Etikett: SBV

Vietnamesiska centralbanken prisar in nästa amerikanska räntehöjning – Devalverar dongen mot amerikanska dollarn

Lagom till den 19:e december när nästa FOMC ska hållas väljer vietnamesiska centralbanken, SBV, att devalvera dongen mot amerikanska dollarn i förebyggande syfte. Dessutom emitterade centralbanken nya forwardterminer med lösendag den 31:a januari.

I måndags valde SBV att devalvera vietnamesiska dongen mot amerikanska dollarn till VND 22750 per dollar, den högsta växelkursen sedan januari i år. Skälet till devalveringen är inför den stundande räntehöjningen den 19:e december där amerikanska FED väntas höja räntan från 2,25 till 2,25%. Detta är givetvis inte helt säkert, men mycket tyder på en höjning. Skulle inte SBV devalvera valutan och inte gör någonting, riskerar dongen att falla väldigt kraftigt, ingen centralbank gillar stora svängningar i valutamarknaden.

En intressant sak är det här med att terminshandeln på vietnamesiska valutamarknaden faktiskt kan komma att få lite vind i seglen. De vietnamesiska bankerna med utställda lån i dollar har behövt uppbackning genom dessa instrument från SBV. Med lite tur kanske vi kan få se en mer kontinuerligt terminshandeln efter detta och som riktar sig till den bredare massan än främst banker. Den 23:e och 26e november emitterade SBV ut forwardsterminen med strike på 23462 per dollar.

Vietnamesiska centralbanken injicerade $1,75 miljarder till penningmarknaden i oktober

Sedan februari i år har likviditeten minskat på penningmarknaden i Vietnam. Detta skapar ringar på penningmarknaden i form av att räntorna som bankerna lånar via stiger och brukar signalera en sjunkande tilltro till bankerna. Större exempel på detta såg vi under förra finanskrisen och kom att kallas för en liquidity crunch. Jämför vi räntorna på interbankmarknaden i Vietnam ser det ut som följande mellan juni och oktober i år:

Bild: SBV.gov

Juni 2018 v23

Over Night 1,66

1 Weeks 1,77

2 Weeks 1,84

 

Oktober 2018 v43

Over Night 3.21  

1 Weeks 3.40  

2 Weeks 3.55

Bild: SBV.gov

Vad blir resultatet?

För penningmarknadens del gör staten ett desperat försök att bibehålla en räntemarknad med låga interbankräntor som kan ses som hållbar och på så vis öka landets valutareserv. Riskerna på sikt är att inflationen kan ta fart vilket har varit något vi har väntat länge på i Europa där vi ser ECB köpa sina egna bonds och andra marknadsaktörerna för att pressa ner räntorna och tillföra konstgjord andning i penningmarknaden. I euroområdet har detta lett till överlikviditet, så är inte fallet i Vietnam. I Vietnam har detta bara varit för att stävja en stagnation i likviditeten, inte överstimulera. Förra veckan skrev jag i bloggen om Fitch senaste rapport om Vietnam att de ser låga interbankräntor i förhållande till styrräntan som ett hot då de är oroliga över en potentiellt skenande inflation och därmed ökade non performing loans.

Hur illa ställt är det idag?

Ett färskt exempel på hur illikvid räntemarknaden är så genomfördes en regelbunden auktion  veckan som gick. Vid det tillfället auktionerades 10-åriga G-bonds till en ränta på 4,85. SBV sökte VND 5,6 biljoner, men fick endast in VND 1,1 biljoner. I skrivande stund, 2018-10-22, står 10-åringen i 5,094.  

