Månad: september 2018 (Sida 1 av 3)

Vietnam läggs till på FTSE Russells bevakningslista för en eventuell framtida omklassificering – Detta bör du känna till!

Bakgrund

Vietnam var som jag tidigare har skrivit på bloggen i topp tre globalt när det kommer till tillväxten i landet. Ett av de starkaste skälen att investera i Vietnam har under de senaste tre åren varit att Vietnam skulle gynnas av att gå från att omklassificeras av MSCI från att vara en så kallad frontier market till att bli en emerging market. MSCI har varit mest eftertraktad av investerarkollektivet då MSCI (Morgan Stanley Capital International) har en av de populäraste indexen inom en mängd olika områden. Dessutom använder betydligt fler fondbolag  att ha dom som jämförelsemått mot sina fonder än FTSE. Därmed skulle ett inflöde av fondkapital från diverse passiva indexfonder och aktiva fonder investeras på de två vietnamesiska börserna. Det skulle bidra med en stabilare likviditet och samtidigt sätta en kvalitetsstämpel på Vietnams finansmarknad.

 

I juni varje år så justerar MSCI sina index och klassificeringar av länder som ska matchas in i rätt klass, frontier, emerging och developed market. I år räknade analytikerna på den lokala marknaden att det var ungefär 25 procents sannolikhet att Vietnam skulle omklassificeras till att bli en tillväxtmarknad av MSCI, vilket inte hände den här gången men nästa år ser mer lovande ut. För att ett land ska omklassificeras från frontier till emerging market så behövs det reformer inom finansmarknaden för att ha samma internationella standard såsom prospekt och övrig finansiell information på engelska, IFRS som redovisningsstandard, bolagen ska visa hög transparens gentemot marknaden med mera. Utöver det finns det tröskelvärden när det kommer till likviditet på börsen samt utspridd indexvikt mellan bolagen för att motverka allt för kraftiga rörelser.

 

Varför valde FTSE Russell att sätta Vietnam under bevakning inför en omklassificering?

 

Några få krav uppfylldes, men tillräckligt många för att sätta Vietnam under bevakning tillsammans med Argentina och Tanzania. Det ger i sin tur press på regeringen att fullfölja FTSE Russells krav som inte uppfylldes till och med nästa genomgång i september om ett år. De krav som Vietnam uppfyllde var:

 

  • God kvalité gällande marknadskontrollen av tillsynsmyndigheter.
  • God konkurrens mellan bankerna för att säkerställa högkvalitativa depåtjänster.
  • Tillräcklig bra marknadsinformation och handelsrapportering.

 

De punkter som FTSE Russell poängterade att det krävs förbättring på för att kunna omklassificeras är punkter som jag har nämnt tidigare och det är följande:

 

  • Rättvis behandling av minoritetsaktieägare.
  • Utländska ägare är begränsad till 50% ägande inom vissa sektorer.
  • Fri och välutvecklad valutamarknad (se föregående inlägg).
  • Möjligheten till aktieutlåning för blankning.
  • Systemen kring OTC-handel behöver förbättras.
  • Effektivare handelssystem såsom förbättrade handelsavslut.
  • En välutvecklad derivatmarknad. Mycket har hänt där som ni vet, men mer behövs!

 

 Hur gick det för Saudiarabiens börs efter deras omklassificering i våras?

I våras blev det klart för Saudiarabien att bli inkluderas, tillsammans med Kinas A-shares, Indien och Sydafrika, i MSCI Emerging Markets efter att ha varit i MSCis bevakningslista under ett år. Drygt $35 miljarder dollar i kapitalinflöde tillkom under efterföljande månader. Tadawul All Share Index är i skrivande stund upp nio procent i år men var upp hela sexton procent i juli sedan årsskiftet. Börsen som helhet hade ett marknadsvärde på $500 miljarder i mars i år.

 

Dong – När är det dags att lätta på peggen?

Den vietnamesiska dongen har under de senaste tjugo åren varit väl omskriven då den har likt många andra valutor i tillväxtländer varit väldigt volatil. Dagens vietnamesiska valuta dong har funnits sedan 1978, men strukturen kring valutans värdering har förändrats flera gånger.

