att ge denna siffra en viss betydelse bör man sätta det i kontrast till landets BNP för 2017 som landade på $220,37 miljarder dollar, alltså drygt 20 procent av BNP. Granskningen gjordes i ett led av en ny resolution som skapades med syfte av att fram till 2022 minska och förbättra kontrollen av dåliga lån och kreditgivningen i stort. Storbankerna Agribank, BIDV, Vietinbank, ACB, Techcombank och Sacombank hade, under perioden nämnd ovan, tillsammans 52,78 procent av den totala lånestocken av dåliga lån. Detta motsvarar  motsvarande $24,17 miljarder.

 

En sätt att bekämpa osund kredittillväxt som regeringen nyligen satte igång var att införa ett tak på hur mycket varje enskild banks lånestock får växa. Fördelningen av lånevolymen fördelas mellan bankerna, ju bättre kreditbetyg en bank har och hälsosammare lånestock, desto större andel av årets lånevolym får banken låna ut till sina kunder.  I år får banker som har uppnått kriterierna för Basel-II får låna ut upp till 15 procent i kredittillväxt, medan banker utan får låna upp till 12 procent. Förra året var fördelningen 16 respektive 14 procent.

På senare tid har kredittillväxten sjunkit och mycket tyder på att det väntas fortsätta i samma trend framöver. Skälet är inte bara hårdare regleringar utan även en del av ett skifte där relationen mellan samhälle och bank skiftar. När landets aktiemarknad var alldeles för underutvecklad för att kunna fungera som ett verktyg för staten att konvertera tillgångar till kapital, fungerade bankerna som en mellanhand för staten att kunna låna pengar på längre sikt för landets ekonomi. Idag är den tiden av utlåning i stort sett borta och kortsiktiga konsumtionslån och mellanlånga bostadslån majoriteten.

I takt med att regleringarna stramar åt kredittillväxten så måste kostnadskostymen hos bankerna slimmas. Tack vare att 60 procent av landets 97 miljoner invånare är under 35 så har digitaliseringen av landets banker kunnat implementeras snabbare än i de flesta länder. Detta har medfört att personalkostnader har kunnat sparas in och allt fler vietnameser öppnar sparkonton vid digitala sparplattformar som bankerna har rullat ut. Digitala sparkonton med låga sparräntor växte med 28 procent i fjol och har kunna hjälpa bankerna att minska driftkostnaderna samtidigt som de har kunnat öka sina räntenetton.

I fjol växte bostadslånen i Vietnam med 8,56 procent, en betydligt lägre siffra än 2016 när lånen växte med 12,86 procent. Samtidigt har landets centralbank, SBV, uppmanat bankerna att förbättra kontrollen på bostadslånen för att säkerställa att det inte uppstår kraftiga prisuppgångar i vissa regioner av Vietnam såsom Da Nang, vilket kan orsaka fastighetsbubblor. Dessutom bör kontrollen över om lånen används till vad de är avsedda för förbättras tillägger SBV. Landets centralbank understryker att bankerna bör fokusera på krediter till SMEs före andra kategorier då landets småföretag behöver växa i storlek.

Standard & Poor’s höjer Vietnams kreditbetyg – Första gången sedan 2010

I tisdags förra veckan uppgraderade Standard & Poor’s Vietnams kreditbetyg från BB- till BB. Vietnams kreditbetyg har inte reviderats sedan 2010, men skälet till uppgraderingen tänkte jag gå igenom samt vad som har hänt sedan förra uppgraderingen.

Vietnam var fortfarande ett relativt okänt land att investera i 2010. Vietnamesiska börserna var kraftigt begränsade till 30 procentsregeln för utländska investerare och det som var enklast att investera i var fastighetsmarknaden, om än i liten skala. Endast 247 börsnoterade bolag och det totala börsvärdet uppgick till $28 miljarder dollar. VN-index handlades runt 450 under 2010 och under åren 2009 till  och med 2012 i december sjönk aktiemarknaden med 15 procent per år. Efter den perioden steg marknaden med 12,8 procent från januari 2013 till 2016.

Intel kom att bli det första större IT/elektronikjätten att flytta sin verksamhet. Verksamheten kom igång hösten 2010 och kort därpå började fler IT-jättar att sökas sig till just Vietnam.

