Etikett: SBV (Sida 1 av 2)

Inflationen på 7-årshögsta

I veckan kom rykande färska siffror beträffande inflationen för januari. Data från december visade att Vietnamesiska CPI landade på 6-årshögsta, hela 5,23 procent för 2019. En månad senare står nu inflationen för januari på 6,43 procent YoY och därmed 7-årshögsta. Som vi känner till har Sydostasien, speciellt Kina och Vietnam drabbats av afrikanska svininfluensan.

Enligt WHO orsakade influensan att 6 miljoner svin nödslaktades som följd. Detta är den främsta orsaken till den kraftiga stegringen i inflationen, men inte den enda. Vietnamesiska General Statistics Office, GSO, baserar inflationsberäkningarna på en korg av 11 varor och tjänster. Av dessa 11 steg 10 under perioden. Regeringen har som mål att hålla sig under 4 procent på årsbasis. I den senaste rapporten skriver GSOs Nguyen Bich Lam att givet situationen i Sydostasien med svininfluensan och ett stigande oljepris pga den politiska risken i omvärlden kan målet vara svårt att bibehålla. Det ska bli intressant att se hur inflationen utvecklas efter Tet, i februari får vi svaret!

 

En post som jag reagerar på är kostnaden för bostäder och byggmaterial som ökade med 3,03 procent under 2019 mot föregående år. Enligt fotnot ska den posten avse hyra, el, vatten, uppvärmning och byggmaterial. En annan intressant take är att bensinen blev 14 procent dyrare jämfört med november månaden före.

Mot föregående månad (november) steg följande varor i tjänster i kronologisk ordning

Och i januari mot december 2019

Källa: https://www.gso.gov.vn/default_en.aspx?tabid=625&ItemID=19457

 

Rensar man för färska råvaror, drivmedel och utbildningstjänster får man kärninflationen, core CPI. Kärninflationen för samma period visade 2,78 procent från december föregående år och 3,25 procent i januari.  Den högsta siffran sedan 2015. Personligen tycker jag att det är rätt oklokt att välja CPI före core CPI när man sätter inflationsmål då specialfall som svininfluensan saboterar statistiken. För lite kuriosa så var CPI mellan åren 2004-2013 konstant en bra bit över 5 procent. 

Källa:FocusEconomics 2017

Senaste åren har priserna inom kategorin hälsovård minskat betydligt från att ha varit den största bidragsgivaren 2017 på 1,8 procentenheter till inflationen till att öka i nivåer om 0,2 procentenheter på årsbasis 2019. Skälet till nedgången ska ha att göra med reformer och effektiviserad administration.

Som det ser ut nu så kommer effekten av svininfluensan att avta inom kort, men ponera att inflationseffekten av utbrottet sprider sig? Likt många andra gräns- och tillväxtländer har Vietnam i sin CPI en stor andel livsmedel i sin korg av varor och tjänster. Detta medför större svängningar i inflationen när event som detta infaller.

Min teori är att stigande inflation där livsmedel och drivmedel som ligger till grund för uppgången, kan mycket väl påverka vietnamesiska centralbanken, SBV. Skulle inflationen fortsätta att stiga kan SBV tvingas höja styrräntan igen från 6 procent som i sin tur skulle påverka den redan dämpade fastighetsmarknaden. Skulle räntorna stiga så skulle det påverka företagsobligationerna där fastighetsbolagen står för en stor majoritet av de utfärdade företagsobligationerna. I skrivande stund har fastighetsbolagen 19 procent av storbolagsindexet VN30 och bank har 33 procent.

SBV inför särskilda kontroller mot instabila banker

Precis vid månadsskiftet kom det ut att SBV, Vietnams centralbank, inför särskilda kontroller mot banker som faller in under något av sju exempel. Extrakontrollerna kommer att införas 1 oktober i år.  Jag ser nyheten som ett bra exempel på att centralbanken mognar som institution och visar omvärlden att de tar skuldproblematiken på allvar.