Innan januari 2016

Fram till 25 februari 1999 fick endast vissa medlemmar till valutamarknaden, genom Vietnams statsbank (SBV), tillgång till att handla på interbankmarknadens växelkurser inom utsatta prisintervall som ändrades av SBV dagligen mot dollarn. Endast statligt ägda banker,  joint stock banker och vissa utländska bankfilialer kunde delta på valutamarknaden.

Efter den 25 februari 1999 började SBV att ställa priser utifrån den officiella dagliga genomsnittliga växelkursen på interbankmarknaden från föregående handelsdag. Baserat på denna växelkurs fastställde medlemmarna sin egna växelkurser inom ett prisintervall på +/- 0,1 procent. Som en följd av detta omklassificerades Vietnams växelkurssystem till en så kallad crawling peg mot den amerikanska dollarn. Tiden efter skiftet till en lite mer öppnare marknad följdes av en rad devalveringar. Bara mellan åren 2008 till 2011 devalverades dongen hela sex gånger och ibland uppåt 10 procent mot dollarn.

2015 gjorde SBV flera stora steg för att göra det möjligt för dongen att tappa i värde utan att falla handlöst mot dollarn. Fallet i den kinesiska yuanen 2015 hade fått flera asiatiska valutor att följa med ner mot den amerikanska dollarn och vietnamesiska staten följde efter med motiveringen att låta valutan sjunka i värde för att upprätthålla exporttillväxten. Under första halvåret sänktes SBVs växelkurs i dongen mot dollarn med 2 procent i två steg. I augusti samma år valde man att öka marknadens tillåtna prisintervall från +/- 0.25 procent som sattes 2002 till +/- 3 procent. Samtidigt införde man intradagspriser mellan valutaparen.

Efter januari 2016

Den 4 januari ändrade SBV officiellt till en ny växelkursreglering där kursen satte utifrån tre faktorer: utbud/ efterfrågan på Vietnamesiska dong, växelkurserna för en korg med åtta starka utländska valutor och eventuella förändringar som behöver göras för att balansera Vietnams makroekonomiska behov, vilket det sistnämnda kan kännas som en vag beskrivning. De åtta valutorna som ingår i korgen är amerikanska dollarn, euro, yuan, japanska Yen, singapore dollar, sydkoreanska won, thailändska baht och taiwan dollar.

Hur ser statens planer på att låta valutan handlas helt fritt på valutamarknaden?

Det har varit en diskussion som har cirkulerat senaste åren, men när tjänstemän från de diverse ekonomiska department har intervjuats har svaren varit enhälligt att de inte har några planer i dagsläget att släppa den fri. Argumenten har varit att landets finansmarknad är inte tillräckligt utvecklad. Med det menar dom att likviditeten är inte stabil på valutamarknaden och derivatmarknaden som är tänkt att vidareutvecklas för att kunna möjliggöra skydd för finansiella institut att tillämpa i svängiga valutarörelser. Idag finns det forward-terminer, BIDV är den största handlaren av swap-kontrakt och nyligen tillkom covered warrants på de två börserna.

I och med att den Vietnamesiska dongen regleras utifrån marknadsförutsättningarna genom små devalveringar så tror jag att personligen att valutan kommer att vara lätt peggad mot dollarn många år framöver tills landets tjänstesektor kör om tillverkningssektorn. Det finns liksom inget som skulle gynna landet idag med att låta valutan släppas fri då likviditeten kommer dras med i fallet när världsekonomin faller och utflödet av utländska kapital följer med tillbaka till hemländerna. Den dagen då landet inte är lika beroende av utländskt kapital som idag så kan det möjligen ske.

 

 

 

 

 

 

 

Vietnam – Bland de topp 10 hetaste resmålen 2018 – En djupdykning i turistindustrin

Det går inte en dag utan att man läser om utmärkelser såsom “Vietnam – Australians’ travel choice 2018”, bästa eko-turistmålet, nya flyglinjer till Ho Chi minh med mera. Det man kan fråga sig är, hur ser siffrorna ut bakom alla utmärkelser?