Jag länkar även till regeringens hemsida där ni som läser kan följa uppdateringarna gällande landets likviditetsdata.

https://www.sbv.gov.vn/webcenter/portal/en/home/sbv?_afrLoop=3835069900655406

Ny rapport från Fitch ser tre stora risker med landets finans- och penningpolitik – Landet är fortfarande för beroende av kredittillväxten

En färsk rapport från research- och kreditvärderingsinstitutet Fitch prognostiserar att State Bank of Vietnam (SBV) kommer att behålla styrräntan på 6,25% året ut. Utöver det målar kreditvärderingsinstitutet upp en oroväckande bild av landets ekonomi med allt för lös penningpolitik och ett alltför ensidigt sätt att mäta tillväxten i landet, men även några ljusglimtar.

Fitch räknar med att SBV inte kommer att röra styrräntan på 6,25 under innevarande år, senast det skedde var för 15 månader sedan. Detta är i ett led av att stabilisera inflationen och tillväxten. Många experter menar att det är inte värt risken att öka tillväxten från nuvarande nivåer med risk för kraftig överhettning. Kommande år ses utmanande för Vietnam då valutarörelserna vid ett utdraget handelskrig kan sänka den inhemska marknaden på sikt. Om inte kreditmarknaden kyls av kan nästa kris bli värre och mer utdragen än fastighetskrisen i landet 2010-2012. Samtidigt förväntas centralbanken i samråd med regeringen att införa mer åtstramningar i ekonomin inom just främst kreditmarknaden.

De främsta hoten och åtgärderna rapporten nämner är följande:

Hot

 

  • Användandet av kredittillväxt som primär måttstock och verktyg för att kontrollera landets ekonomi
  • Interbankräntan dvs. over-night räntan ligger på 3,14 procent det vill säga långt under styrräntan på 6,25 procent. Skälet bakom detta ska vara att centralbanken vill öka valutareserven vilket kan på sikt påverka inflationen och därmed landets NPLs.

 

  • Senaste två åren har regeringen velat påskynda bankerna att uppfylla kraven för att nå Basel II som jag skrev om förra veckan, i takt med att landets banker har vuxit långsammare än kredittillväxten, 8-9 procent mot 15 procent, minskar chanserna för bankerna att uppfylla kraven då de inte håller jämn takt med utlåningen.

Åtgärder

 

  • SBV har visat att de ser problemen med en växande kredittillväxt och har gradvis infört åtstramande åtgärder för att kyla av ekonomin. Delvis genom att tillåta en allt flexiblare valutamarknad, se inlägget om valutapeggen och därmed minskar risken för okontrollerad tillväxt i inflationen.
  • SBV har dessutom inför krav mot bankerna om stramare kreditgivning mot vissa branscher och sk dollarlån som har skrivits i den här bloggen. Det har medfört en avtagande kredittillväxt från 10,2 procent YoY till 8,2 procent. SBV har dessutom sänkt sitt kredittillväxtmål från 18 till 17 procent för året.

 

 

Dong – När är det dags att lätta på peggen?

Den vietnamesiska dongen har under de senaste tjugo åren varit väl omskriven då den har likt många andra valutor i tillväxtländer varit väldigt volatil. Dagens vietnamesiska valuta dong har funnits sedan 1978, men strukturen kring valutans värdering har förändrats flera gånger.

Innan januari 2016

Fram till 25 februari 1999 fick endast vissa medlemmar till valutamarknaden, genom Vietnams statsbank (SBV), tillgång till att handla på interbankmarknadens växelkurser inom utsatta prisintervall som ändrades av SBV dagligen mot dollarn. Endast statligt ägda banker,  joint stock banker och vissa utländska bankfilialer kunde delta på valutamarknaden.

Efter den 25 februari 1999 började SBV att ställa priser utifrån den officiella dagliga genomsnittliga växelkursen på interbankmarknaden från föregående handelsdag. Baserat på denna växelkurs fastställde medlemmarna sin egna växelkurser inom ett prisintervall på +/- 0,1 procent. Som en följd av detta omklassificerades Vietnams växelkurssystem till en så kallad crawling peg mot den amerikanska dollarn. Tiden efter skiftet till en lite mer öppnare marknad följdes av en rad devalveringar. Bara mellan åren 2008 till 2011 devalverades dongen hela sex gånger och ibland uppåt 10 procent mot dollarn.