Landets BNP uppgick till  drygt $115 miljarder dollar, motsvarande $1310 per invånare. Under den här tiden hade Vietnam varken frihandelsavtal med exportländerna Sydkorea, Japan, Eurasiska Unionen och EU. Däremot hade landet nyligen signerat frihandelsavtal med med Indien, Kina övriga ASEAN samt Nya Zeeland och Australien.

 

Två år senare kom bankkrisen. För att att stävja ett kraftigt fall i den vietnamesiska ekonomin på grund av den globala finanskrisen 2009, valde den sittande regeringen att ge ut billiga krediter till de statligt ägda företagen (SOEs).

Tanken med dessa krediter skulle gå till att diversifiera de statliga företagen genom att få dom att bredda sig till fler branscher.  Statliga PetroVietnam startade verksamheter inom hotell, taxi, fastigheter, förvaltning och försäkring. Likadant var det för Vietnam Electricity  som startade grenar inom telekom- och utbildningssektorn. Märkligaste och mest omtalade fallet var rederiet Vinashin som startade ett bryggeri, ett cateringföretag och ett försäkringsbolag.

Tanken var god, men problemet var att dessa SOEs saknade kompetensen och erfarenheten för att driva verksamheter i dessa branscher vilket förvärrade slutade med att företagens skuldsättning ökade markant. Andelen dåliga lån uppgick till 8,6 procent av den totala lånestocken i landets banksystem. Detta gav ringar på vattnet och staten tvingades skjuta in pengar i landets statliga banker för att inte krisen skulle förvärras.

 

Idag ser landets ekonomi betydligt bättre ut. Landets BNP ligger idag på $241,4  miljarder vilket ger $2572 per capita. Det samlade börsvärdet ligger idag på $173,25 miljarder per 1:a januari 2019 och över 350 börsnoterade bolag. Sammanfattningsvis är några utav de bakomliggande skälen till att Moody’s, S&P och Fitch har höjt landets kreditbetyg har att göra med att landet, bevisligen, visat vilja och beslutsamhet att fullfölja reformer. Utöver det har landets ekonomi breddats, starkare valutareserver, bättre skatteintäkter, likvid obligationsmarknad och framför allt mer export inom nya sektorer såsom IT och elektronik. Bara en sån sak att Samsung, som idag står för 25 procent av landets export, startade sin första fabrik i mars 2014.

Man kan nästa säga att det fanns ett Vietnam före och ett Vietnam efter Samsungs intåg, två helt olika ekonomier. 2014 var året då allt vände och Vietnam kom att ses som nästa Sydkorea istället för nya Kina.

Reformarbetet och en bredare ekonomi mer fler ben att stå på är inte det mest betydande skälet till uppgradering ska tilläggas. Det absolut främsta skälet är CPTPP som är det mest prestigefulla och komplicerade frihandelsavtalet som Vietnam har skrivit under någonsin. Hade det inte varit för CPTPP så hade kreditvärderingsinstituten med all sannolikhet valt att avvakta i väntan på fler omfattande reformer med inriktning på landets finansmarknad och skattesystem.

Däremot är det viktigt att titta på riskerna som tas upp i kreditinstitutens genomlysningar. Man skulle kunna dela upp riskerna i externa risker och interna risker. De externa är väl omtalade och gäller främst handelsrelationerna mellan USA och Kina och den ökade protektionismen i omvärlden.

Bland de interna riskerna så nämns det ökande handelsunderskottet som jag personligen tror beror till mångt och mycket på Samsungs minskande försäljning senaste tre kvartalen.  En annan intern risk som S&P belyser är den växande statsskulden som har fortsatt att växa sedan krisen och är idag på 61,6 procent av BNP. Regeringen har satt ett skuldtak på 65 procent sedan något år tillbaka som en markerande åtgärd.

Slutligen anser Standard & Poor’s att landets banker är fortfarande svag och behöver reformeras i grunden. Regeringen har valt att lägga stora resurser på att förbättra utsikterna för landets statligt ägda banker. Exempel som konkreta mål såsom att lista bankerna på utländska börser, få fler banker att fylla Basel-II-kriterierna, mer regleringar och hålla andelen dåliga lån (NPLs) under 3 procent.