Landet är bland de topp 10 snabbast växande turistorterna i världen, enligt FNs världsturismorganisation (UNWTO) 2018 Tourism Highlights Report. Totalt ökade turismen i Vietnam med 19 procent till 86 miljoner besökare i fjol, varav 13 miljoner internationella turister som ökade med hela 29 procent.

Landet är just nu det viktigaste geografiska området för internationella hotellkedjor att närvara i och det byggs otroligt mycket längst kustremsorna kring turistområdena Nha Trang och Da Nang. Även i storstäderna märks turistboomen tydligt, bland annat kommer Mandarin Oriental group att bygga hotellkedjans första femstjärniga hotell i Ho Chi Minh City. Senaste tre åren har hotellkedjor såsom Ozo, Double Tree by Hilton, Four Seasons och Oakwood gjort entré på marknaden på ett elle flera ställen i landet. Savills Vietnam räknar med att ytterligare 30000 rum kommer att tillkomma på marknaden innan slutet av 2019.

 

Vilka utmaningar finns det i Vietnam när det kommer till turismen?

Det finns tre utmaningar som kommer med all sannolikhet att lösas inom 5-10 år. Det främsta problemet är att arbetskraften inom hospitality saknar en gedigen praktisk erfarenhet. Det är inte särskilt konstigt då lärarna på hotellutbildningarna saknar även själva en gedigen praktisk utbildning. Vietnam hade endast 4,5 miljoner turister för 10 år sedan så klivet från dessa nivåer till fjolårets 86 miljoner turister skulle få länder klara av att förbereda sin arbetsmarknad inför genom olika satsningar.

Idag består landets arbetsmarknad av 40% så kallad non-skilled workers, vilket kan jämföra med Thailands 10%, med detta sagt så finns det väldigt många vietnameser utan någon vidareutbildning efter gymnasiet. Detta medför att många vietnameser som jobbar inom hotellindustrin anställs som städare eller diskare, medan anställningarna inom reception och management positioner går till kineser och thailändare främst.

Ett annat bredare problem som inte bara är ett problem för turismen i landet är att endast 5 procent av landets befolkning talar engelska.

 

Ett bortglömt case – Det stavas EVFTA

Den första av två delar ur det europeiska – vietnamesiska frihandelsavtalet, EVFTA,  väntas klubbas igenom i höst, i det här inlägget kommer jag att gå igenom en kort summering av avtalen och vilka fördelar detta avtalet väntas ge Vietnam.

Vad är EVFTA?

Frihandelsavtalet mellan EU och Vietnam är tänkt att reducera tullavgifter, ingå samarbeten kring ramavtal och tillsyn, underlättande att expandera verksamheter från EU, främst inom finans- försäkring,post, miljö sjötransport. Avtalet kommer att delas upp i två delar, FTA och IPA (Investment Protection Agreement).

Bakgrunden

Europa är idag den största investeraren i Sydostasien i stort, men inte ens bland topp tre i Vietnam. Landet har en djupt historiskt rotad relation med länder som Frankrike och Belgien. Vid en implementering av frihandelsavtalet väntas Vietnams BNP att växa med ytterligare 15% till 7,7%  från dagens nivå på 6,7% (6,8). Samtalen mellan EU och Vietnam började redan 2012 och efter många utspel fram och tillbaka kom parterna slutligen överens 2015. Processen att översätta båda delarna av avtalen väntas vara klart nu efter sommaren och ska klubbas igenom absolut senast i december i år. Senaste gällande EVFTA sades det att avtalet ska klubbas igenom i oktober.

Så vad kan parterna förvänta sig av EVFTA?

Vietnam

Mer utrustning från EU för tillverkningssektorn  

Ökad försäljning av produkter inom kläder, skor, skaldjur, tropiska jordbruksprodukter, möbler och övriga produkter relaterade vietnams tillverkningsindustri

Mer FDI genom expansioner och gemensamma projekt

Påskyndandet av IFRS och transparens av finansmarknadens parter såsom banker och försäkringsbolag.