2015 gjorde SBV flera stora steg för att göra det möjligt för dongen att tappa i värde utan att falla handlöst mot dollarn. Fallet i den kinesiska yuanen 2015 hade fått flera asiatiska valutor att följa med ner mot den amerikanska dollarn och vietnamesiska staten följde efter med motiveringen att låta valutan sjunka i värde för att upprätthålla exporttillväxten. Under första halvåret sänktes SBVs växelkurs i dongen mot dollarn med 2 procent i två steg. I augusti samma år valde man att öka marknadens tillåtna prisintervall från +/- 0.25 procent som sattes 2002 till +/- 3 procent. Samtidigt införde man intradagspriser mellan valutaparen.

Efter januari 2016

Den 4 januari ändrade SBV officiellt till en ny växelkursreglering där kursen satte utifrån tre faktorer: utbud/ efterfrågan på Vietnamesiska dong, växelkurserna för en korg med åtta starka utländska valutor och eventuella förändringar som behöver göras för att balansera Vietnams makroekonomiska behov, vilket det sistnämnda kan kännas som en vag beskrivning. De åtta valutorna som ingår i korgen är amerikanska dollarn, euro, yuan, japanska Yen, singapore dollar, sydkoreanska won, thailändska baht och taiwan dollar.

Hur ser statens planer på att låta valutan handlas helt fritt på valutamarknaden?

Det har varit en diskussion som har cirkulerat senaste åren, men när tjänstemän från de diverse ekonomiska department har intervjuats har svaren varit enhälligt att de inte har några planer i dagsläget att släppa den fri. Argumenten har varit att landets finansmarknad är inte tillräckligt utvecklad. Med det menar dom att likviditeten är inte stabil på valutamarknaden och derivatmarknaden som är tänkt att vidareutvecklas för att kunna möjliggöra skydd för finansiella institut att tillämpa i svängiga valutarörelser. Idag finns det forward-terminer, BIDV är den största handlaren av swap-kontrakt och nyligen tillkom covered warrants på de två börserna.

I och med att den Vietnamesiska dongen regleras utifrån marknadsförutsättningarna genom små devalveringar så tror jag att personligen att valutan kommer att vara lätt peggad mot dollarn många år framöver tills landets tjänstesektor kör om tillverkningssektorn. Det finns liksom inget som skulle gynna landet idag med att låta valutan släppas fri då likviditeten kommer dras med i fallet när världsekonomin faller och utflödet av utländska kapital följer med tillbaka till hemländerna. Den dagen då landet inte är lika beroende av utländskt kapital som idag så kan det möjligen ske.

 

 

 

 

 

 

 

Vietnams utländska låneskuld växer snabbt

Med den officiella växelkursen på VND22.425 per dollar som meddelades av State Bank of Vietnam (SBV) på sista handelsdagen förra året hade Vietnams totala utlandsskuld uppgått till $109,34 miljarder dollar.

Den så kallade offentliga skuldbulletinen nr 5släpptes den 23 augusti 2017 visade att Vietnams utländska skulder under slutet av 2015 var $80,84 miljarder dollar medan den uppgick till $71 miljarder dollar 2014. Det innebär att utlandsskulden ökade med 10 miljarder dollar från år till år. Under tiden 2016-2017 var den genomsnittliga ökningen 15 miljarder dollar per år.

Under tidigare år existerade inte oron om växelkursfluktuationer eftersom dong / dollarkursen var stabil.

Eftersom dongen förlorar värdet mot amerikanska dollar blir Vietnams utländska skulder större. Enligt Thoi Bao Kinh Te Saigon så kommer staten behöva biljoner dong extra på grund av valutakursförändringar på sina befintliga utlandslån.