Fastighetsspecial: Fastighetsbolagen på börsen – Genomgång av nyckeltal

I vanliga fall brukar jag kunna leverera två inlägg i veckan på bloggen, men denna vecka ser det ut att bli maximalt ett inlägg. Jag kan däremot överraska med ett till inlägg, men inget jag kan lova. Som plåster på såren så har jag grottat ner mig i de största börsnoterade fastighetsbolagen, 13 till antalet. Jag har tack vare Vietnams motsvarighet till Morningstar, Vietstock.vn, kunnat sammanställa nyckeltal till dessa bolag och tagit fram en kort presentation av varje bolag. Nyckeltalen finner ni längst ner i detta inlägg.

Många fastighetsbolag liknar väldigt mycket varandra och det man kan se är att de äldre fastighetsbolagen har oftast verksamheter långt ifrån fastighetsförvaltning, till exempel gummifabrik i Kambodja. En annan detalj som jag snappade upp var att nyckeltalen skiljer sig väldigt mycket bolagen emellan, framför allt skuldsättningen.

Jag vill dessutom påpeka att jag kan inte garantera att nyckeltalen stämmer då datan kommer från tredje part. Jag kan även ha missat något större fastighetsbolag då min screening av marknaden byggde på filtrering via Vietstock. Jag skulle påstå att jag kände till 5 av bolagen innan jag skrev detta inlägg så det har verkligen varit lärorikt. Om det är något jag har missat eller något ni undrar över så kommentera gärna i kommentarsfältet nedan som vanligt.

 

Bolagsnamn Vingroup

VD: Dương Thị Mai Hoa

Grundat 1993

Om bolaget

Vietnams största konglomerat med fokus på fastighetsutveckling grundat av ordförande och miljardären Phạm Nhật Vượng. Konglomeratet består bland annat av VinHomes, VinCity, VinPearl och VinCom med fokus på bostäder, hotell och köpcentrum. Finns mer om bolaget här.

Projekt

VinHomes Central Park

VinCity Ocean Park

https://finance.vietstock.vn/VIC/financials.htm 

 

Bolagsnamn: Dat Xanh Group

VD: Luong Tri Thin

Grundat 2003

Om bolaget

Dat Xanh Group består av nio bolag inom bygg, fastighetsutveckling, fastighetsförmedling, distribution av fastighetsprojekt, fastighetsservice och hantering av fastighetsuthyrning och lease.

Projekt

GEM Opal´Garden

GEM Opal Riverside

https://finance.vietstock.vn/DXG/financials.htm

 

Bolagsnamn: FLC Group

VD: Trinh Van Quyet

Grundat 2008

Om bolaget

Bolaget fokuserar primärt på investeringar, fastigheter och gruvdrift i Vietnam. Fastighetsdelen är störst och innefattar försäljning av bostäder, uthyrning och leasing av fastigheter. Dessutom erbjuder dom fastighetsmäkleri för kunder inom områdena mark, lägenheter, villor, hotell, orter, kontor, kommersiella centrum, byggnader, fabriker och industriområden med mera. FLC förekommer tidigare i bloggen.

Projekt

FLC Sea Tower Quy Nhon – Condotel

FLC Stars Tower – Privatbostäder

https://finance.vietstock.vn/FLC/financials.htm

 

Bolagsnamn: NovaLand

VD: Bui Xuan Huy

Grundat 1992

Om bolaget

Novaland är en bolag inom fastighetsutveckling och investeringar. Fastighetsutvecklingen sker såväl inom privata fastigheter, kommersiella och servicehus. Bolaget hette tidigare Thanh Nhon Company. Novaland har förekommit tidigare i bloggen .

Projekt

Saigon Royal, Ho Chi Minh City

The Grand Manhattan, Ho Chi Minh City

The Tresor, Ho Chi Minh City

ICon56, Ho Chi Minh City

https://finance.vietstock.vn/NVL/major-shareholders.htm

 

Bolagsnamn: Phat Dat Real Estate Development Corporation

VD: Nguyen Van Dat

Grundat 2004

Om bolaget

En fastighetsutvecklare baserad i Ho Chi Minh City. Fokuset ligger främst på fastighetsutveckling inom high-end-segmentet inom privatbostäder. Dessutom är bolaget verksam inom fastighetsutveckling mot hotell och resorts.