Om vi ska ta och titta på dessa sju exempel

  1. Kreditinstitut med upprepade brister på likvida tillgångar kring 20 procent eller mer vid månatlig beräkning av verksamhetens solvensgrad. Under tre månader i följd.
  2. Kreditinstitut som inte kan betala sina skulder inom en månad efter förfallodagen och har osäkra fordringar motsvarande 10 procent eller mer av de totala utestående lånen.
  3. Om kreditinstitutets kapitaltäckningsgrad tier 1 är lägre än 4 procent under sex månader i följd medan förhållandet mellan osäkra fordringar och de totala utestående lånen är 10 procent eller mer efter sex månader i följd.
  4. Den särskilda kontrollen kommer att gälla för institutioner som inte kan återbetala sin skuld inom tre månader från det datum då skulden förfaller.
  5. Om de ackumulerade förlusterna för ett kreditinstitut är större än 50 procent av deras charterkapital och reservfonder som redovisas i de senaste granskade finansiella rapporterna.
  6. Om kapitaltäckningsgraden inte bibehålls under 12 månader i följd eller om kapitaltäckningsgraden är lägre än 4 procent under sex månader i följd.
  7. Slutligen kommer kreditinstitut att bli föremål för kontrollen om de får ett svagt kreditbetyg två år i rad.

Att centralbanken introducerar specialkontroller mot landets banker just nu är inte speciellt förvånande. Jag har skrivit många inlägg här på bloggen om just skuldsättningsproblematiken och hur synen på krediter ses på ett annat sätt i Vietnam.

Vietnamesiska centralbanken varnar för bankernas köp av företagsobligationer – Räntor uppåt 14 procent

Circular 28 (No. 28/2011/TT-NHNN) som initierades av vietnamesiska centralbanken, SBV, 20 oktober 2011 behandlar reglerna kring handel med företagsobligationer i Vietnam. Innan dess kunde varken utländska eller inhemska banker eller kreditinstitut köpa företagsobligationer i Vietnam. Idag 8 år senare, försöker SBV stävja den växande marknaden av vietnamesiska företagsobligationer. I veckan som gick så förbjöd SBV vietnamesiska banker att köpa företagsobligationer i syfte att omstrukturera skulder från emitterande bolag.

Bakgrunden till den växande efterfrågan av just den här typen av finansieringslösning har att göra med bestämmelserna kring bankerna kredittillväxt som kom till i fjol. Detta i kombination av högre utlåningsräntor och hårdare regleringar på finansmarknaden. Tidigare fanns det inga regler om hur mycket bankernas kredittillväxt fick växa per år och nu när kvoten är uppnådd så letar sig fastighetsbolagen längre ut på riskskalan. Nedan följer några exempel:

Fastighetsbolaget Phat Dat Real Estate Development JSC (HOSE:PDR) utfärdade 1500 obligationer till ett värde av $6,41 miljoner dollar under andra och tredje kvartalet i år. Nu kanske inte det låter så blodigt, men under en period av ett år bakåt så har bolaget emitterat obligationer ytterligare tre gånger till ett värde av $36 miljoner dollar. Dessa fyra obligationer har en årlig ränta mellan 10,5 till 14,5 procent.

Nova Group som äger fastighetsbolaget Novaland (HOSE:NVL) utfärdade företagsobligationer för $17,1 miljoner dollar i två omgångar med en kupongränta på 11 procent.

Van Phu-Invest (HOSE:VPI) utfärdade företagsobligationer för $34.21 miljoner dollar med en kupongränta på 12 procent. 

Så vad kommer att hända när bankerna tvingas att sluta tanka företagsobligationer från främst fastighetsbolag? Lämnar den frågan obesvarad.

Enligt Hanoi Stock Exchange utfärdades företagsobligationer för totalt $3,86 miljarder dollar bara under första halvåret i år. Detta är en ökning med hela 34 procent från samma period året innan. 42 procent av dessa företagsobligationer var utfärdade av banker, medan 30 procent kom från fastighetssektorn. En typisk kupongräntan på obligationer inom banksektorn ligger just nu mellan 7-8 procent, lite mer hälften av vad fastighetssektorn erbjuder.

Regeringen gör allt för att förbättra skuldsättningen i landet – Så här ser läget ut

Att det enskilt största problemet i Vietnam är skuldsättningen bland landets befolkning och dess stat är inget nytt. Landets State Audit Office of Vietnam, även kallad SAV. har som uppgift i år att gå igenom landets statligt ägda banker och dess samlade lånestock av dåliga lån (Non-performing loans). Till detta ska brister och problem kring kreditgivningen granskas och lösas för att på sikt skapa rekommendationer till landets banker.

