Klockan 03 svensk tid öppnades börserna i Vietnam. Väl på plats på Ho Chi Minh Stock Exchange stod VD för HVC Group, Tran Huu Dong. För drygt ett år sedan korades han, bland många andra utmärkelser, som årets unga entreprenör av Vietnam Youth Union tillsammans med Vietnam Young Entrepreneurs Association. HVC Group rankas som en av de topp 50 mest värdefulla varumärkena i Vietnam.
Bildkälla: Realtimes.vn
Bolaget startade i Hanoi 2010 och är verksam inom pooltillverkning mot fastighetsmarknaden och hotellnäringen. HVC bygger även isrinkar, vattenland, stora akvarium och det dom kallar övriga attraktioner såsom pariserhjul. Bolaget jobbar med välkända namn som tidigare nämnts på bloggen bland annat Vinhome, Vinpearl och Sungroup.
Bildkällor: HVC Group
20 miljoner aktier släpptes till andrahandsmarknaden under fredagen. Med ett teckningspris på VND 10 000 per aktie motsvarande VND 200 miljarder ($8,59 miljoner) i värde fick investerarna se sin andel gå från VND 10000 till att stänga handelsdagen på VND 18 700. 94,2 procent av bolagets aktier ägs av privatpersoner och 5,88 procent ägs av Viet Capital Securities Investment Fund varav Tran Huu Dong äger 20,48 procent av HVC.
Hur ser bolaget ut rent fundamentalt? Vi börjar stapla upp de senaste nyckeltalen för i år
EPS 1,089
BVPS 12,503
P/B 1,5
P/E (Q3 2018) 13,01
Debt to assets 22,96
ROA 5,59
Fram till september i år har HVC redovisat en omsättning på VND 312,6 miljarder en bokad vinst på VND 33.865 miljarder efter skatt, upp med 30 procent från i fjol. Följaktligen har HVC efter 9 månader uppnått 97,69% av företagets intäktsmål och översteg 35% av vinstmålet, 65 procent upp från helåret 2017.
Bildkälla: HVC Group
HVC är idag ledande inom sin sektor med en andel på hela 70 procent. Jag äger personligen inga aktier i bolaget i skrivande stund, men jag tror på bolaget då sektorn är en perfekt att investera i enligt mitt tycke. Ett bolag med 70 procent marknadsandel, en känd ung VD, bra skuldsättning, stark tillväxt och stora kända kunder inom hotell-, turism- och fastighetssektorn. Dessutom har bolaget enbart totalentreprenader med både installation, byggnation och service (återkommande intäkter).
I september kunde jag berätta att den första tunnelbanelinjen i Hanoi var nu redo för att tas i bruk. De två tunnelbaneprojekten, i både norr och söder, har kantats av förseningar och dödsfall. Nu kan jag även rapportera att Sumitomo Corp vars dotterbolag har byggt klart hälften av linje ett av sex. Byggandet sker genom att samarbete mellan Sumitomo Corps dotterbolag och vietnamesiska Cienco 6. Problemet är att Ho Chi Minh City ligger efter rejält med betalningarna. I veckan kunde man läsa i flera medier att stadens obetalda räkningar till entreprenören uppgår nu till $100 miljoner dollar.
Japanska Sumitomo Corporation hotar nu att lämna projektet om inte staden kan betala av sina skulder före årsskiftet. Hittills har staden endast betalat $9,43 miljoner på grund av byråkratiska problem.
Bildkälla: Wikipedia
Linje 1 mellan Ben Thanh – Suoi Tien klubbades igenom 2007 och en initial budget grundades utifrån medel som fanns genom Japanska internationella samarbetsorganisationen JICA. Då skulle den första linje komma att kosta $750 miljoner, 2009 reviderade Sumitomo kostnaden till $2 miljarder. I och med revideringen översteg taket för projekt som kräver regeringens godkännande, behöver landet nu se över projektet. När ett projekt kräver översyn av högsta instans i Vietnam klassas projektet nu som ett huvudprojekt på nationell nivå.
Byggstarten initierades 2012 och i skrivande stund har alltså första linjen byggts klart till hälften. Tanken var att linjen skulle vara igång 2017, men en ny deadline sattes till 2020 (som allt annat).