Dessutom åtar sig Vietnam att anpassa dess arbetsmarknad efter grundläggande  internationell standard. Till exempel att kunna ansluta sig till oberoende fackföreningar – potentiellt en betydande förändring som Vietnam för närvarande inte har idag. Dessutom att följa FN-konventioner såsom bekämpning av klimatförändringar och skydd av biologisk mångfald .

 

Europa

EU får tillgång till vietnamesisk offentlig upphandling: EU-företag kommer att kunna konkurrera om vietnamesiska regeringsavtal och vice versa.

Båda länderna kommer att skära bort 99% av alla tullavgifter på varor som importeras/ exporteras mellan länderna. Vietnam kommer också att förenkla och standardisera tullförfarandena.

Vietnam kommer att anpassa sig till internationella standarder för motorfordon och läkemedel. Som ett resultat av detta kommer produkter från EU, som redan uppfyller dessa standarder, inte att kräva ytterligare vietnamesiska tester- och certifieringsförfaranden.

 

Hur kommer IPA att påverka parterna?

Vietnamesiska tillverkningssektorer såsom mat, däck och byggmaterial kommer att öppnas upp för EU-investeringar.

Frihandelsavtalet inrättar en tribunal för att lösa tvister mellan europeiska investerare och vietnamesiska myndigheter och vice versa. Om man hamnar i en tvist med en vietnamesisk bank eller en annan finansiell institution idag så finns det inga tydliga processer att genomföra stämningar exempelvis. Tribunalen har som funktion att kunna genomföra rättsprocesser som ska vara tvingande för båda parterna att följa.

Investerartribunalen möts inte med öppna armar från vietnams regering då den kan ge internationella företag otillbörligt inflytande i Vietnam, vilket potentiellt avskräcker den vietnamesiska regeringen från att fatta legitima beslut (till exempel om miljöskydd) som kan påverka affärsintressen. Detta är bland annat ett av de främst skälet till varför IPA har tagit så lång tid att processa fram parterna emellan.

Vietnams statsskuld väntas uppgå till 61,3 procent (61,5) av landets BNP – Inflationen och tillväxten väntas öka

Landets skuldsättning per person uppgår idag till ungefär $1500 per person eller motsvarande 10 genomsnittliga månadslöner. Landets statsskuld växte med 5,5 procent från föregående år samtidigt som landets BNP växer med 6,7 procent (6,8) under innevarande år. Även om landets statsskuld har minskat i förhållande till BNP så finns risken för att landet drar på sig skulder som blir svåra att betala. I omgångar har regeringen med finansministeriet och direktören för nationalekonomiska integreringsdepartementet, många departement är det i landet, vädjat om reformer för att stävja skuldsättningen i landet både privat och statligt.

För inte så länge sedan så infördes ett tak för hur mycket landets skuldsättning i förhållande till BNP får uppgå till, 65 procent. Utöver det har regering satt ett mål att minska överskridandet av budgeten med 3,5 procent år 2017, 3,7 procent år 2018, 3,6 procent år 2019 och 3 procent år 2020.

Samtliga experter räknar med att Vietnams ekonomi kommer att växa stabilt i år och för närvarande tyder det på att det inte finns några interna hot mot landets ekonomi. Däremot ses USAs handelskrig med Kina och FEDs kommande räntehöjningar som två stora hot då protektionism och starkare dollar är två risker man gärna vill undvika. Högre ränta i USA leder till dyrare dollar och därmed stigande skulder då drygt 10% av landets privatlån sker i dollar på grund av lånen i dollar ger lägre ränta i förhållande till landets egna utlåningsräntor.

 

 

Vietnams produktion av solenergi uppgår idag till 11 MW – Projekt motsvarande 11 000 MW i pipeline – Mål 2020 är 850MW

Just nu planeras flertalet solenergiprojekt i Vietnam. Bland annat i provinsen Ninh Thuan som har som mål att producera maximalt 2000 MW innan 2020. I juni nästa år ska första projektet i provinsen stå klart och ha en kapacitet på 204 MW. I Ho Chi Minh Citys provins Long An klubbades ett projekt igenom under veckan som gick. En solcellspark på 50,1 hektar ska byggas för $42 miljoner dollar och väntas producera 60 miljoner kWh årligen. Effekten för solcellsparken väntas ge 49 MW och ytterligare en solcellspark från samma företag, Sharp Energy Solutions Corporation,  har redan påbörjats i Binh Thuan med samma förväntade effekt på 49 MW.

