Hälften av aktierna noterade på Ho Chi Minh-börsen föll fredagsmorgonen.
Efter endast en halvtimme efter öppnandet på fredagen hade referensindexet VN-index på Ho Chi Minh-börsen (HOSE) fallit till 1 147, vilket ledde till att toppen på 1.180 som sattes på torsdagen förblir det nuvarande rekordet.
Cirka hälften av de noterade aktierna på börsen i stort sjönk och bland de 30 största aktierna, VN30, föll 28, en aktie steg och en var oförändrad.
Det mindre HNX-indexet på Hanoi-börsen och UPCoM-indexet för onoterade företag föll också med -4,8 procent respektive -0,8 procent.
Enligt analytiker är investerare rädda att handelskriget mellan USA och Kina kommer att trappas upp.
På torsdagen tecknade president Donald Trump ett memorandum som skulle införa tariffer på importvaror motsvarande $ 60 miljarder dollar från Kina.
Tarifferna fokuserar i stor utsträckning på de tekniska sektorernas varor och tjänster som var avsedda att straffa Kina för att stjäla immateriella rättigheter, enligt Trump-administrationen.
Enligt Rong Viet Securities Company kan VN-index falla ytterligare på kort sikt, men stiga på medellång sikt tack vare tillväxten bland storbolagen på de vietnamesiska börserna.
Aktiemarknaden stängde på 984.24 under den sista handelsdagen 2017 och nådde sedan 1000 punkter i början av januari, vilket markerade en dramatisk återhämtning från 2007.
Marknaden ser mycket låga risker och högt tillväxtförtroende, sa experter.
Nguyen Minh, en senioranalytiker vid Saigon Securities Incorporation, var mer specifik.
”VN-indexet kan falla till 1 050 på kort sikt och stänga på 1 300 vid årsskiftet”, sa han.
Många som har fått upp ögonen för att investera i Vietnam har hört av sig till mig och varit oroliga över Donald Trumps stål- och aluminiumtullar. Jag hade tänkt att summera läget för Vietnams stål och aluminiumproduktion.
Vi börjar med en inblick från VSA, Vietnam Steel Association tacklar hotet just nu.
VSA samordnar med relevanta myndigheter för att vidta åtgärder i rätt tid och minimera riskerna om ett nytt förslag skulle uppstå från USA om importtullar för stål.
Draget kommer efter att Donald Trump sa förra torsdagen att han formellt skulle meddela om importtullar på 25 procent på stål och 10 procent på aluminium denna vecka.
Men tjänstemän från Vita Huset sade senare att vissa detaljer fortfarande behövdes förtydligas.
VSA sade att det skulle ta upp USA: s begränsning av importen av stål vid Världshandelsorganisationen om så behövs.
En VSA-representant sa att föreningen och andra stålföretag i landet förväntas att få stöd från den vietnamesiska regeringen genom förhandlingar om det bilaterala handelsavtalet Vietnam-USA och skulle begära att USA inte tillämpar importrestriktionerna på vietnamesiskt stål.
Den 16 februari släppte USAs generalsekreterare Wilbur Ross rapporter om utredningar från USAs handelsdepartement om inverkan på nationell säkerhet från importen av stålprodukter och behandlat samt obehandlad aluminium från Vietnam och andra länder som exporterar stål till USA.
I rapporterna rekommenderade sekreteraren till president Trump en global tariff på minst 24 procent på stålimport från alla länder och territorier eller en tull på minst 53 procent på stålimport från 12 länder (Brasilien, Kina, Costa Rica Egypten, Indien, Malaysia, Sydkorea, Ryssland, Sydafrika, Thailand, Turkiet och Vietnam) med en kvot på stålimport från alla andra länder som motsvarar 100 procent av dess export under 2017 till USA eller en kvot på stålprodukter från alla länder motsvarande 63 procent av varje lands export under 2017 till USA.
Ross rekommenderade också president Trump tre alternativa åtgärder för att hantera överdriven import av aluminium: en tull på minst 7,7 procent på all aluminiumexport från alla länder och territorier, eller en tull på 23,6 procent på alla produkter från Kina, Hongkong Kong, Ryssland, Venezuela och Vietnam. Dessa skulle täcka en mängd olika aluminiumprodukter. Alla övriga länder och territorier skulle omfattas av kvoter som motsvarar 100 procent av deras export under 2017 till USA eller en kvot på all import från alla länder och territorier motsvarande högst 86,7 procent av deras export under 2017 till USA.