Mellan juni 2016 till augusti 2017 uppgick den totala lånestocken av dåliga lån till $45 miljarder dollar, enligt centralbanken SBV. För att ge denna siffra en viss betydelse bör man sätta det i kontrast till landets BNP för 2017 som landade på $220,37 miljarder dollar, alltså drygt 20 procent av BNP. Granskningen gjordes i ett led av en ny resolution som skapades med syfte av att fram till 2022 minska och förbättra kontrollen av dåliga lån och kreditgivningen i stort. Storbankerna Agribank, BIDV, Vietinbank, ACB, Techcombank och Sacombank hade, under perioden nämnd ovan, tillsammans 52,78 procent av den totala lånestocken av dåliga lån. Detta motsvarar  motsvarande $24,17 miljarder.

 

En sätt att bekämpa osund kredittillväxt som regeringen nyligen satte igång var att införa ett tak på hur mycket varje enskild banks lånestock får växa. Fördelningen av lånevolymen fördelas mellan bankerna, ju bättre kreditbetyg en bank har och hälsosammare lånestock, desto större andel av årets lånevolym får banken låna ut till sina kunder.  I år får banker som har uppnått kriterierna för Basel-II får låna ut upp till 15 procent i kredittillväxt, medan banker utan får låna upp till 12 procent. Förra året var fördelningen 16 respektive 14 procent.

På senare tid har kredittillväxten sjunkit och mycket tyder på att det väntas fortsätta i samma trend framöver. Skälet är inte bara hårdare regleringar utan även en del av ett skifte där relationen mellan samhälle och bank skiftar. När landets aktiemarknad var alldeles för underutvecklad för att kunna fungera som ett verktyg för staten att konvertera tillgångar till kapital, fungerade bankerna som en mellanhand för staten att kunna låna pengar på längre sikt för landets ekonomi. Idag är den tiden av utlåning i stort sett borta och kortsiktiga konsumtionslån och mellanlånga bostadslån majoriteten.

I takt med att regleringarna stramar åt kredittillväxten så måste kostnadskostymen hos bankerna slimmas. Tack vare att 60 procent av landets 97 miljoner invånare är under 35 så har digitaliseringen av landets banker kunnat implementeras snabbare än i de flesta länder. Detta har medfört att personalkostnader har kunnat sparas in och allt fler vietnameser öppnar sparkonton vid digitala sparplattformar som bankerna har rullat ut. Digitala sparkonton med låga sparräntor växte med 28 procent i fjol och har kunna hjälpa bankerna att minska driftkostnaderna samtidigt som de har kunnat öka sina räntenetton.

I fjol växte bostadslånen i Vietnam med 8,56 procent, en betydligt lägre siffra än 2016 när lånen växte med 12,86 procent. Samtidigt har landets centralbank, SBV, uppmanat bankerna att förbättra kontrollen på bostadslånen för att säkerställa att det inte uppstår kraftiga prisuppgångar i vissa regioner av Vietnam såsom Da Nang, vilket kan orsaka fastighetsbubblor. Dessutom bör kontrollen över om lånen används till vad de är avsedda för förbättras tillägger SBV. Landets centralbank understryker att bankerna bör fokusera på krediter till SMEs före andra kategorier då landets småföretag behöver växa i storlek.

Vietnamesiska centralbanken prisar in nästa amerikanska räntehöjning – Devalverar dongen mot amerikanska dollarn

Lagom till den 19:e december när nästa FOMC ska hållas väljer vietnamesiska centralbanken, SBV, att devalvera dongen mot amerikanska dollarn i förebyggande syfte. Dessutom emitterade centralbanken nya forwardterminer med lösendag den 31:a januari.

I måndags valde SBV att devalvera vietnamesiska dongen mot amerikanska dollarn till VND 22750 per dollar, den högsta växelkursen sedan januari i år. Skälet till devalveringen är inför den stundande räntehöjningen den 19:e december där amerikanska FED väntas höja räntan från 2,25 till 2,25%. Detta är givetvis inte helt säkert, men mycket tyder på en höjning. Skulle inte SBV devalvera valutan och inte gör någonting, riskerar dongen att falla väldigt kraftigt, ingen centralbank gillar stora svängningar i valutamarknaden.

En intressant sak är det här med att terminshandeln på vietnamesiska valutamarknaden faktiskt kan komma att få lite vind i seglen. De vietnamesiska bankerna med utställda lån i dollar har behövt uppbackning genom dessa instrument från SBV. Med lite tur kanske vi kan få se en mer kontinuerligt terminshandeln efter detta och som riktar sig till den bredare massan än främst banker. Den 23:e och 26e november emitterade SBV ut forwardsterminen med strike på 23462 per dollar.