Projekt

Phat Dat Bau Ca Residential Area,  Quang Ngai City

Millenium, Ho Chi Minh City

https://finance.vietstock.vn/PDR/major-shareholders.htm

 

Bolagsnamn: Nam Long Investment Corp

VD: Chee Kwang Chu

Grundat: 1992

Om bolaget

Bolaget utvecklar markfastigheter och bostadsprojekt. De är också verksamma inom förvaltning och utnyttjande av kommersiella fastigheter. Företaget var tidigare känt som Nam Long Company Ltd. men bytte namn till Nam Long Investment Corporation 2005.

Projekt

Valora, Ho Chi Minh City

EHome, Ho Chi Minh City

https://finance.vietstock.vn/NLG/profile.htm

 

Bolagsnamn: Hai Phat Investment JSC

VD: Dinh Xuan Cuong

Grundat 2003

Om bolaget

Hai Phat Investment bygger, investerar och utvecklar bostäder. Bolaget är sedan i juni 2014 ett dotterbolag till FLC Group.

Projekt

Thuan An Central Lake, Hanoi

HPC Landmark 105, Hanoi

https://finance.vietstock.vn/HPX-hai-phat-investment-jsc.htm

 

Bolagsnamn: Ha Do Group JSC

VD: Tuan Anh Chu

Grundat 1990

Om bolaget

Ha Do Group JSC är verksam inom fastigheter, byggnation, installation och industriell produktion. Företaget opererar även inom infrastrukturinvesteringar, bostads-, eko-turisms inom parker, hotell- och restaurangverksamheter. Slutligen erbjuder Ha Do Group fastighetsaffärstjänster såsom fastighetsförmedling och service.

Projekt

HaDo Park View Apartment, Hanoi

Solar Power Hong Phong 4, Hong Phong

Hydroelectric Dak Mi 2, Phuoc Loc, Quang Nam, Vietnam

Ba Quang Resort, Nha Trang

https://finance.vietstock.vn/HDG/profile.htm

 

Bolagsnamn: Development Investment Construction JSC

VD:Tran Minh Phu

Grundat 1990

Om bolaget

Development Investment Construction JSC investerar i och utvecklar urbana landområden och fastighetsprojekt i Vietnam. De är också verksamma inom konstruktion av industriella, civila och tekniska projekt, såsom infrastruktur, industriområden, transport och vattenledningsverk.

Projekt

Dic An Son Hills Villas, Da Lat

Phoenix Apartment, Chi Linh, Vung Tau City

DIC Star Hotels & Resorts Phu Quoc, Phu Quoc

https://finance.vietstock.vn/DIG-development-investment-construction-jsc.htm

 

Bolagsnamn: Khang Dien Housing

VD: Ngo Thi Mai Chi

Grundat 2001

Om företaget

Khang Dien House Trading och Investment Joint Stock Company, tillsammans med sina dotterbolag, verkar som ett fastighetsinvesterings- och utvecklingsbolag i Vietnam. Företaget säljer och leasar hus, bygger hus försäljning och leasing samt investerar infrastrukturprojekt.

Projekt

Feliza, Ho Chi Minh City

The Venica, Ho Chi Minh City

https://finance.vietstock.vn/KDH/financials.htm

 

Bolagsnamn: Kinh Bac Group

VD: Nguyen Thi Thu Huong

Grundat 2002

Om företaget

KinhBac City Development Holding Corporation investerar och bygger fastigheter i Vietnam. Företaget utvecklar industriparker, stadsområden, hotell och kommersiella centrum, samt verksam inom finans, bank, mineralexploatering, energi och utbildning.

Projekt

Phuc Ninh Urban Area, Hanoi

Diamond Rice Hotel, Hanoi

Hoan Son Industrial Area, Hanoi

https://finance.vietstock.vn/KBC/financials.htm

 

Bolagsnamn: Van Phu Invest

VD: Mr. To Nhu Toan

Grundat 2003

Om företaget

Van Phu Invest är ett fastighetsbolag med traditionella affärsområden såsom bostadsutveckling, fastighetsinvestering, byggnation samt kringliggande service. Korad flertalet gånger av BCI Asia Award som topp 10 fastighetsutvecklare i Vietnam, senast 2015 och 2011.