I maj i år skrev VNexpress om Vietnams satsning inom uppbyggandet av kasinon och intressenter såsom Vina Capital och Sun City Corp har fått upp ögonen för Vietnams spelsektor. Nu kan jag berätta att jag läste i veckan att regeringen har godkänt beslut nummer #1440 som handlar om att godkänna “kasino-integrerade investeringar i Phu Quoc”. I samma besked framgår det att man ska under en treårsperiod tillåta vietnameser att få spela på kasinon i Phu Qouc.
Godkännandet av att vietnamesiska medborgare ska få spela är till viss del ett gammalt dekret som aldrig riktigt implementerats då varje kasino kräver sitt tillstånd att få bedriva sin verksamhet av staten. Såsom jag tolkar det så har dekret #03 2017 godkänts där vietnameser över 21 år och med en nettolön över $441 i månaden, något som inte har kommit igång fram till nu i och med godkännandet av #1440.
Detta är ett test för att se vilka effekterna blir, men kraven på spelarna är minst sagt höga. Först och främst måste, som nämnt ovan, en vietnamesisk spelare kunna uppvisa en regelbunden inkomst på minst $441 dollar i månaden och ha fyllt 21. Utöver det måste vietnamesiska spelare betala en inträdesbiljett till varje kasino denne besöker motsvarande $44 per dygn eller $1100 i månaden. Detta är väldigt exkluderande regler då en genomsnittlig lön efter skatt i storstadsregionerna snittar i skrivande stund kring $360, enligt numbeo.com.
För närvarande finns det ett trettiotal kasinon i landet, men i samband med beslutet om kasinoinvesteringar i Phu Qouc kommer Phu Quoc Tourism Development and Investment Company bygga ett enormt nöjeskomplex. Bolaget ägs till hälften av Vingroup och hela projektet är tänkt att landa på $2,14 miljarder dollar och stå klart år 2021.
Förutom detta finns det minst tre andra kasinoprojekt som ligger i pipeline. Dessa tre projekt ligger i tre blivande ekonomiska zoner; Van Don, Bac Van Phong och Phu Quoc. Regeringen har dock valt att skjuta på omröstningen om dessa områden ska bli landets första ekonomiska zoner då många ledamöter har uttryckt oro om reglerna kring arrenderingen av mark i dessa zoner.
Viettel är i färd med att utveckla egna basstationer och inleda pilottester av 5G redan under 2019. Viettel räknar idag med att släppa 5G-nätet för kommersiellt bruk 2021. Skulle testerna lyckas kommer Vietnam bli en av de första länderna i världen att lansera 5G tillsammans med länder som Kina, Sydkorea och Japan.
Skulle det visas sig att Viettel är så redo som de påstår när det kommer till att rulla ut 5G-nät i Vietnam inom 2-3 år så kommer landets väg till att bli ett nytt Sydkorea gå betydligt snabbare än vad jag hade kunna tro. Viettel är en av världens största telekomföretag, plats 15 i ordningen, med en kundkrets på drygt 100 miljoner abonnenter, varav 43 miljoner utanför Vietnam. Antalet abonnenter växte med 15 procent från föregående år. Utöver det är Viettel den enda vietnamesiska företagsgruppen med en internationell försäljning överstigande $1 miljard dollar.
Viettel ägs av vietnamesiska staten och förvaltas genom försvarsministeriet. Däremot har det ryktats om att en liten andel av Viettel ska säljas ut via börsen under 2020. Viettel har en direkt marknadsandel på 40 procent och en indirekt kontroll till 90 procent av marknaden genom delägda dotterbolag. Utöver Vietnam finns Viettel i Haiti, Laos, Kambodja, Moçambique, Burundi och Peru.
Att ta fram egna basstationer och på så vis bli oberoende av externa aktörer ser jag som en styrka i en tid då många utvecklingsländer ger upp makt mot bistånd i utveckling av infrastruktur och just telekom. Många kan tycka att det inte är särskilt konstigt, men vänta till den dagen då biståndsländerna som Kina exempelvis ta över hela länder efter att ha initialt tagit över kontrollen över strömförsörjning och telekom i ett litet afrikanskt land.
