Etikett: Import (sida 1 av 3)

Gränsstationerna till Kina är återöppnade

Det har nu gått två veckor sedan den 11:e maj då premiärministern godkände öppnandet av gränsövergångarna mellan Kina och Vietnam. Övergångarna som omfattas är gränsstationerna Binh Nghi, Na Hinh, Nà Nua, Pò Nhùng, Bac Phong Sinh och Ka Long varav samtliga ligger i de nordöstra provinserna Lang Son and Quang Ninh. 

Skälet till att just dessa övergångar prioriteras är deras viktiga betydelse för godstrafiken mellan länderna. Främst exporteras och importeras jordbruks- och marina livsmedelsprodukter och övriga råmaterial. I samband med beskedet poängterade Nguyen Xuan Phuc att kontrollerna av transportfordon och människor som korsar gränserna ska kontrolleras extra noggrant mot covid-19 likt veckorna innan nedstängningen. 

För att minimera köerna vid gränskontrollerna på grund av alla tester, föreslog handelsminister Tran Tuan Anh att företagen som importerar och exporterar mellan gränserna att välja dela upp frakten mellan lastbilar och tågtransport. På så vis skulle färre företag riskera att se sina varor bli dåliga under tiden lastbilarna väntar på att passera gränserna. Exempelvis stod hela 710 lastbilar bara under det första dygnet som gränsövergångarna öppnades och väntade på att få passera gränsen till Kina.

Aktiecase: Danang Port JSC – En säker hamn och framtidens Busan?

I ett land som växer är infrastruktur och logistik något som bara måste gå hand i hand. Utifrån det som har skrivits i bloggen under årens lopp så har vi gått igenom Vietnams infrastruktur, ömsom hot och ömsom möjligheter. 

Det har skrivits om flygindustrins supertillväxt, tågtrafikens modesta expansion, de lite tradiga motorvägsbygget runtom i landet och inte minst turerna kring kapplöpningen om vilken stad som får igång sitt tunnelbanenät först. Det vi inte har gått in så speciellt mycket på är sjöfarten, djuphavshamnarna och containerfartygen. Ett området som väntas ta emot last motsvarande 300 miljoner ton i år och mellan 400-500 miljoner ton före 2030.  

 

Det här caset är något i hästväg då sektorn har kantats av ekonomiska problem i närtid, läs Vinalines . Om man istället blickar mot de enskilda casen i sektorn så har jag valt att kika på de tre av de fyra största hamnarna. Tanken är att skriva om min favorit av dessa tre, Danang Port JSC  och sektorn i stort för att sedan skriva om de två största hamnarna i ett senare tillfälle. Vilka utmaningar står hamnarna inför och hur ser andelen av den totala frakten ut hamnarna sinsemellan? Efter drygt 20 timmar research på området kan man summera följande pros and cons:

 

  • Lasttrafiken inom sjöfarten ökar med 10-12 procent CAGR senaste decenniet. Tillväxten snittar på 2-3 procent globalt.
  • Regeringen lägger stora investeringar på att bygga ut containerhamnarna
  • Inflytelserika rederier från länder såsom Singapore, Nederländerna och Japan väljer att gå in i vietnamesiska sjöfartsinvesteringar.
  • Det finns idag 45 större hamnar som tillsammans har en kapacitet att emot last motsvarande 470-500 miljoner ton per år. Utöver det finns det 275 mindre hamnar avsedd för godstrafik.
  • De fyra största hamnarna omsättningsmässigt är i kronologisk ordning Haiphong International Container Terminal, Cai Mep, Tien Sa/Da Nang Port och slutligen Cat Lai. Cai Mep och Cat Lai är världens 26:e respektive 25:e största containerhamnar och står för 55-65 procent av den totala vietnamesiska genomströmningen av allt gods via sjövägen. Haiphong står för 25-30 procent av genomströmningen av gods och Da Nang står för drygt 10 procent. 
  • Enbart nya Lien Chieu i Da Nang väntas kosta uppåt $150 miljoner dollar från regeringen. Något som har fått regeringen att söka utländska investerare till projektet.