Mer än hälften av landets skulder är i dollar och importen kommer också att skadas. Självklart ger justeringar i valutakurserna även en exportbonus men landet förlorar samtidigt på importen och ökad inflation.

De utländska skulderna för företag är en viktig del av landets utlandsskulder. Finansdepartementet (MOF) visar emellertid inte siffror på utländska lån till Vietnams företag.

Enligt planen 2018 är maxtaket för utlandslån till företag och organisationer $5 miljarder dollar och företagens kortfristiga utestående lån får inte överstiga utestående lån senast den 31 december 2017

En SBV-tjänsteman svarade att FIEs (Foreign Invested Enterprise) har den högsta efterfrågan på utländska lån. De lånar pengar antingen från holdingbolag eller utländska banker.

I princip måste företagen registrera upplåning hos Forex Management Department. Om de totala lån som registrerats av företag är högre än gränsvärdet, kommer SBV att diskutera med MOF att justera gränsen baserat på efterfrågan och skuldbetalningskapacitet.

2017 lånade Vietnam Beverage 5 miljarder dollar för att köpa Sabeco-aktier, vilket ledde till att landets totala utlandsskuld ökade. Om företaget inte hade fått lånet skulle Vietnams totala utlandsskuld ha varit 104,34 miljarder dollar i slutet av 2017.

Enligt lagen om offentlig skuldhantering innefattar statens utlandsskulder utländska skulder som regeringen ådragit sig, utländska lån garanterade av staten och utländska lån till företag.

Bankerna kommer inte att få högre kreditkvoter

Vietnams statsbank (SBV) kommer inte att justera upp taket för utlåning samtidigt som kredittillväxten i landet förstärks. Beslutet påverkar samtliga kommersiella banker, förutom i vissa speciella fall, för resten av året, sa SBVs guvernör Le Minh Hung.

De speciella fallen är banker som SBV har för avsikt att  stödja det vill säga krisande kreditinstitut under omstrukturering, sade Hung.

Enligt gällande regler fastställer SBV en kredittillväxtgräns för varje affärsbank beroende på bankens hälsa i början av året. Detta görs för att styra kredittillväxten för hela banksystemet och att stödja regeringens mål.

Tidigare sade många banker att de hoppades på högre kreditgränser, eftersom de flesta hade redan utnyttjat sin kvot, om inte alla, bankerna tilldelades kvoterna förra året.

Centralbankens mål i år var att öka utlåningen med högst 17 procent, lägre än de 18,17 procent som noterades förra året.

Experter trodde att kreditnedgången skulle göra det möjligt för bankerna att ägna större uppmärksamhet åt kvaliteten på kreditutgivningen och kreditriskhanteringen.

För att kontrollera kreditkvaliteten krävde SBV också att bankerna skulle fokusera sin utlåning på produktions-, affärs- och prioritetssektorer som jordbruksföretag, företag som producerar varor för export, små- och medelstora företag, företag som arbetar i hjälpindustrier och högteknologiska företag inklusive startups.

De måste öka kontrollen på utlåningen i sektorer med höga potentiella risker som t.ex. fastigheter, värdepapper, konsumtion, bygg-överföring (BOT) och byggprojekt (BT) för att snabbt upptäcka eventuella problem.

Källa: http://vietnamnews.vn/economy/463511/banks-wont-get-higher-credit-limits.html#LWih4YMPgkYPULsg.99

Antalet banklån steg med 6,16 procent på fem månader

De vietnamesiska bankernas totala lån i slutet av maj var 6,16 procent större än i slutet av 2017,  SBV (State Bank of Vietnam) på måndagen.

Bad debt svarade för 2,18 procent av den totala utlåningen i slutet av första kvartalet, konstaterades det i ett uttalande.

Vietnam syftar till att hålla bad debt under 3 procent av de totala lånen, medan centralbanken har sagt att banken siktar på en kredittillväxt på 17 procent i år.