Just dom här problemen känns långt bort när man läser nyheter som dessa. Detta gör att oavsett politiskt klimat i världen så kan Vietnam ha en mer oberoende tillväxt av omvärlden under perioder likt handelskriget som pågår just nu.
Med 5G-nät kan industrierna effektiviseras med mer automatisering och den industriella revolutionen 4.0 kan rullas ut på riktigt. Man ska inte ropa hej än, då landet har satt upp många ambitiösa mål för det uttjatade år 2020 och mycket kan hända.
VinFast lanserade sin första elscooter, Klara, föregående vecka. I samband med lanseringen väljer VinFast att initiera sitt Three zero policy, inga avskrivningar, inga finansieringskostnader och ingen finansieringsränta (!).
Bakgrunden till denna riskabla policy är att få ut så många fordon ut i landet på kortast tid och företaget väljer då att medvetet göra en förlust på försäljningen. Försäljningspriset inkluderar ingen vinstmarginal utan elscootrarna säljs enligt bolaget utifrån produktion- och säljkostnad per enhet. Policyn täcker hela fordonsflottan, både elbilar och elscootrar. Enligt VinFast ingår inte initialt, finansiella kostnader (räntekostnader för investeringar i anläggningskonstruktion) och räntor i försäljningspriset.
Utöver denna policy kommer köparna av elscootern Klara att erbjudas en rabatt på 40 procent baserat på scooterns produktionskostnad. Priset för Klara med litiumjonbatteri börjar på $2 439 och med blybatteri kommer den att kosta $1 463.
Vingroups general director, Nguyen Viet Quang citerades i Vietnamnews:
“”With the ‘Three Zero’ price policy, VinFast wants to give customers the opportunity to experience world-class products in Việt Nam. Especially, with the electric motorcycles, VinFast is willing to take losses up to 40 per cent in the first phase so that many consumers can reach the products, contributing to build habits of using vehicles safely, eliminating emissions and minimising noise, as well as protecting the environment of the community””.
Tidigare i bloggen skrev jag om General Motors överföring av sina säljrättigheter av Chevrolet i Vietnam. I samma inlägg beskrev jag landets fördelning av marknadsandelarna och för att förstå hur stor den här policyn faktiskt är för VinFast. Jag har kikat på VAMA, deras motsvarighet till Bil Sweden, där det framgår att av årets 147 422 sålda personbilar t o m oktober, innehar Toyota på 49 400 bilar och Vinamazda (Mazda) på 26 100 fordon och Thaco Kia (Kia) 23 300. Tillsammans utgör dessa 67 procent av den totala personbilsförsäljningen under året och tidigare har VinFast sagt att de ska ta sälja 250 000 bilar inom fem år.
För att nå detta mål på så kort tid kanske detta är olönsam försäljning den enda lösningen? Kanske kommer VinFasts konsumenter att vara beredd på att betala mer för kommande modeller likt Apples iPhone? Kanske kommer bilindustrin påverkas likt många andra sektorer där vietnameserna väljer nationella före globala varumärken? Vi får se hur marknadsandelarna ser ut i den vietnamesiska fordonsflottan 2020.
Det är inte svårt att förstå att PM Nguyen Xuan Phuc vill att Samsung ska utöka produktionen i landet. Samsung står idag för 25 procent av landets totala export och har investerar $17,3 miljarder i Vietnam sedan ett decennium tillbaka.
Samsung har idag åtta fabriker och ett researchcenter och förser 160 000 anställda med jobb. Det är ingen tvekan om att Samsung har fått en bra deal med Vietnam att etablera sig i landet. I april i år sa Samsung att de hade för avsikt att expandera, men efter uttalandet har inget hänt. Förmodligen är det därför landets premiärminister går ut och försöker skynda på Samsung att utöka investeringarna, genom att flytta mer tillverkning av andra produkter än smartphone, tablets och tillhörande elektronik.
PM Xuan Phuc föreslog en rad förslag till elektronikjätten. Bland annat att utöka produktionen genom att flytta tillverkningen av halvledare till Vietnam, energi- och infrastruktursegmentet. Utöver det föreslog premiärminister Nguyen Xuan Phuc att Samsung bidrar med framtagandet av en digitalisering av statens tjänsteutbud utifrån den modell som Samsung tog fram tillsammans med Sydkoreas regering, en så kallad e-förvaltning.