Listan kan göras lång och just nu så har endast projekt motsvarande 3000 MW godkänts av regeringen, men projekt har planerats och satts i en officiellt pipeline av lokala utvecklare som motsvarar 11 000 MW. Så vilka hinder och problem finns det inom energibranschen och varför tar det så lång tid? Tobias Cossen på tyska GIZ Energy Support Programme publicerade en presentation på GIZ hemsida som beskriver läget i Vietnam väldigt tydligt.

 

Några bullet points:

  • Många solparksprojekt saknar komplett finansiering
  • Pappersarbetet kring projekten är slarvigt utförda såsom dokumentationen kring sociala- och miljöaspekterna före, efter och under byggandet.
  • Prognoserna för färdigställandet är inte realistiska. Tobias Cossen menar att projekten väntas ta minst 2-3 år längre än beräknat.
  • Utvecklarna saknar erfarenhet av liknande projekt och negligeringen av säkerhet och kvalitet är omfattande. Snabbt och billigt före kvalité. Väldigt stor hype bland utvecklarna att upphandla i projekt rörande solcellsparker.
  • Sist men inte minst, elnätet i Vietnam är inte anpassad för stora utbyggnader av solcellsparker på så kort tid.

 

Kort om solenergi i Sverige 2018

Totalt finns 15300 solcellsanläggningar i Sverige

Sverige har solceller med en total installerad effekt på 231 MW

Bildkällor: GIZ Energy Support Programme & The World Bank Group

Källor

http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/energi/tillforsel-och-anvandning-av-energi/natanslutna-solcellsanlaggningar/ 

https://e.vnexpress.net/news/business/construction-of-vietnam-s-largest-solar-power-plant-starts-3774702.html

https://vietnamnews.vn/economy/465909/work-on-42m-solar-power-plant-begins-in-long-an.html#80VE70VfShv2cRhh.97

https://www.pv-magazine.com/press-releases/sharp-receives-order-to-construct-mega-solar-power-plants-in-binh-thuan-and-long-an-provinces-in-vietnam/

https://www.german-energy-solutions.de/GES/Redaktion/DE/Publikationen/Praesentationen/2018/180621-intersolar-2018-cossen-vietnam.pdf?__blob=publicationFile&v=6

Vietnams första tunnelbanelinje 2A invigs i Hanoi – Fler linjer på ingång

Det går inte en dag utan att man ser rubriker om försenade byggprojekt, framförallt infrastrukturprojekt. För att ducka mot kritiken så brukar tidningarna skriva löpmeter om nya satsningar som ligger ännu längre fram i tiden, såsom höghastighetståg mellan Hanoi och Ho Chi Minh City.  Idag kom det däremot en god nyhet, tunnelbanan i Hanoi kommer att öppna sin första linje, 2A, inom 3-6 månader och provkördes idag med passagerare. Linjen går mellan Cat Linh Station och Ha Dong Metro Station, drygt en mil i den stora 7,5-miljonersstaden.  Fler linjer som startade i samma veva 2008 byggs tillsammans med China Railways Sixth Group och kommer att drivas av Vietnam Tokyo Railways som är en del av Tokyo Metro Group.

Projektet har följts av en rad olyckor varav en med dödlig utgång och prislappen för tunnelbanelinjen 2A är nu uppe i drygt $550 miljoner dollar.  Parallellt byggs ett tunnelbanesystem i Ho Chi Minh sedan 2006 av vietnamesiska staten och en rad japanska konglomerat ( Japan International Cooperation Agency (Jica), Sumitomo Corporation och Shimizu-Maeda). Tunnelbanan i Ho Chi Minhs budget är nära en fördubbling och uppgår nu till $2,5 miljarder enligt senaste siffran, även den lider av kraftiga förseningar och olyckor.