 

  • Hamnarna Cai mep, Cat lai och Haiphong (HICT) som står för den största delen av den totala genomströmningen av gods till och från Vietnam uppnår inte sin fulla kapacitet. För närvarande körs de på 30 procent kapacitet pga antalet små hamnar i närområdet.
  • Innan djuphamnarna fanns var man tvungen att enbart använda sig av sk. transshipments det vill säga att man lastade av större lastfartyg i “närliggande” djuphamnar såsom Singapore och Thailand till mindre fartyg med destination Vietnam. Processen är dyr, ungefär 30 procent dyrare, och kan ta upp till en veckas fördröjning. Idag utgörs fortfarande 80 procent av container importen och exporten går via transshipments till småhamnarna kring de stora djuphamnarna i Vietnam, enligt VPA/ Vietnam Ports Association.
  • Uppskattningsvis kostar det totalt $2,4 miljarder dollar per år för containerfraktbolagen att inte använda djuphamnarna i Vietnam.
  • Småhamnarna ligger tätt kring de två stora i söder respektive norr och gör det olönsamt idag att bygga ut Cai Map och HICT. Tätheten skapar förseningar och stora trafikstockningar påväg in i sundet.  
  • Vägarna till och från djuphamnarna i Vietnam är undermåliga och lastbilar för vidare transport från hamnarna delar väg med personbilstrafiken på en- till tvåfiliga vägar. Detta har delvis med att många industriparker inom EZs (ekonomiska zoner) har byggts längs de äldre vägarna National highway 5 och 1 som byggdes på 30-talet. Inga järnvägar finns för närvarande från hamnarna för godstrafik vilket gör transporterna dyrare.
  • Modernare system såsom ePorts för e-betalning och dokumenthantering online finns enbart på Cat Lai Port.

Med allt detta sagt så tänkte jag gå in på mitt aktiecase, Danang Port JSC

 

Danang Port JSC – Den lönsamma hamnen med bäst geografisk förutsättning

 

Tittar man på Danang Port utifrån det ekonomiska så är det en ganska liten spelare. Sett till statlig inblandning så gör jag ett undantag från min regel om att investera i privatägda bolag. Branschen i stort är fortfarande väldigt influerad av statlig inblandning och det bara är så. Statens ägarandel hos Danang Ports och konkurrenterna ser ut som följande:

 

Per 200216:

Port of Hai phong JSC 92 procent

Danang Port JSC 75 procent

Saigon Port JSC 65,45 procent

Cat Lai Port JSC 47,69 procent

 

Det som väger upp caset är en rad faktorer, inte bara ekonomiska. Det första som väckte mitt intresse var tillväxten i omsättningen och givetvis vinsten. Danang port är den enda hamnen med exponentiell tillväxt och med näst lägst skuldsättning, debt to assets, av de fyra största hamnarna. Kort och gott kan man säga att Danang Port är inte störst, men mest lönsammast och med bäst geografiska förutsättningar.

 

Till skillnad från Hai phong, Cat Lai och Cai Mep ligger Tien Sa/ Danang Port i Da Nang bay som vetter direkt ut mot Sydkinesiska havet. Detta möjliggör en fortsatt expansion utan att geografin sätter stopp och sedan flera år tillbaka planerar man för första spadtaget av Danang ports framtida hamn för containerfartyg, Lien Chieu . Tanken är att låta nuvarande Tien Sa port bli en hamn för kryssningsfartyg och Lien Chieu bli landets nav inom fartygsfrakt. Idag delar kryssningsfartygen med containerfartygen plats i Tien Sa Port. 

MSC Lirica, Da Nang bildkälla: vov.vn

Som jag nämnde innan i pros and cons så är det känt sedan länge att företag från Nederländerna, Singapore och Japan har visat sitt stöd för att investera i den nya hamnen, men sedan tre månader tillbaka sitter en styrelseledamot från Danang Ports största kund, Mr. Chen Yung Chan som representerar singaporianska Wanhai lines. 

Samtidigt som hamnen är avsedd för fraktfartyg främst så finns det en växande andel kryssningsfartyg som lägger till i hamnen. Under 2017 fick hamnen besök av kryssningsfartyg vid 82 tillfällen, bland annat av MSC Lirica. Bara under januari i år var den siffran 13.

Investeringarna i hamnen som helhet låter sig inte väntas. I juli 2018 avslutades fas 2 av den stora uppgraderingen av Tien Sa till ett värde av $44 miljoner dollar varav 36 procent kom från företagets kassa. Genom statliga Vinalines, Vietnam National Shipping Lines Corporation, har man likt dom andra hamnarna en säker finansiär som premierar  hamnarna när de uppnår sina finansiella mål, vilket Danang Port JSC lyckats med råge.