Av landets 8 fabriker som tillhör Samsung tillverkar två fabriker, tillhörande i Bac Ninh och Thai Nguyen, hälften av alla Samsungs smartphones i världen.
Gamingindustrin i Vietnam frodas mer än på andra ställen i världen. Dels då industrin är bara knappt 14 år gammal i Vietnam och växer från låga nivåer. Spelmarknaden består idag till största delen av kinesiska spelutvecklares spel, men andelen vietnamesiska växer. I detta inlägg ska vi grotta ner oss i en bransch vi inte har tittat på tidigare i bloggen.
Lite inledande statistik
Enligt NewZoo och GMGC Global Mobile Game Confederation väntas försäljningen inom gamingmarknaden i Vietnam under perioden 2016-2019 växa med 55,3 procent CAGR från $136 miljoner till $472 miljoner. Endast Filippinerna och Indonesien växer snabbare inom ASEAN. Globala genomsnittet uppgick 2016 till 14,6 procent CAGR.
Källa. NewZoo 2017 Q3
När det kommer till konsumtionen betalar drygt 49 procent för mobilspel, varav 62 procent är män. 51 procent av de som inte betalar för mobilspel är kvinnor.
Bland mobiltillverkare innehar Samsung förstaplatsen följt av Apple, Oppo, Asus och sist Sony.
Esporten väntas öka med 30,1 procent CAGR mellan 2016-2019. 2016 var andelen esportstittare på 2,8 miljoner i Vietnam.
När det kommer till gamingmarknaden i stort i Vietnam är länderna Kina följt av Sydkorea och Vietnam de största nationerna när det kommer till marknadsandelarna i Vietnam. På grund av kulturella likheter med Kina så passar spelens utformning genom betalningsmodeller och kulturen i stort vietnameserna bäst. 2016 innehade Kina hela 84 procent av marknaden, Sydkorea 7 procent och Vietnam 4 procent.
Källa:Ngoc Luong Hai, Viettel Vietnam
Vilka är marknadsledarna i Vietnam?
Det finns fem stycken stora spelutvecklare i Vietnam. Dessa fem har störst andel och utöver dessa finns det en stor mängd indiespelsutvecklare. Enligt Ngoc Luong Hai på Viettel Vietnam blir en av fyra spel från Vietnam framgångsrika storsäljare.
VNG Corp – Satsar på kvalitetsspel i genren RPG som är den populäraste spelgenren. Jag kommer att återkomma mer information om bolaget längre ner. Med kvalité så definierar jag hög kvalitet såsom klippet nedan från VNG Corp.
Gamota – En del av det stora IT-företaget Appota Corp. Satsar på RPG med inriktning fantasy.
Funtap – Indiespelutvecklare med kvalitetsbetyget låg till medium. Publicerar med en jämn fördelning över året. 2016 släpptes 10 mobilspel.
VTC– En del av statliga Vietnam Multimedia Corp. Kvantitativ spelutvecklare som var, enligt Ngoc Luong Hai, ett tag avstängda av Apple iOS på grund av en skandal kring app-recensionerna. Har letat runt men hittar ingen källa.
SohaGame – Spelsprutan i gänget, fokuserar mer på kvantitet än kvalitet. Snittar på kvalitetsnivå medium utifrån det jag sett på deras hemsida, se nedan.
Rollspelsbaserade spel och kortbaserade rollspel är de två kategorierna av spel som har störst popularitet i Vietnam. Genren hade 77 procent av marknaden 2017 enligt Ngoc Luong Hai och dessutom är genren så populär att folk är villiga att betala för spelen. Ett exempel är JX Mobile, en del av VNG, hade en försäljning på hela $10 miljoner i månaden under 2017. Den näst största genren är skjutspel på 8 procent där tillväxten är inte lika stark som RPG.
Hur kan man investera i vietnamesiska spelutvecklare?