Förseningar, kulturkrockar och oerfarna vietnamesiska byggbolag som är med är inget nytt historiskt. Staden med det största tunnelbanesystemet, Shanghai påbörjade bygget av sitt tunnelbanesystem 1990 och det tog hela 3 år att slutföra första linjen. Med det sagt så är det snarare ingen tillfällighet att problem som dessa uppstår när rutinerna och ramverken kring byggandet saknas i ett land som Vietnam som växer snabbt.

Under hösten väntas den här linjen och ytterligare en linje färdigställas, totalt ska 8 linje vara i bruk när samtliga planerade linjer är klara. Likt de flesta tunnelbanesystem är den tänkt att gå var tionde minut och färdas i 80km/h. Källa: http://hanoimetro.net.vn/

Bildkälla: http://www.vietnamadvisors.com   

https://e.vnexpress.net

 

Vietnamesiska börserna introducerar ytterligare ett derivatinstrument – Covered Warrants

I augusti i fjol introducerades terminshandeln på Hanoibörsen mer än tiofaldigats i volym på drygt ett år. 56 350 kontrakt till ett värde av VND 61,9 biljoner omsattes i april i år som kan jämföras med 58 000 kontrakt som omsattes under första introduktionsmånaden.  I veckan som gick så meddelade Ho Chi Minh-börsen att de, tillsammans med 5 finansiella institut,  introducera covered warrants på 23 underliggande aktier från large cap-listan.

För er som inte känner till vad en warrant är och skillnaden mellan en covered warrant och en ”vanlig warrant” så är en warrant ett derivatinstrument som ger innehavaren rätt, men inte skyldigheten att köpa (köpwarrant) eller att sälja (säljwarrant) en underliggande tillgång till ett bestämt pris (”strike”) före ett förutbestämt datum. Det pris som betalas för denna rätt är en ”premium” och med warranter kan du inte förlora mer än det du har betalat i premie. Skillnaden mellan covered warrant och vanlig warrant är att covered utfärdas av finansiella institut och handlas över börsen medan vanliga warrants kan utfärdas av bolaget själv. Nog om det.

Vad betyder detta för finansmarknaden i stort?

Först och främst är det ett sätt för investerare att på ett kostnadseffektivt sätt skydda sina portföljer smidigt och samtidigt ha möjlighet att spekulera med små medel med begränsad nedsida. Varför tror ni att detta inför nu, marknaden är redan volatil och man kan knappast klaga på börsens utveckling senaste åren? Jo, min tes är att man vill helt enkelt öka likviditeten på marknaden på ett välbeprövat sätt. Vi har fortfarande problemet att det finns bolag som Vinhome som har 9% vikt av huvudindex och på så vis finns det en betydande risk i marknaden. Med derivat så tvingas banker och investerare att omsätta mer på aktiemarknaden för att täcka derivaten, för att skydda sina portföljer och för att spekulera på så kallade arbitrage. Riskerna sprids och en välutvecklad aktiemarknad med ett diversifierat utbud av produkter gillar analyshus som MSCI. 

Internationella snabbmatskedjorna misslyckas med att växa i Vietnam – Finns dock ett undantag

Samtidigt som tillväxten i landet växer i den snabbaste takten i världen så sjönk besöken till snabbmatskedjorna i Vietnam med 31% mellan 2016 till 2018! Samtidigt ökade antalet besök till de lokala gatuköken med 70% under samma period, varför ?

Förra veckan presenterade CNBC en intressant dragning om ett ganska unikt problem som man sällan ser i utvecklingsländer på frammarsch, snabbmatskedjorna McDonalds, KFC och Burger King  har stora problem att växa i Vietnam. Några bullet points:

  • Mcdonalds planerade 2014 att öppna hundra butiker på 10 år. Mycket hype kring McDonalds i Vietnam 2014 när den första restaurangen invigdes, sen dog det ut. Idag har McDonalds 17 restauranger i hela Vietnam.
  • Burger King hade som mål att ha 60 restauranger 2016 när de kom in på marknaden 2011. Man plöjde ner $40 m i investeringar och i skrivande stund har Burger King 13 restauranger.
  • 1997 öppnade första KFC restaurangen i Vietnam. Det tog sju år att öppna de tio första restauranger. De anpassade menyn efter det vietnamesiska köket och idag har de endast 130 restauranger i 21 städer, efter att ha varit verksamma i mer än 20 år i Vietnam.