Så hur står sig Tien Sa mot de fyra största hamnarna? Betydligt bättre än vad man kan tro! Jag ska försöka jämföra det så pedagogiskt som en lekman som jag kan göra.

 

Efter utbyggnaden av Tien Sa som slutfördes 2018 så ökade hamnens förtöjnings kapacitet i form av DWT – Deadweight tonnage från 50 000 till 75000. DWT är summan av vikterna på lasten på ett fartyg dvs.inte vikten. Det innefattar bränsle, sötvatten,varorna, proviant, passagerare och besättning tillsammans. När det kommer till just en hamns DWT så brukar man prata om DWT-kapaciteten vid en bädd. Tien Sa har 7 bäddar på totalt 1193 meter, så bäddarna snittar på 170 meter i längd och 10 meter djupa. När det kommer till storleken på containerfartygen kan hamnen ta emot fartyg kring 4000 TEU. Den totala kapaciteten ligger för närvarande kring 600 000 TEU per år. TEU står för twenty-foot equivalent unit och är ett mått på hur många tjugofotscontainrar ett fartyg kan lasta. Nuförtiden är de flesta containrar 40 fot så man brukar antingen använda FEU eller helt enkelt skriva en FEU som 2 TEU. Slutligen är Tien Sa en av tre djuphavshamnar i hela Vietnam.

Tien Sa/ Da Nang Port Bildkälla: portofdanang.com

Med allt detta sagt så står sig Tien Sa just nu som den bästa hamnen för större fartyg. Samtidigt som konkurrenterna har projekt igång för att expansion, men har inte riktigt kommit till första spadtagen. Haiphong exempelvis är endast 7 meter djup som mest och har visserligen möjlighet att hantera 3 miljoner TEU per år och DWT på 40 000 (vanligen fartyg på +150 meter). Motsvarande siffra för Cai Mep ligger på  80 000 DWT (fartyg på +200 meter) och 1,1 miljoner TEU per år. Kort och gott Cai Mep och Haiphong kan ta hand om större båtar, då de har resurser för det, men Tien Sa och nya Lien Chieu har potentialen att kunna nå bästa kapacitetsutnyttjandet med möjlighet att på sikt ta in de just nu största fartygen uppåt 70 000 DWT, omkring 200 meter långa fartyg. För mer information kring fartygsklasser finns det en bra genomgång här.

 

Slutligen har vi Danang Ports ekonomi och den ser riktigt lovande ut. Samtidigt som containertrafiken nationellt växer med cirka 12 procent CAGR så växer hamnens godshantering med 19,96 procent under de första 9 månaderna under 2019. Under samma period växte containervolymen med 29,46 procent och nettoomsättningen för Danang Port ökade med 15,29 procent mot perioden året innan. Bottom line slutade på + 13,33 procent mot samma period i fjol.

 

Nyckeltalen

EVFTA röstades igenom i Europaparlamentet under tisdagen

I tisdags röstades frihandelsavtalet EVFTA igenom med en stor majoritet. Jag har en längre beskrivning av EVFTA och EVIPA i ett inlägg från 2018 här. I det stora hela innebär avtalet att tullar kommer att slopas genom en utfasning under en tioårsperiod. Investeringsavtalet, EVIPA,  behöver ratificeras hos båda parter innan det kan formellt implementeras. Utöver tullarna kommer Vietnam åta sig att följa Internationella arbetsorganisationen ILO:s regler för arbetstagares rättigheter. Dessutom har Vietnam bundit sig att följa mänskliga rättigheter, klimatavtalet från 2015.

Samtalen mellan parterna gällande EVFTA började 2012 fram till 2015 och undertecknades i juni i fjol . För Sveriges del så exporterades till Vietnam till ett värde av 1,7 miljarder kronor under 2018 samtidigt som vi importerade varor från Vietnam till ett värde av 11,3 miljarder kronor.

Handelsbalansen i januari föll -16,2 procent mot samma period i fjol

Vietnamesiska exporten fick en minst sagt tuff start på det nya året. Just som handelskriget tycks ha försvunnit ur investerarnas blickfång dök Coronaviruset upp. Dessutom började Têt tidigare i år och i och med det hade januari månad hade endast 16 arbetsdagar. 