Idag går det inte att hitta några vietnamesiska spelutvecklare vare sig på börserna i Vietnam eller på andra börser. Däremot meddelade Reuters i maj 2017 att VNG Corp hade fått ett initialt godkännande att listas på Nasdaqbörsen i USA. Målet var att bli det första sydostasiatiska bolaget på en utländsk börs. Många bolag som Vietjet, Vinamilk med flera har försökt, men på grund av strängare regleringar än på hemmamarknaden och det välkända FOL (foreign ownership limit) har dessa drömmar inte gått i uppfyllelse.
Jag har tittat runt lite på dessa fem spelutvecklare och funnit endast finansiell data för VNG Corp.
VNG Corp tidigare VinaGame är en skuldfri spelutvecklare och har vuxit aggressivt senaste två åren, så långt jag kan blicka bakåt. Exempelvis steg försäljningen med 41 procent 2016-2017 och vinsten med 72 procent samma period.
Mellan januari till september i år minskade vinsten med 52 procent från samma period året innan till $6,5 miljoner. Skälet bakom tappet ska vara ökad opex där säljkostnader och administrativa kostnader ökade med 72 respektive 27 procent. I siffror handlar kostnaderna om $36,7 miljoner respektive $16,44 miljoner.
Målet för i år är $215 miljoner i försäljning, 17 procent högre än förra året och $23,6 miljoner i vinst mot förra årets vinst på $40,36 miljoner.
VNG Corp består av flera segment med ett dotterbolag per fokusområde
Zing – En av de mest populära digitala nyhetstidningarna i Vietnam, innehar Zing TV, Zing MP3 den populäraste musikplattformen i Vietnam. Dessutom finner man spelutvecklingen under Zing då dessa spel publiceras i den egna ZIng-plattformen
Zalo – Vietnams egna instant messenger-app med tillhörande Zalo Pay
Tiki – E-handelsplattformen som tyvärr tynger ner bolaget med $4,39 miljoner under första halvåret i år och totalt minus $25,8 miljoner dollar sedan start för sju år sedan.
I onsdags vaknade jag till det glädjande beskedet att Vietnams finansminister presenterade ett utkast på en ny värdepapperslag. I detta utkast föreslogs det att slopa den nuvarande 49-procentsregeln i en mängd sektorer. Det som kvarstår är 30-procentsregeln för banker och vissa sektorer som rör landets säkerhet. Kommer vi att se ett lyft likt det som skedde när landet slopade 30-procentsregeln och införde 49-procentsregeln 2015? Hur stort inflöde kom in som konsekvens av den reformen? Det ska vi grotta oss ner i.
I skrivande stund uppgår det totala börsvärdet för landets samtliga 1500 börsnoterade företag (inklusive UPCoM-bolagen) till $166 miljarder dollar, 77 procent av BNP. Av dessa miljarder uppgår $34 miljarder från utländska investerare, drygt 20 procent. I kontrast till den siffran ligger Stockholmsbörsen på ett totalt börsvärde om $1,52 biljoner dollar. Att däremot jämföra två länder med helt olika regelverk kring ägarskap är som att jämföra äpplen med päron. Jag har tidigare skrivit om FOL (Foreign Ownership Limit) i bloggen och dess historia i Vietnam för den som vill läsa bakgrunden.
Det är lätt att glömma bort att det var i juni 2015 som dekretet om 49 procent slopades och sedan dess har all-share indexet VN stigit med 50 procent från 600 till ~900 i skrivande stund. Hur ser det då ut med implementationen efter upphävandet av dekretet, hur många bolag har egentligen upphävt FOL?
Enligt data från september i år har endast 25 av 740 bolag noterade på HOSE och HNX, det vill säga rensat för onoterade bolag på UPCoM. 25 bolag, eller 3,4 procent av de börsnoterade bolagen har alltså slopat taket sedan 2015 och återfinns bland landets large caps. Ser ni vart jag vill komma? Om nu merparten av landets företag utan FOL återfinns på HNX30 och VN30-index varför är det bara 3,4 procent som har nappat?
En studie från 2011 visar att utländska investerare har valt att investera i vietnamesiska storbolag, med bra ägarspridning med hög book-to-market ratio och låg skuldsättning. En annan intressant siffra från studien är att andelen utländska ägare på de vietnamesiska börserna uppgick då till endast 10,16% 2007 och 2009 stod den siffran i 14,80%.