Vietnamesiska centralbanken injicerade $1,75 miljarder till penningmarknaden i oktober

Sedan februari i år har likviditeten minskat på penningmarknaden i Vietnam. Detta skapar ringar på penningmarknaden i form av att räntorna som bankerna lånar via stiger och brukar signalera en sjunkande tilltro till bankerna. Större exempel på detta såg vi under förra finanskrisen och kom att kallas för en liquidity crunch. Jämför vi räntorna på interbankmarknaden i Vietnam ser det ut som följande mellan juni och oktober i år:

Bild: SBV.gov

Juni 2018 v23

Over Night 1,66

1 Weeks 1,77

2 Weeks 1,84

 

Oktober 2018 v43

Over Night 3.21  

1 Weeks 3.40  

2 Weeks 3.55

Bild: SBV.gov

Vad blir resultatet?

För penningmarknadens del gör staten ett desperat försök att bibehålla en räntemarknad med låga interbankräntor som kan ses som hållbar och på så vis öka landets valutareserv. Riskerna på sikt är att inflationen kan ta fart vilket har varit något vi har väntat länge på i Europa där vi ser ECB köpa sina egna bonds och andra marknadsaktörerna för att pressa ner räntorna och tillföra konstgjord andning i penningmarknaden. I euroområdet har detta lett till överlikviditet, så är inte fallet i Vietnam. I Vietnam har detta bara varit för att stävja en stagnation i likviditeten, inte överstimulera. Förra veckan skrev jag i bloggen om Fitch senaste rapport om Vietnam att de ser låga interbankräntor i förhållande till styrräntan som ett hot då de är oroliga över en potentiellt skenande inflation och därmed ökade non performing loans.

Hur illa ställt är det idag?

Ett färskt exempel på hur illikvid räntemarknaden är så genomfördes en regelbunden auktion  veckan som gick. Vid det tillfället auktionerades 10-åriga G-bonds till en ränta på 4,85. SBV sökte VND 5,6 biljoner, men fick endast in VND 1,1 biljoner. I skrivande stund, 2018-10-22, står 10-åringen i 5,094.  

Jag länkar även till regeringens hemsida där ni som läser kan följa uppdateringarna gällande landets likviditetsdata.

https://www.sbv.gov.vn/webcenter/portal/en/home/sbv?_afrLoop=3835069900655406

Ny rapport från Fitch ser tre stora risker med landets finans- och penningpolitik – Landet är fortfarande för beroende av kredittillväxten

En färsk rapport från research- och kreditvärderingsinstitutet Fitch prognostiserar att State Bank of Vietnam (SBV) kommer att behålla styrräntan på 6,25% året ut. Utöver det målar kreditvärderingsinstitutet upp en oroväckande bild av landets ekonomi med allt för lös penningpolitik och ett alltför ensidigt sätt att mäta tillväxten i landet, men även några ljusglimtar.

Fitch räknar med att SBV inte kommer att röra styrräntan på 6,25 under innevarande år, senast det skedde var för 15 månader sedan. Detta är i ett led av att stabilisera inflationen och tillväxten. Många experter menar att det är inte värt risken att öka tillväxten från nuvarande nivåer med risk för kraftig överhettning. Kommande år ses utmanande för Vietnam då valutarörelserna vid ett utdraget handelskrig kan sänka den inhemska marknaden på sikt. Om inte kreditmarknaden kyls av kan nästa kris bli värre och mer utdragen än fastighetskrisen i landet 2010-2012. Samtidigt förväntas centralbanken i samråd med regeringen att införa mer åtstramningar i ekonomin inom just främst kreditmarknaden.

De främsta hoten och åtgärderna rapporten nämner är följande:

Hot

 

  • Användandet av kredittillväxt som primär måttstock och verktyg för att kontrollera landets ekonomi
  • Interbankräntan dvs. over-night räntan ligger på 3,14 procent det vill säga långt under styrräntan på 6,25 procent. Skälet bakom detta ska vara att centralbanken vill öka valutareserven vilket kan på sikt påverka inflationen och därmed landets NPLs.

 

  • Senaste två åren har regeringen velat påskynda bankerna att uppfylla kraven för att nå Basel II som jag skrev om förra veckan, i takt med att landets banker har vuxit långsammare än kredittillväxten, 8-9 procent mot 15 procent, minskar chanserna för bankerna att uppfylla kraven då de inte håller jämn takt med utlåningen.