Handelsbalansen landade på -$232 miljoner dollar i januari då exporten föll med -19,4 procent mot föregående månad till $18,2 miljarder samtidigt som importen sjönk med -17,4 procent till $18,43 miljarder dollar. Jämfört med samma månad året innan föll handelsbalansen med -16,2 procent.

Den viktiga handelspartnern Kina har haft det tufft på många fronter. På grund av Coronaviruset står lite mer än 200 lastbilar, lastade med drakfrukt, parkerade vid gränsövergången till Kina i norra Vietnam då den är tillfälligt stängd. 

Under januari hade Vietnam och Kina en omsättning i handelsbalansen på $8,29 miljarder dollar. Av detta uppgick Vietnams export till Kina $2,75 miljarder dollar (-35,3 procent MoM) medan importen uppgick till $5,54 miljarder (-20,1 procent MoM).

Majoriteten av den vietnamesiska exporten i januari bestod av crude olja och metallmalm samtidigt som den största delen av importen bestod av elektronikkomponenter, bilar, stål, olja samt maskiner. 

 

Regeringen räknar med handelsunderskott nästa år

Regeringen meddelade i veckan att de ser fortsatta utmaningar för landets export även kommande år. Oroligheterna i regionen, handelskriget mellan Kina och USA samt oroligheterna i Hong Kong kan få vem som helst att dra öronen åt sig. Denna oro sprids däremot även till länderna runt omkring. Dessutom har fler länder börjat dela ut höjda tullar på viktiga exportvaror mot varandra. Tullkrig bland de mindre tillväxtländerna är något som har pågått i det tysta, mer eller mindre okänt i västerländska medier faktiskt. 

I år har Filippinerna har höjt tullarna på vietnamesisk cement och Malaysia har höjt tullarna på vietnamesiskt stål. Från vietnamesiskt håll har kinesiskt stål varit föremål för misstanke om prisdumpningar. Samtidigt har Kina, sedan i somras, halkat till plats två inom import av vietnamesiska jordbruksprodukter. Skälet till den avtagande importen av jordbruksprodukter är dels en ändrad och striktare policy gällande kvalitet och dels en svagare yuan mot handelsvalutan dollar.

Även om regeringen räknar med ett handelsunderskott har de som mål att begränsa underskottet till maximalt 3 procent. Skulle det bli ett underskott under 2020 så kommer det bli den första året efter fyra år med överskott i handelsbalansen. Mellan 2016 och 2018 landade överskottet på landets export mot import i snitt 14,5 procent CAGR. Under nästa år väntas tillväxten i exporten sjunka till 6-7 procent medan importen väntas öka med 8-10 procent.

Hittills i år har exporten ökat med 7,4 procent mot föregående år, räknat utifrån exporten för januari till och med oktober i år på $217,05 miljarder. Exporten ökade betydligt mer 2018 med 15,2 procent mot helåret 2017.

Under året har det tillkommit några problem som kan spela en viktig roll även nästa år. I takt med att Kina har halkat ner till plats två som främsta vietnamesiska exportpartner till förmån för USA ökar även den politiska risken. Skälet till att handelskriget mellan USA och Kina bröt ut känner vi till vid det här laget och samma problem kan Vietnam stå inför under 2020. Skulle handelsbalansen mellan USA och Vietnam vidgas kan Vietnam bli föremål för fler handelstullar och riskera att bli Trumps nya hackkyckling. Tidigare i år nämnde Trump just Vietnams handelsrelation till USA .  En annan faktor som talar för ett underskott 2020 är frihandelsavtalet med EU EVFTA som väntas öka importen från EU till Vietnam. 

Slutligen har vi EUs gula kort mot den vietnamesiska fiskerinäringen som kan bli rött 2020. Jag har skrev tidigare i år på Nordnetbloggen om Vietnams fiskeindustri som är fjärde störst i världen. I det inlägget kommenterade jag EUs gula kort. Skulle det visa sig att Vietnams fiskeindustri får bukt med bland annat tjuvfiske så kommer kortet att hävas. Skulle det ske kommer Vietnam att kunna öka exporten inom fler marinaprodukter betydligt enklare än nu. Ett gult kort förbjuder inte Vietnam från att exportera, men det är en varning. 

Med det sagt ska det bli riktigt intressant att följa Vietnams fiskeindustri nästa år. Håll utkik!