Med den här informationen i åtanke kan man lättare förstå varför få bolag har agerat på att slopa sitt tak. För att investerare ska vara intresserade av att investera vill de se uppdelade värdebolag med låga skulder och tydliga verksamheter. Konglomerat med grenar inom cementproduktion, turism och fastighetsförvaltning ignoreras av investerarkollektivet då det är alldeles för svårt att grotta sig ner i balansräkningarna och förstå siffrorna.
Det här problemet är något som inte går att lösa i en handvändning. Regeringen kan alltid lobba för uppdelningar av bolag, men det är sällan gratis att genomföra. Så länge bolagen växer så ser nog många företagsledare att skynda långsamt med dessa processer. En annan aspekt är givetvis rädslan att förlora all kontroll till ett fåtal utländska investerare. Endast 8 företag av de 25 bolag utan FOL har över 50 procent utländska ägare.
Om vi räknar med att lyftet på 50 procent mellan juni 2015 till idag, innebär den effekten av dekretet ett nettoinflöde på $55,5 miljarder (111 mdr*1,5=166 mdr total market cap q3 2018)? Jag kan personligen inte se det på något annat sätt. Rent teoretiskt, väldigt teoretiskt, borde den här nyheten vi såg i veckan med andra ord generera minst $55 miljarder kommande tre åren från januari 2020 då lagen ska implementeras. Detta resonemang ska tas med en nypa salt, men det grundas bara på höftningar från undertecknat.
Slutligen, om vi nu tänker oss att börserna i Vietnam får ett ryck 2020 och marknaden slukas av utländska investerare och pengarna flödar in som aldrig förr, vad händer då? Den största risken med alltför kraftiga inflöden och därmed stigande börsvärden är att det kan skapa oro för en skuldsättning som ingen kan rädda om betalningarna ställs in. Se lex Vietnam Shipbuilding Industry Group även kallad Vinashin. Det statligt ägda bolaget kunde inte förmå att betala sina skulder på $4,5 miljarder 2010 och motsvarade då 10% av landets BNP. Med det sagt så krävs det en utförsäljning av statens aktieportfölj där de upphör helt som delägare. Därmed upphör statens ansvar över bolagen och strategiska investera kan se till att bolagen gör sig av med olönsamma dotterbolag och blir även lättare att analysera.
Tidigare i oktober samlades representanter från 13 investmentfonder. Gemensamt för dessa är att de är medlemmar i Asia Trade Forum. Bland representanterna återfanns bland annat HSBC Global Asset Hong Kong, Franklin Templeton Hong Kong och Dragon Capital med flera. Dagordningen berörde frågan om ett gammalt förslag att införa NVDR-aktie (non-voting depository receipts). Frågan har bemötts med skepsis från State Securities Commission (SSC) och detta ska jag förklara djupare.
En liten kort beskrivning av NVDR följer. NVDR, non voting depository receipts är en typ av aktie som likt vanliga aktier erbjuder samma rättigheter som vanliga stamaktier med ett undantag, de är inte röstberättigade. NVDR-aktier förekommer på thailändskabörsen (SET). Utöver NVDR-aktier finns det snarlika typer av aktieslag såsom ADR och GDR där ADR står för American depositary receipt och GDR står för global depositary receipt. ADR är utländska aktier i USA som clearas och settlas genom de amerikanska börserna. ADR saknar rösträtt, men ger rätt till utdelning, handlas i dollar och allt annat. Förutom det kan dessa aktier vara sponsrade eller icke-sponsrade ADR.
Sponsrade ADR innebär att en amerikansk bank hjälper bolaget med att betala ut utdelningar, kontoföra aktier och att kommunicera med aktieägarna. Icke sponsrade aktier går direkt ut via ett aktiemäkleri utan den ovan nämnda servicen.