Projekt

Van Phu New Urban Area, Hanoi

Hanoi – Bac Giang Expressway BOT Project, Hanoi

Hanoi University of Public Health, Hanoi

https://finance.vietstock.vn/VPI/financials.htm

 

Bolagsnamn: Quoc Cuong Gia Lai Group

VD: Ms. Nguyen Thi Nhu Loan

Grundat 1994

Om företaget

Quoc Cuong Gia Lai Group utvecklar fastigheter i Vietnam. Företaget äger också gummifabriker i Chu Prong-distriktet, Gia Lai-provinsen och Kambodja i provinsen Kratie. Dessutom drivs Quoc Cuong Gai Lai Group ett vattenkraftverk och är verksam inom kontorsuthyrning och fastighetsbyggnation inom lägenheter, villor och radhus.

Projekt

Gia Viet Residence apartment, Ho Chi Minh City

Central Premium, Ho Chi Minh City

https://finance.vietstock.vn/QCG/financials.htm

 

Utöver dessa börsnoterade fastighetsbolag och bostadsutvecklare finns det även tre stora onoterade spelare. Dessutom investerar dessa tre fastighetsbolag i många fall i närliggande grannländer. 

CapitaLand

https://www.capitaland.com/vn/en.html

Phu My Hung Development Corp

https://phumyhung.com.vn/en/60-introduction

Hung Thinh Corporation

http://hungthinhcorp.com.vn/2017en/trang-chu.html

 

Som en summering av detta inlägg kommer nu nyckeltalen som jag har sammanställt för dessa börsnoterade fastighetsbolag. En annan detalj som jag upptäckte är att till skillnad från västerländska fastighetsbolag delar väldigt få vietnamesiska fastighetsbolag ut sina vinster till aktieägarna. Klicka på bilden för att förstora.

 

Vietnams PMI för tillverkningsindustrin för mars ökade från föregående månad 51,9 (51,2) – Anställningarna fortsatte att minska

Igår på morgonen kom PMI för tillverkningssektorn som visade en viss återhämtning från 51,2 till 51,9. Det var ingen kraftig återhämtning då siffrorna för januari visade 51,9 och mycket var sig likt från föregående protokoll.

Kort och gott så ökade exporten från föregående månad samtidigt som inflationen var fortsatt låg. Det dämpade inflationstrycket medförde att företagen kunde pressa priserna gentemot kunderna. Inflationen för mars på årsbasis rapporterades in på 2,7 procent, kan jämföras med 4,6 procent för juni 2018. Anställningarna minskade för andra månaden i rad och nya ordrar ökade för 48:e månaden i följd. Samtidigt som anställningarna minskade så ökade även produktionen inom tillverkningsindustrin och orsaken till detta bör vara att både ledtiderna från order till leverans och exporten ökade.

Vietnams PMI för mars ligger fortfarande en bra bit under 2018 års genomsnitt. Andrew Harker som bevakar Vietnam för Nikkei Markits räkning summerar månaden med att Vietnam är fortfarande en bit ifrån momentumet som infann sig under 2018. Samtidigt påpekar Andrew att Vietnam har klarat sig väldigt bra i jämförelse med omvärlden trots att både Kina och USA är två väldigt betydande länder för landets export.

Personligen ser jag ingen större förändring, men man får vara nöjd för det lilla. Eftersom Nikkeis PMI indexeras med störst vikt på nya ordrar så tror jag att den andelen är avgörande för hur tillverknings PMI:t kommer att utvecklas i år. Nya ordrar är det enda som konstant vuxit senaste 4 åren i Vietnam medan resterande del svänger kraftigt kvartalsvis. Viktningen ser ut som följande: Nya ordrar 0.3, Output (försäljningspriser till slutkund) 0.25, Anställningar 0.2, Leveranstider 0.15, inköpta varor 0.1. Dessa siffror rapporteras separat och sedan inverteras till ett samlat index utifrån denna viktning.

Uppföljning: Vilka är företagen i den vietnamesiska kaffeindustrin?