 

Källa: https://e.vnexpress.net/news/business/vietnam-bank-loans-up-6-16-pct-in-5-months-3762094.html

State Bank of Vietnam fortsätter att injicera kapital till obligationsmarknaden till allt högre ränta – Banksystemets likviditet minskar

Penningmarknaden i Vietnam

State Bank of Vietnam (SBV) har fortsatt med tre kontantinjektioner på penningmarknaden i tre på varandra följande veckor för att stödja banksystemets likviditet.

Enligt den senaste rapporten från Bao Viet Securities Company (BVSC) gällande obligationsmarknaden pumpades VND 36,74 biljoner ($1,61 miljarder) kontinuerligt till marknaden förra veckan. Under de två föregående veckorna har SBV pumpat in VND 3,4 biljoner till marknaden.

Draget från SBV visar att banksystemets likviditet inte är lika rikligt som tidigare, sa BVSC-analytiker.

BVSCs obligationsredovisning visade också att statskassan i förra veckan erbjöd G-bonds på totalt VND 6 biljoner  med olika löptider, däribland fem år, sju år, 20-åriga och 30-åriga obligationer för VND 500 miljarder vardera och 10-åriga och 15-åriga obligationer på VND 2 biljoner vardera.

Auktionen inkasserade VND 3.24 biljoner till statsfinanserna från 10-åriga och 15-åriga obligationer med räntesatser som tickar uppåt från föregående auktion.

Den här veckan planerar staten att erbjuda ytterligare obligationer till ett värde av VND 6 biljoner  med olika löptider.

Källa: http://vietnamnews.vn/economy/449845/sbv-continues-net-cash-injections-to-support- liquidity.html#cRpFESG3cL2APF7U.99

Fastighetslånen är fortsatt höga hos en del banker i Vietnam

Fastighetsutlåningen är fortsatt hög och uppgår till mer än 10 procent av de totala utestående lånen hos flera banker.

Online news portal Bizlive.vn rapporterade att de fem största bankerna registrerade en stor andel av fastighetsutlåningen i slutet av förra året där Sacombank stod för 17,6 procent, Techcombank stod för 12,6 procent, LienVietPostBank 11,6 procent, Kienlongbank 10,1 procent och VPBank stod för 8,5 procent.

Förutom LienVietPostBank, som såg en viss ökning av fastighetsutlåningen, uppvisade de övriga fyra en stark nedgång i andelen utlåning till fastighetsaffärer. VPBank lyckades dra denna kvot till under 10 procent istället för 11,7 procent som de hade år 2016.

Tre andra bankerna som hade också registrerat en ökning av andelen utlåning till fastighetsaffärer, men behöll kvoten under 10 procent var ABBank, HDBank och SHB.

Enligt statsbanken i Việt Nam (SBV) översteg de totala utestående lånen i fastigheter till kreditinstitut vid slutet av förra året VND 471 biljoner (20,72 miljarder US-dollar). Lånen riktades främst för projekt inom stadsbyggnation och bostadsutveckling såväl som husreparationer och affärsverksamhet.

Tidigare i år hade SBV uppmanat långivare att strama åt och ökat kontrollen över investeringslån avsedda för fastighets- och värdepappersmarknaderna. SBV varnande om riskerna med osäkra fordringar.

“Långivare bör undvika att fokusera på aktie- och fastighetskunder och upprätthålla kredittillväxt inom dessa sektorer inom säkra gränser, säger SBV i ett uttalande.

De borde hålla reda på sina gäldenärers ekonomi och framsteg i deras projekt, sa banken.

“Kreditutvidgningen ska gå hand i hand med strikt övervakning för att säkerställa att lån används för de ändamål de är avsedda för och inte lägger till osäkra fordringar,” tillade statsbanken.

 

Källa: http://vietnamnews.vn/economy/426445/real-estate-loans-remain-high-in-some-banks.html#gvO7umEB4MKrvJzV.97 

© 2019 Frontier Vietnam

Tema av Anders NorenUpp ↑