Vietnams PMI för tillverkningsindustrin för juni 52,5 (52,0) – Handelskriget gör avtryck

Liksom många andra frontiermarknader kan Vietnam inte undgå externa risker. Det tar bara lite längre tid innan dom syns ekonomiskt.  PMI:t för juni visade visserligen inga dramatiska förändringar i sin helhet. Däremot märks försvagningar i exporten och affärsförtroendet hos inköparna inom tillverkningsindustrin. Exporten steg i den långsammaste takten sedan februari i år och affärsförtroendet sjönk till samma nivå som under februari.  På den positiva sidan så fortsatte antalet nya ordrar att öka. Orsaken till detta är som tidigare att antalet kunder och produkter ökar.  I takt med att antalet nya ordrar ökade så ökade även inköpen och lager. Ett tydligt tecken på att inköparna tror på ett fortsatt starkt 2019 på hemmaplan. Dessutom ökade anställningarna igen efter att ha minskat marginellt i maj. Många pensionsavgångar ledde till fler som kom i arbete och extrapersonal anställdes i juni.

När det kommer till output- och inputkostnader så fortsatte dom att sjunka vilket gjorde att producenterna kunder sälja med rabatt till slutkunder. Det i sin tur fick inflationen att nå tre-månaders lägsta i juni. Alla priser utom priserna på olja och gas sjönk under månaden som var.  Output priserna har nu sjunkit stabilt hela sju månader i rad.

Kanske kan det vara så att inköparna hoppas på en kickstart av exporten i samband med att man tar bort tullarna mot länderna utanför handelskriget?  Tyskland är Vietnams 7:e största handelspartner som just nu själv lider av en sjunkande ekonomi och kanske kan EVFTA vara faktorn som leder till att Tyskland ökar till att bli 5:e störst? Det skulle motsvara en sjuttioprocentig ökning av handelsbalansen eller från $10,7 miljarder till $17,3 miljarder dollar.

Andrew Harker, Associate Director på IHS Markit summerar som följande:

“The Vietnamese manufacturing sector continues to bob
along nicely midway through 2019. The second quarter of
the year saw solid growth that was broadly stable across
the period and an improvement on the first quarter.
Ongoing strength in demand encouraged firms to fill
positions that had been vacated by resigning staff in May,
leading to a return to job creation.
“One concern outlined by some firms was the US-China
trade issues, which contributed to a moderation of export
growth and weaker business confidence.”

Den 30:e juni signerar EU och Vietnam handelsavtalet EVFTA

På söndag kommer Vietnam att få igenom det 12:e frihandelsavtalet i ordningen! Inte en dag för tidigt då detta är något som har tagit lång tid att få ihop och väntas bli ett av de mest omfattande frihandelsavtalen i Vietnam hittills. Jag skrev väldigt fördjupat om EVFTAs utformning, tullar och mycket annat under hösten 2018 och jag kan varmt rekommendera er att läsa inlägget

Mycket har hänt sedan jag skrev och framför allt så har EUs betydelse för Vietnam blivit desto viktigare i tider av protektionism där USA och Kina har tidigare setts som trygga handelspartners. Dessutom så kommer ett tilläggsavtal att implementeras som är mindre känt, EVIPA. Avtalet ersätter det bilaterala investeringsavtalet som Vietnam och EU har för närvarande. 

Det nya avtalet ska enligt Cecilia Malmström öka transparensen och förebygga intressekonflikter. Exempelvis ska en gemensam ICS, Investment Court System, som säkerställer regeringarnas rätt att reglera sina medborgares intressen bevaras. På så vis skulle gemensam domstol kunna utreda korruption utan att regeringsanställda nästlar sig in och påverkar utfallet. Nyheter som dessa gör att åtminstone jag känner mig mer trygg i att investera i Vietnam.

Diskussionerna om ett frihandelsavtal började redan i juni 2012 och sedan dess har relationerna i pengar mätt vuxit rejält. EUs export till Vietnam var €3,5 miljarder 2007 och låg på €11 miljarder 2017. Samtidigt låg importen från Vietnam till EU €37 miljarder 2017 från €8 miljarder under samma period.