Angående förra veckans  gästinlägg på Nordnetbloggen så uppvisades ett stort intresse hos läsarna. Därför beslöt jag mig för att, som utlovat, grotta ner mig i de börsnoterade kaffeproducenterna. Tyvärr kan jag meddela på en gång att The King of Coffee, Trung Nguyen Group är inte börsnoterat ännu. Däremot finns det sex bolag som återfinns på Hanoibörsen, Ho Chi Minh-börsen och på UPCoM.

CTP:HNX Thuong Phu Coffee

Thuong Phu Coffee bildades 2010 i Huong Hoa distriktet och är idag nummer ett inom produktion av arabicabönan i Vietnam. Bolaget satsar på premiumsegmentet inom kaffeindustrin och exporterar 10 procent av sin produktion till utlandet och 90 procent till den inhemska marknaden. Huvudsakliga exportländer är bland annat Japan, Kina, USA och större delarna av Europa.  Även om Thuong Phu är störst inom Arabica-produktionen så är de endast bland de 20 största kaffeproducenterna. Bolaget satsar väldigt mycket på investeringar i effektivare maskiner för produktionen och mer ekologiskt.

Börsvärde: $2,2 miljoner dollar (VND 51 miljarder per 190401)

Bolaget handlas till P/E 6 och P/B 0,39, dvs. ett BVSP på VND 11938 mot aktiekursen på VND 4100. Senaste året sjönk vinsten från VND 19 miljarder ($818 900) till VND 7 miljarder ($301 000). Även om bolaget har gått med vinst och är fortfarande rent finansiellt väldigt litet så finns det detalj som jag har snappat upp. Short-term receivables det vill säga lån från kunder, kaffe som ej betalats och beställt på krita, har ökat väldigt snabbt! Dessa fordringarna har ökat från VND 35 miljarder 2015 till VND 80 miljarder 2017 och nu senaste VND 102 miljarder 2018. På så vis har tillgångarna ökat, men inte bruttovinsten, se kostnad sålda varor. Omsättningen uppgick till VND 184 miljarder (tidigare VND 225 miljarder 2017) och nettovinsten halverades till VND 14 miljarder (VND 28 miljarder 2017).

 

VCF: HOSE Vinacafé/ Vinacafé Bien Hoa JSC

Vinacafé är det där gamla lokomotivet som bara går och går. Startade 1968 och är baserad i Hanoi och är ett statligt ägd verksamhet under ministry of Agriculture and food industry. Vinacafé producerar, processar, exporterar och importerar kaffe. Företaget var tidigare franskt och grundades av Marcel Colonel 1968, men konfiskerades av Viet Cong och förstatligades under Vietnamkriget. Vinacafé blev känt genom sin instant coffee Vinacafé 3-in-1 1977 och från 1978 fram till 1991 exporterades Vinacafés produkter främst till sovjetunionen, efter dess fall upphörde exporten tillfälligt. Två år senare påbörjades exporten igen, men den här gång till hela 60 länder världen över. Idag har bolaget en marknadsandel på 50 procent av den inhemska konsumtionen av snabbkaffe.

Börsvärde $167,5 miljoner dollar (VND 3 889 miljarder)

Vinacafé omsatte $148 miljoner dollar 2018 och redovisade en nettovinst på $27,4 miljoner dollar. Aktien handlas till P/B 2,77 och P/E 6.

 

Utöver dessa två börsnoterade företag  med fokus på var sitt område så finns det några mindre bolag som är noterade på UPCoM. På grund av den knapphändiga informationen om bolagen så väljer jag bara att hänvisa till dom, men att inte fördjupa mig i deras verksamhet. En sista kommentar på ämnet är att Highlands Coffee, tredje största aktören inom kaffeindustrin i Vietnam, som ägs till 50 procent av filippinska Jollibee Foods Corp sägs genomföra en IPO i år. To be continued!

 

PCF:UPCOM

Petec Coffee JSC http://www.petecof.vn

 

EPC:UPCOM

Ea Pok Coffee JSC – https://www.bloomberg.com/research//stocks/private/snapshot.asp?privcapId=575132004

 

FGL:UPCOM

Gia Lai Coffee JSC – https://hdgialaicoffee.com

 

AUM: UPCOM

Vinacafe Son Thanh JSC – En del av Vietnam National Coffee Ltd. precis som Vinacafé /VCF

 

© 2024 Frontier Vietnam

Tema av Anders NorenUpp ↑