MEN det finns en snabbmatsrestaurang som utmärker sig från resten, men det tar vi senare längre ner i texten

Lite statistik när det kommer till vietnamesernas köpbeteende

78% av vietnamesernas konsumtion tillfaller lokala gatukök

Endast 1% av konsumtionen gick till snabbmatsrestaurangerna

I Vietnam uppskattar man att man har över 540 000 verksamheter inom mat- och restaurang varav över 430 000 av dessa är gatukök. 80 000 av dessa är full service restauranger, 22 000 är barer/caféer och kvarstående 8000 är snabbmatskedjor.

 

Hao tran, medgrundare till nättidningen Vietcetera tror att förklaringen ligger i att gatuköken i Vietnam kan leverera traditionella rätter snabbare än McDonalds.

Andrea Nguyen, en känd amerikansk-vietnamesisk kokboksförfattare och fd krögare säger att maten från gatuköken i Vietnam kan både leverera traditionell mat snabbare och  tillägger till en bråkdel av priserna på McDonalds menyer.

Enligt Numbeo.com så har Andrea en poäng! Lokala gatukök kan servera dubbelt så många portioner än en meny på McDonalds för halva priset. Med det sagt ses amerikanska snabbmatskedjor som premiummat i Vietnam.

Iny Tran,  ägare till Royal Saigon Restaurant säger att en vietnames köper dagligen en lunch för $2-3 i genomsnitt, vilket är rätt mycket, medan en meny på McDonalds ligger på $3-4.

Utöver det finns det ytterligare en faktor som spelar in, kulturen. Vietnam har länge setts som ett petigt land när det kommer till maten. Dels för att folket överlag lägger ner stor vikt vid den och dels för att matkulturen är väldigt traditionell och är en viktig del av landets historia. I Vietnam delar man på maten tillsammans, medan menyerna på McDonalds, KFC och Burger King med flera är anpassade för endast en person per meny och helst vill vietnameserna att det ska vara kyckling.

Det finns däremot en restaurangkedja som har lyckats plockat på sig marknadsandelar. Pizza hut har för närvarande 21,3% av marknadsandelarna inom snabbmatskedjorna i Vietnam medan McDonalds och Burger King har tillsammans 2,8% och KFC 11,4%.

 

 

Vietnamesiska Viet Phuong Investment Group initierar det största gruvprojektet i Laos

Laos regering och konglomeratet Viet Phuong Investment Group (VPIG) signerade i tisdags det största gruvprojektet i Laos. Fyndigheterna av bauxit i området Dakcheung i Sekongprovinsen är så pass hög att Viet Phuong Investment Group  beslutade för 10 år sedan att, med hjälp av Vietnams regering, samarbeta för att få igenom ett avtal med Laos regering om att få exploatera området. För den som inte känner till bauxit så är det en bergart som man utvinner aluminium, koppar och järn från.

Projektets storlek uppgår till 10 kvadratkilometer och beräknas kosta $650 miljoner dollar och där med den största vietnamesiska gruvinvesteringen i Laos.  Gruvan väntas generera tusentals nya jobb inom flera närliggande industrier och miljontals dollar i skatteintäkter för regionen.

VPIGs VD Phuong Minh Hue tackade regeringarna och bad om mer stöd från Laos sittande regering och beslutsfattarna med anknytning till projektet. Hon lovade att med hjälp av företagets kapacitet och erfarenhet att genomföra projektet framgångsrikt.

VPIG är ett aktiebolag som handlas OTC och bildades 1996, bolaget hette tidigare Viet Phuong Investment and Tourism Investment Company, men bytte till sitt nuvarande namn 2007. Hemsida http://vpg.vn

« Äldre inlägg

© 2024 Frontier Vietnam

Tema av Anders NorenUpp ↑