Beskrivning av VNDRs / The Stock Exchange of Thailand
Så vad är bakgrunden till detta förslag i Vietnam? Likt många utvecklingsländer såsom Thailand, Filippinerna och Vietnam så har regeringarna valt att inför ett tak över det utländska ägandet för att undvika att länderna säljer ut systemviktiga branscher helt och därmed tappar greppet över landets möjlighet att kunna konkurrera på lika villkor. Många fondbolag och investmentbolag uttrycker ett allt växande problem med att marknaden är begränsad för utländska aktörer att kunna sprida sina investeringar på börsen då många, men inte alla, börsnoterade bolag har ett tak på 50% utländskt ägande. Ett annat problem som uppstår i och med detta tak är att det stannar upp de vietnamesiska börsernas diversifiering. Jag skrev om det tidigare i maj i år om att fem bolag på Ho Chi Minh Stock Exchange står för drygt 40% vikt av jämförelseindex.
Skulle man införa NVDR skulle investerare kunna komma åt fler aktier och dessutom kunna koncentrera sig på en handfull aktier utan att tvingas bredda portföljen. Detta skulle dessutom bidra till utökad likviditet på börserna och fler statligt ägda bolag skulle kunna börsnoteras i en snabbare takt.
Vad är min åsikt? Personligen tycker jag att NVDR-aktier är en bra idé, men i bästa av alla världar hade jag velat se samtliga börsnoterade företag på VN30 notera amerikanska ADRs på NYSE, New York Stock Exchange. Skälet till detta är att ADRs når helt annat kapital, amerikanska dollar och på en börs i princip hela världen kan handla på via sina respektive mäklare. Om man inför VNDRs så kvarstår problemet att den vietnamesiska börsen är väldigt svår att komma åt och det enda sättet idag är att öppna en depå i Vietnam.
Ett väldigt bra exempel på detta drag är att i skrivande stund finns det över femtio thailändska ADRs på NYSE. Thai Beverage Public Company Ltd. ADR har en genomsnittlig dagsomsättning på $200 000 per handelsdag, bättre än de flesta aktier på både Stockholmsbörsen och Ho Chi Minh Stock Exchange.
I likhet med Samsung ser allt fler underleverantörer till smartphones och smartphonetillverkare, möjligheten att undkomma handelskriget genom flytt från Kina. Med lite research kan man utröna att fler tillverkare är på ingång till Vietnam och exporten lär stiga avsevärt kommande åren.
Tidigare har jag skrivit om Samsungs dominerande roll i vietnamesiska näringslivet, i synnerhet för landets export där bolaget står för en fjärdedel av totalen på $214 miljarder. Till följd av handelskriget där Kina tappar allt fler stora företag med tiotusentals anställda accelererar flyttarna av verksamheterna till nya låglöneländer. Vi har berört ämnet, ska vi kalla det follow the shoe, en handfull gånger i bloggen och nu har då GoerTek, tillverkaren av AirPods, valt att flytta till Vietnam.
Hur stora är GoerTek och vad kan vi förvänta oss rent makroekonomiskt? GoerTek Inc. är en kinesiska hårdvarutillverkare till smartphoneindustrin med ett marknadsvärde på $10,2 miljarder och 39 300 anställda. 2017 hade bolaget en försäljning på $2,9 miljarder och samma år återfanns bolaget på Asia’s Fab 50 Companies 2017, men året därpå åkte dom ut. GoerTeks försäljningstillväxt uppgår till 36 procent årligen sedan fem år tillbaka. Samsung hade en försäljning motsvarande $50 miljarder under samma period.
AirPods, tillsammans med Apple Watch inkluderades ursprungligen i de kinesiska varor motsvarande $200 miljarder dollar som drabbades av tioprocentiga tariffer i USA som började gälla den 24 september. Produkterna lyckades däremot tillslut att undantas från tullarna i sista minuten.
Rent teoretisktskulle flytten av enbart GoerTek från Kina till Vietnam medföra en ökning av vietnams export med lite mindre än två procent. Då har vi inte räknat med alla underleverantörer till GoerTek och liknande bolag som har annonserat om en flytt till just Vietnam på sistone. Bland dessa teknikbolag finner vi taiwanesiska Pegatron ($39 miljarder i försäljning) och Cheng Uei Precision Industry Co.Ltd ($93,62 miljarder i försäljning). Skulle Dessa två bolag flytta verksamheterna helt till Vietnam, vilket vore fantastiskt, skulle dom med enkel matematik bidra med $132 miljarder extra i vietnamesisk export.