Vietnams handelsnetto för januari – Handelsunderskottet ökade under årets första veckor

Vietnams handelsnetto är starkt beroende av utländska direktinvesteringar, inget nytt under solen. Som jag har tidigare skrivit om så står Samsung ensamt för ungefär 25 procent av landets export. När länderna i Asien drar ner produktionen på grund av en vikande konjunktur i huvudmarknaderna påverkas även produktionsländerna exempelvis Vietnam.  

Över 70 procent av all export i Vietnam kommer från utländska aktörer med produktion i Vietnam. Hälften av alla utländska direktinvesteringar i Vietnam 2018 tillföll tillverkning av elektroniktillverkning såsom halvledare, datorer och smartphones. Med det sagt är det ganska enkelt att förutspå handelsnettot när drygt 40 procent av exporten (output) i sin tur består av elektronik.

När folk brukar fråga mig om min personliga syn på Vietnam så brukar jag int ebara be dom titta på demografin, utan även be dom följa Samsung, Intel, Foxconn och Winteks guidningar i kvartalsrapporterna. Dessa fyra bolag har tillsammans investerat mer än $20 miljarder dollar enbart i tillverkningsanläggningar och samarbeten med befintliga lokala tillverkare i Vietnam mellan år 2010 fram till idag.

Den totala exporten för 2018 uppgick till $244,72  miljarder dollar varav $175,52 miljarder kom från dessa så kallade FDI-företag (71 procent).

Under de två första veckorna av januari 2019 sjönk exporten av telefonkomponenter med -39 procent från samma period från föregående år till $1,3 miljarder. Även datorkomponenter sjönk men med endast modesta siffror på – 4,7 procent från föregående år. Handelsnettot under 2018 var positivt och redovisade ett överskott på $7,2 miljarder dollar. 2019 räknar landets ledande ekonomer att landet kommer visa ett underskott på -$ 3 miljarder. På grund av landets beroende av FDI-företag som guidar för lägre efterfrågan.

Hösten 2019 träder frihandelsavtalet i kraft mellan EU och Vietnam – Jag summerar

Jag har kollat igenom de delar av avtalet som ses som färdigförhandlade mellan parterna och kommer givetvis summera detta i det här inlägget. Jag kommer även att länka lite information för den som vill läsa mer och frihandelsavtalet.

Likt många andra europeiska frihandelsavtal ligger fokuset på politik i utbyte mot slopade tullavgifter. Faktum är att när man ögnar igenom avtalet tycker jag uppleva att EU vinner mest på avtalet då unionen sitter på en helt annan teknologi, innovation samt kapital som Vietnam saknar idag och därmed kan förmodligen få svårt att konkurrera med europeiska företag initialt. EU har valt att, med lärdom av avtal med asiatiska länder, förtydliga vissa punkter kring trademarks, copyrights, TRIPS (Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights) och givetvis skydda Champagnen och vår Parmigiano Reggiano (Geographical Indications).

En annan viktig punkt i avtalet handlar om upphandlingar som kommer genom avtalet, att ge europeiska företag rätt till att lägga bud i offentliga upphandlingar gentemot statliga företag i Vietnam samt direkt till ministerier och de två största städerna Hanoi och Ho Chi Minh City. Denna förmån saknas hos andra länder idag och är lite av en skräll. Detta skulle kunna leda till att besvären med försenade väg- och rälsprojekt  reduceras i och med att kompetens utifrån kan få en utbildande roll i ett land som ofta saknar know-how inom många större infrastrukturprojekt. Titta bara på hur Kina förändrades i samband med frihandelsavtalen.

Ett viktig politisk kapitel som rör miljö och arbetsrätt träder i kraft i samband med EVFTA och kapitlet medför ett godkännande av Parisavtalet och att effektivt genomföra de grundläggande arbetsstandarder och konventionerna från Internationella arbetsorganisationen (ILO). Förstärkt arbetsrättsskydd och arbetslagar av internationellt standard helt enkelt. Miljöåtgärder i sektorer av särskild relevans i Vietnam, såsom bevarande och hållbar förvaltning av vilda djur, biologisk mångfald, skogsbruk och fiske.

Hur ser det ut på kapitlet kring finansmarknaden i Vietnam?