Åtgärder

 

  • SBV har visat att de ser problemen med en växande kredittillväxt och har gradvis infört åtstramande åtgärder för att kyla av ekonomin. Delvis genom att tillåta en allt flexiblare valutamarknad, se inlägget om valutapeggen och därmed minskar risken för okontrollerad tillväxt i inflationen.
  • SBV har dessutom inför krav mot bankerna om stramare kreditgivning mot vissa branscher och sk dollarlån som har skrivits i den här bloggen. Det har medfört en avtagande kredittillväxt från 10,2 procent YoY till 8,2 procent. SBV har dessutom sänkt sitt kredittillväxtmål från 18 till 17 procent för året.

 

 

Dong – När är det dags att lätta på peggen?

Den vietnamesiska dongen har under de senaste tjugo åren varit väl omskriven då den har likt många andra valutor i tillväxtländer varit väldigt volatil. Dagens vietnamesiska valuta dong har funnits sedan 1978, men strukturen kring valutans värdering har förändrats flera gånger.

Innan januari 2016

Fram till 25 februari 1999 fick endast vissa medlemmar till valutamarknaden, genom Vietnams statsbank (SBV), tillgång till att handla på interbankmarknadens växelkurser inom utsatta prisintervall som ändrades av SBV dagligen mot dollarn. Endast statligt ägda banker,  joint stock banker och vissa utländska bankfilialer kunde delta på valutamarknaden.

Efter den 25 februari 1999 började SBV att ställa priser utifrån den officiella dagliga genomsnittliga växelkursen på interbankmarknaden från föregående handelsdag. Baserat på denna växelkurs fastställde medlemmarna sin egna växelkurser inom ett prisintervall på +/- 0,1 procent. Som en följd av detta omklassificerades Vietnams växelkurssystem till en så kallad crawling peg mot den amerikanska dollarn. Tiden efter skiftet till en lite mer öppnare marknad följdes av en rad devalveringar. Bara mellan åren 2008 till 2011 devalverades dongen hela sex gånger och ibland uppåt 10 procent mot dollarn.

2015 gjorde SBV flera stora steg för att göra det möjligt för dongen att tappa i värde utan att falla handlöst mot dollarn. Fallet i den kinesiska yuanen 2015 hade fått flera asiatiska valutor att följa med ner mot den amerikanska dollarn och vietnamesiska staten följde efter med motiveringen att låta valutan sjunka i värde för att upprätthålla exporttillväxten. Under första halvåret sänktes SBVs växelkurs i dongen mot dollarn med 2 procent i två steg. I augusti samma år valde man att öka marknadens tillåtna prisintervall från +/- 0.25 procent som sattes 2002 till +/- 3 procent. Samtidigt införde man intradagspriser mellan valutaparen.

Efter januari 2016

Den 4 januari ändrade SBV officiellt till en ny växelkursreglering där kursen satte utifrån tre faktorer: utbud/ efterfrågan på Vietnamesiska dong, växelkurserna för en korg med åtta starka utländska valutor och eventuella förändringar som behöver göras för att balansera Vietnams makroekonomiska behov, vilket det sistnämnda kan kännas som en vag beskrivning. De åtta valutorna som ingår i korgen är amerikanska dollarn, euro, yuan, japanska Yen, singapore dollar, sydkoreanska won, thailändska baht och taiwan dollar.

Hur ser statens planer på att låta valutan handlas helt fritt på valutamarknaden?

Det har varit en diskussion som har cirkulerat senaste åren, men när tjänstemän från de diverse ekonomiska department har intervjuats har svaren varit enhälligt att de inte har några planer i dagsläget att släppa den fri. Argumenten har varit att landets finansmarknad är inte tillräckligt utvecklad. Med det menar dom att likviditeten är inte stabil på valutamarknaden och derivatmarknaden som är tänkt att vidareutvecklas för att kunna möjliggöra skydd för finansiella institut att tillämpa i svängiga valutarörelser. Idag finns det forward-terminer, BIDV är den största handlaren av swap-kontrakt och nyligen tillkom covered warrants på de två börserna.

I och med att den Vietnamesiska dongen regleras utifrån marknadsförutsättningarna genom små devalveringar så tror jag att personligen att valutan kommer att vara lätt peggad mot dollarn många år framöver tills landets tjänstesektor kör om tillverkningssektorn. Det finns liksom inget som skulle gynna landet idag med att låta valutan släppas fri då likviditeten kommer dras med i fallet när världsekonomin faller och utflödet av utländska kapital följer med tillbaka till hemländerna. Den dagen då landet inte är lika beroende av utländskt kapital som idag så kan det möjligen ske.