Kort och gott skulle man kunna säga att det nuvarande förslaget är betydligt bättre än Wilbur Ross sista förslag som skulle omfattas samtliga produkter.
Vietnam har gått från att vara en stålimporterande nation till ett stålexporterande land, men exporten går inte till USA, faktum är att handeln mellan Kina och Vietnams grannländer är avsevärt större än handeln med USA sedan många år tillbaka.
Vietnam har förvandlats från ett stålimporterande land till en producerande nation, med en export på 300 000 ton stålskivor förra året.
Detta avslöjades i januari i en rapport från Vietnam Steel Association gällande status för Vietnams ståltillverkning 2017.
Enligt rapporten exporterar vietnamesiska stålbalkar främst till marknaderna i Filippinerna och Indonesien, med genomsnittliga priser från US $ 480 till $ 500 per ton, beroende på råvarupriserna under året.
Förutom balkar exporterade Vietnam också mer än en miljon ton byggnadsstål 2017, en ökning på 62 procent från år till år.
Den totala stålförbrukningen i landet år 2017 uppskattas till nästan 18 miljoner ton, en ökning med 20,7 procent jämfört med föregående år.
Före rapporten förutspådde VSA att stålindustrin skulle växa med 12-15 procent de närmaste fem åren. Varav prognosen för gjutjärn beräknas stiga med 80 procent till 4,5 miljoner ton, medan stålbalkar kommer att öka 47,2 procent (11,5 miljoner ton), färdiga stålprodukter upp 12 procent (20 miljoner ton), kallvalsade spolar upp 13 procent och stålrör upp 15 procent.
Så åter till stålexporten mot USA, hur stor är den egentligen? Med brist på färsk data så använder jag mig av universitet MITs databas och dom har illustrerat datan enbart för 2015. Värdet på den totala exporten uppgick 2015 till $38 miljarder varav $750 miljoner kom från stål, järn och aluminiumexporten, vilket är så gott som obetydligt i sammanhanget.
Med detta sagt så kan jag med all säkerhet säga att utifrån förslagets utformning så är tullen en varning men inte betydande för landet i stort rent ekonomiskt.
Det privata amerikanska företaget Warburg Pincus bildar ett joint venture med ett statligt vietnamesiskt företag för att tillhandahålla logistiktjänster i landets viktiga ekonomiska och industriella zoner.
Warburg Pincus och Becamex IDC kommer att tillföra mer än $200 miljoner dollar i joint venture-bolaget, sa Warburg Pincus i ett uttalande som skickades till Bloomberg i måndags.
Investeringen, BW Industrial Development JSC, kommer att utveckla och driva moderna lager och fabriker i Vietnam, sade Jeffrey Perlman, chef för Sydostasien vid Warburg Pincus, av Bloomberg.
”I och med den transformativa förändringen av tillverkningsbasen från marknader som Kina till Vietnam samt med den snabba ökningen av hushållens konsumtion ligger logistik- och industrimarknaden i Vietnam i sin linda och vid böjningspunkten för outsourcad tillväxt , skrev Perlman i pressmeddelandet.
Den asiatiska utvecklingsbanken förutspår att Vietnams ekonomi kommer att öka med 6,7 procent i år, den näst högsta tillväxten bland sina sydostasiatiska grannar efter Filippinerna.
Vietnam förväntar sig en ekonomisk tillväxt på 6,5-6,7 procent nästa år och anser att målet på 6,7 procent i år ligger inom räckhåll.
Warburg Pincus är ett private equity-företag som har investerat i mer än 780 företag i över 40 länder runt om i världen. Becamex IDC, som är baserat i Vietnams södra provins Binh Duong, arbetar inom investeringar och utveckling vid industri-, bostads-, stads- och transportinfrastrukturprojekt.
Inhemska logistiktjänster i Vietnam är mindre konkurrenskraftiga än tjänster från utländska företag, enligt experter, trots att logistikföretag växer i antal i Vietnam tack vare stark import och export.
Data från Vietnam Logistics Business Association (VLA) visar att landets logistik sektor växer kraftigt med en årlig tillväxt på 15-16 procent.