Kapitlet är ganska otydligt, men såsom jag har tolkat det så kommer EVFTA att möjliggöra för fler aktörer att handla på den vietnamesiska aktiemarknaden och därmed göra det lätttillgänglig för internationella internetmäklare att minska kostnaderna att handla värdepapper direkt för de vietnamesiska börserna. Kort och gott står det att avtalet kommer att göra det möjligt att enklare distribuera marknadsdata och finansiell information mellan parterna. Detsamma gäller försäkringsbranschen, kanske värt att börja titta på BIDV (note to self).

“ — in securities Vietnam committed on market access and national treatment cross border financial data processing and to advisory, intermediation and other auxiliary securities related to trading for own account or for account of customers as long as they are permitted to Vietnam’s own financial services suppliers (issues of all kinds of securities, asset management settlement and clearing services for securities, etc.)”

Kort om Sveriges handel med Vietnam

  • 12:e största handelspartnern i EU
  • €217 miljoner i export till Vietnam från Sverige, €1 miljard i import från Vietnam 2017
  • 620 företag i Sverige exporterar till Vietnam

Vilka produkter kommer att få sina tullavgifter slopade?

Här kommer ett axplock:

  • Nästan alla maskiner och apparater kommer att vara helt avgiftsfria när avtalet börjar gälla och resterande produkter efter 5 år. Nuvarande avgifter är upp till 35% i tullavgift.
  • Motorcyklar med motorer större än 150 cc kommer att bli tullfria inom 7 år nuvarande tull är 75%.
  • Bilar kommer att vara tullfria efter 7 år, tullavgiften uppgår till 32%.
  • Ungefär hälften av EUs läkemedelsexport kommer att vara tullfri vid ikraftträdandet och resten efter 7 år, tullavgiften uppgår just nu till 8%.
  • Nästan 70% av EU: s kemikalieexport kommer att vara tullfritt vid ikraftträdande, nuvarande tullar uppgår till 5% och resten efter 3, 5 respektive 7 år.
  • Vin och sprit kommer att vara helt tullfria efter 7 år. Vin har just nu tullar på 50% och sprit 48%.
  • Fryst fläskkött kommer att vara tullfritt efter 7 år, nötkött efter 3 år, mejeriprodukter efter högst 5 år. Tariffer på kyckling kommer gradvis att minskas till 0% under de kommande tio åren.

Bild: http://trade.ec.europa.eu Oktober,2018

 

Länk till pressmeddelandet http://europa.eu/rapid/press-release_MEMO-18-6128_en.htm

När det kommer till vietnamesisk export till EU, motsvarande 5% av landets totala export 2018 eller $6,4 miljarder under första halvåret så kommer EVFTA reducera följande tariffer.

September PMI tillverkningsdata för Vietnam – Ner för tredje månaden i rad

Enligt Nikkei Vietnams Septemberdata så visade det sig att tillverkningen sjönk från 53,7 i Augusti till 51,5 i september. Med detta sagt så har PMI:t sjunkit under tre efterföljande månader i rad. En liten tröst är att datan har legat över 50-strecket sedan början av 2016, vilket är en indikation på att sektorn fortfarande växer. Under 50 indikerar en stagnation i tillverkningsindustrin. Datan visade en  avmattning i Vietnams tillverkningssektor, färre ordrar och svagare ökning av produktionen.

Företagen har i allt större utsträckning börjat pressa sina priser för att säkerhetställa affärer med bakgrund till att inflationen ökade mer måttligt mot föregående kvartal. Senaste inflationssiffrorna var svagare än genomsnittet sedan mätningarna startades. Konfidensen hos bolagen var däremot förbättrad mot augustisiffrorna och inköparna förväntade sig en tillväxt i nya ordrar.

Min teori är att även om påverkan från handelskriget mellan USA och Kina är liten så är det trots allt Vietnams största handelspartners som minskar orderingången när det kommer till exporten för Vietnam. Exportordrarna steg i den långsammaste takten på 16 månader.  Så även om det växer och tillverkningsindustrin ser fortfarande optimism så verkar datan indikera på en lätt avmattning. Man ska veta däremot att även om USA och Kina är störst så expanderar länderna Japan och Sydkorea väldigt aggressivt i Vietnam just nu och plockar marknadsandelar. Med det sagt så borde avmattningen dämpas avsevärt när nya marknader som Sydkorea och Japan, som tidigare skrivits på bloggen, flyttar sin tillverkning från Kina snabbare än någonsin till bland annat Vietnam.

 

« Äldre inlägg

© 2020 Frontier Vietnam

Tema av Anders NorenUpp ↑