 

 

 

 

 

 

 

Vietnams utländska låneskuld växer snabbt

Med den officiella växelkursen på VND22.425 per dollar som meddelades av State Bank of Vietnam (SBV) på sista handelsdagen förra året hade Vietnams totala utlandsskuld uppgått till $109,34 miljarder dollar.

Den så kallade offentliga skuldbulletinen nr 5släpptes den 23 augusti 2017 visade att Vietnams utländska skulder under slutet av 2015 var $80,84 miljarder dollar medan den uppgick till $71 miljarder dollar 2014. Det innebär att utlandsskulden ökade med 10 miljarder dollar från år till år. Under tiden 2016-2017 var den genomsnittliga ökningen 15 miljarder dollar per år.

Under tidigare år existerade inte oron om växelkursfluktuationer eftersom dong / dollarkursen var stabil.

Eftersom dongen förlorar värdet mot amerikanska dollar blir Vietnams utländska skulder större. Enligt Thoi Bao Kinh Te Saigon så kommer staten behöva biljoner dong extra på grund av valutakursförändringar på sina befintliga utlandslån.

Mer än hälften av landets skulder är i dollar och importen kommer också att skadas. Självklart ger justeringar i valutakurserna även en exportbonus men landet förlorar samtidigt på importen och ökad inflation.

De utländska skulderna för företag är en viktig del av landets utlandsskulder. Finansdepartementet (MOF) visar emellertid inte siffror på utländska lån till Vietnams företag.

Enligt planen 2018 är maxtaket för utlandslån till företag och organisationer $5 miljarder dollar och företagens kortfristiga utestående lån får inte överstiga utestående lån senast den 31 december 2017

En SBV-tjänsteman svarade att FIEs (Foreign Invested Enterprise) har den högsta efterfrågan på utländska lån. De lånar pengar antingen från holdingbolag eller utländska banker.

I princip måste företagen registrera upplåning hos Forex Management Department. Om de totala lån som registrerats av företag är högre än gränsvärdet, kommer SBV att diskutera med MOF att justera gränsen baserat på efterfrågan och skuldbetalningskapacitet.

2017 lånade Vietnam Beverage 5 miljarder dollar för att köpa Sabeco-aktier, vilket ledde till att landets totala utlandsskuld ökade. Om företaget inte hade fått lånet skulle Vietnams totala utlandsskuld ha varit 104,34 miljarder dollar i slutet av 2017.

Enligt lagen om offentlig skuldhantering innefattar statens utlandsskulder utländska skulder som regeringen ådragit sig, utländska lån garanterade av staten och utländska lån till företag.

Bankerna kommer inte att få högre kreditkvoter

Vietnams statsbank (SBV) kommer inte att justera upp taket för utlåning samtidigt som kredittillväxten i landet förstärks. Beslutet påverkar samtliga kommersiella banker, förutom i vissa speciella fall, för resten av året, sa SBVs guvernör Le Minh Hung.

De speciella fallen är banker som SBV har för avsikt att  stödja det vill säga krisande kreditinstitut under omstrukturering, sade Hung.

Enligt gällande regler fastställer SBV en kredittillväxtgräns för varje affärsbank beroende på bankens hälsa i början av året. Detta görs för att styra kredittillväxten för hela banksystemet och att stödja regeringens mål.

Tidigare sade många banker att de hoppades på högre kreditgränser, eftersom de flesta hade redan utnyttjat sin kvot, om inte alla, bankerna tilldelades kvoterna förra året.

Centralbankens mål i år var att öka utlåningen med högst 17 procent, lägre än de 18,17 procent som noterades förra året.

Experter trodde att kreditnedgången skulle göra det möjligt för bankerna att ägna större uppmärksamhet åt kvaliteten på kreditutgivningen och kreditriskhanteringen.

För att kontrollera kreditkvaliteten krävde SBV också att bankerna skulle fokusera sin utlåning på produktions-, affärs- och prioritetssektorer som jordbruksföretag, företag som producerar varor för export, små- och medelstora företag, företag som arbetar i hjälpindustrier och högteknologiska företag inklusive startups.

De måste öka kontrollen på utlåningen i sektorer med höga potentiella risker som t.ex. fastigheter, värdepapper, konsumtion, bygg-överföring (BOT) och byggprojekt (BT) för att snabbt upptäcka eventuella problem.

Källa: http://vietnamnews.vn/economy/463511/banks-wont-get-higher-credit-limits.html#LWih4YMPgkYPULsg.99

« Äldre inlägg

© 2024 Frontier Vietnam

Tema av Anders NorenUpp ↑