Cirka 1.300-1.500 logistikföretag presterar bra i Vietnam och står för 80 procent av sektorn.
Trots att import- och exportindustrin utvecklas positivt och säkerställer en total intäkt på mer än $400 miljarder dollar år 2017, den högsta sedan 2006, har logistik sektorn fortfarande ett stort utrymme för expansion.
Världsbanken rankade 2014 Vietnams logistikresultatindex på 53: e av 160 länder. Två år senare sjönk landet till 64 och hamnade på plats fyra i Sydostasien efter Singapore, Malaysia och Thailand.
Kostnaden för logistiktjänster i Vietnam står idag för 25 procent av landets BNP, medan andelen uppgår till endast 9,5 procent i USA, 11 procent i Japan, 16 procent i Sydkorea och 21,6 procent i Kina, enligt Vietnamesiska Handelskammaren (VCCI).
Le Duy Hiep, VLAs ordförande, citerades av Nhan Dan-tidningen, som sa i januari att begränsad omfattning, kapital, erfarenhet, ledning, bristen på högteknologi och personal är skälet till de höga kostnaderna för vietnamesiska logistiktjänster.
Förra veckan släppte Nguyễn Xuân Phúc, Vietnams premiärminister ett dekret som förklarade den nya livsmedelssäkerhetslagen, ett steg att förbättra märkning, spårning och kvalité av livsmedel i Vietnam. Hanteringsprocessen för importerad och exporterad mat kommer att innehålla riskhanteringsprincipen framtagen av WHO och överensstämma med de internationella normerna. Som ett resultat kommer tiden för bearbetningsrutiner av förtulladevaror att minska från 15 dagar till 7 dagar.
För hälsokost tar processen 21 dagar istället för 30 dagar. En annan grundläggande förändring i importerad livsmedelshantering är att mer ansvar ges lokala myndigheter. Ministrarnas uppgifter har också förtydligats i och med denna lagförändring. Regeringen beräknade att denna förändring skulle spara landet 2,8 miljoner arbetsdagar om året, vilket motsvarar i ekonomiska termer nästan $110 miljoner.
Den bilaterala handeln mellan Vietnam och Kina kommer att nå en ny rekordnotering på $100 miljarder i år efter att ha nått $93,69 miljarder förra året förutspår experter.
Förra årets bilaterala handel var $21,79 miljarder högre än 2016 och svarade för 22 procent av Vietnams totala import-exportvärde, enligt statistik från Vietnamesiska tullverket.
Vietnams export till Kina upplevde en betydande årlig ökning med 61,5 procent till strax över $35,46 miljarder. Det bidrog till att minska Vietnams handelsunderskott mot Kina till -$22,76 miljarder förra året från -$28 miljarder år 2016.
Telefoner, en viktig vietnamesisk export, registrerade den högsta omsättningen på $7,15 miljarder, en ökning med $6,35 miljarder jämfört med föregående år.
Förra året sågs också 13 dagligvaror generera exportinkomster på mer än $1 miljard , 6 dagligvaror fler jämfört med föregående år. De nya produkterna inkluderar skaldjur, med nästan $1,1 miljarder i exportinkomster, ris ($1,02 miljarder), gummi ($1,44 miljarder) och skor ($1,14 miljarder).
Vietnams Industri- och handelsdepartement skriver att bilaterala handelsförbindelser mellan de två länderna har stigit under de senaste åren.
Kina är en av Vietnams största handelspartner och är också en viktig exportmarknad enligt departementet. Förutom handel är Kina för närvarande en av de 10 största utländska investerarna i Vietnam med ett totalt registrerat investeringskapital på över $12,1 miljarder.
Vid ett besök i Kina i maj månad uppmanade presidenten Trần Đại Quang vietnamesiska och kinesiska företag att fortsätta att initiera innovativa idéer för att skapa ett nytt momentum för ett bilateralt ekonomiskt partnerskap. Han föreslog att kinesiska företag investerar i infrastruktur, logistik och elektronik och stödindustrier samtidigt som de skyddar miljön och bedriver sociala aktiviteter i Vietnam. President Quang bad de två sidorna att underlätta tillgången till varandras marknader.
Swedish
Danish
English
French
German
Norwegian