Etikett: Skuldsättning

Utblick 2022 – Återhämtningens år?

4 januari, 2022 / Fredrik / Inga kommentarer

Vietnams 2021 kom att bli ett år fullt av utmaningar när grannländerna stängde gränserna mot Vietnam och exporten blev lidande till den grad att många anställda i exportberoende branscher fick uppleva temporära massuppsägningar. Inte minst textilindustrin hade ett tufft år där bolag som Viet Tien Garment Corporation med 34000 anställda fick säga upp 94 procent av de anställda för att överleva nedstängningen under Q2. När vaccinationerna började komma igång på riktigt under Q3 så återgick så sakteliga större delen av Vietnams större städer till ett tillstånd var vardag innan pandemin. Regeringen var mycket med tydliga med förvarningar om att återöppnandet kunde mycket väl pågå under en begränsad tid och stadsdelar kunde stängas ner inom loppet av 24 timmar vid minsta trendförändring vilket också hände emellanåt.

Inför 2022 väntas Vietnam växa mellan 6,5-7,5% och lämna bakom sig två år av BNP-tillväxt på 2,90% 2020 och 2,58% 2021. Många bedömare grundar sina estimat på samma faktorer. För att Vietnam ska undvika ett till år av låg tillväxt måste vaccinationen av landets befolkning uppgå till minst 70 procent under 2022. I skrivande stund är 57,9% av befolkningen färdigvaccinerad och 79,5% har tagit en dos mot covid-19. Utöver det måste regeringen lyckas balansera inflationen, som väntas öka nästa år, samtidigt som stimulanspaketet som ska klubbas i januari måste ge tillräcklig effekt och nå ut till så många utsatta grupper som möjligt.

Stimulanspaketet väntas landa omkring $15-25 miljarder dollar (olika källor) och när det kommer till stora utrullningar av vaccin, stimulanser och andra publika investeringar såsom motorvägsbyggen känner vi till att historiskt kan landets byråkrati vara riktigt utdragen och kostsam. Skulle stimulanserna dra ut på tiden från beslut till utrullning riskerar Vietnam stora utflöden av utländskt kapital då dollarn och andra större valutor kommer att öka i värde och urholka investeringar i VND. Dessutom skulle fördröjda stimulanser öka arbetslösheten som befinner sig över 3%-spärren och ökade kraftigt från Q2 2021 på 2,62% till 3,72% under Q3 vilket är den högsta arbetslösheten i Vietnam sedan 2007 enligt IMF dataset.

Slutligen börjar många ekonomer att prata om Vietnams offentliga skuldsättning mot BNP som låg 2020 på en hälsosam nivå omkring 47% mot BNP vilket motsvarar en skuld på $160 miljarder dollar. I och med det kommande stimulanspaketet, som kanske kommer att behöva bli fler under 2022 och 2023, kan den just nu hälsosamma offentliga skuldsättningen äventyras på närmaste åren. Hur ser den privata skuldsättningen ut mot samma jämförelsemått? Faktum är att Vietnams privata skuldsättning i relation till BNP passerade precis Ryssland och ser ut att passera såväl Italien och Tyskland närmaste åren.

Vietnams privata skuldsättning har passerad 100% av BNP sedan ett tag tillbaka och som många ekonomer brukar uttrycka så påverkar en hög privata skuldsättning i förhållande till BNP, 100-150%, såväl tillväxt som återhämtning. Med hög privat skuldsättning går mer av tillväxten till att betala räntekostnader och det investeras mindre av såväl privatpersoner som privata företag.

Privata skuldsättningen i förhållande till BNP

Trots att 2021 kom att bli ytterligheternas år när VN-index och VN30 steg 35,39 respektive 43,47% YTD och antalet nya investment accounts motsvarade den totala konton som öppnats sedan vietnamesiska aktiemarknadens begynnelse och varav antalet utländska depåer ökade om än i mindre takt till totalt 38000 stycken. Frågan man ställer sig då är, när ska marknaden toppa ur? Det finns givetvis flertalet nyckeltal att tillgå för att svara på frågan men för att göra spegling mot Stockholmsbörsen så handlades OMX30 inklusive utdelningar omkring P/E 18 i slutet av november 2021 samtidigt som VN30 inklusive utdelningar handlades till P/E 14,8 30:e november samma år. Tittar man på bredare indexet VN-index (all share-index) handlas indexet till P/E 17,8. Den högsta värderingen som uppmätts på VN-index senaste 5 åren var 22:a mars 2018 när indexet värderades till P/E 21,6 vid börsens stängning.

Enligt Viet Dragon Securities Co. (VDSC) räknar dom med att VN-index ska upp till 1730 från dagens stängning på 1525 (220104) baserat EPS 17 för 2022. Det innebär en uppgång på +13,5%. De tror även att antalet nya depåer kommer att fortsätta växa i samma takt som året innan och ligga omkring 150 000 nya depåer per månad under 2022 och den dagliga likviditeten kommer öka till $1,5 miljarder dollar (+36% YoY). VDSC avslutar med att säga att margin lending ser ut att fortsätta växa i snabbare takt och under 2021 växte lånestocken på värdepappersbelåning (outstanding margin loan) till $6,3 miljarder dollar. Som jag tidigare nämnt är värdepappersbelåningen fortfarande en liten del av vn-index totala market cap på $245 miljarder dollar (91,41% av BNP), men under stark tillväxt. Under Q2 uppgick värdepappersbelåningen till $5,6 miljarder dollar.

Antalet nya aktiedepåer (investment accounts) i Vietnam

Hur gick det för min portfölj?

Summa summarum kan jag inte klaga. Pga husrenovering har jag inte kunna lägga in några nya sparpengar på börsen då XL-bygg har ätit upp det mesta, men trots det ökade portföljen med 89% mellan nyåren och upp 231% sedan jag började föra statistik i juni 2019 då SSI saknar fortfarande portföljgrafer. Bästa aktierna blev i år VCI, SSI som dragit portföljen under året och bronspengen fick Nam Long Investment Corp som dubblade sitt börsvärde från början av oktober 2021 till nyårsafton efter att ha rapporterat ett kanonresultat och en guidance om VND 21,44 biljoner dong i omsättning för helåret 2021, hela 327% högre än under 2020 och VND 4,39 biljoner dong i vinst efter skatt och 12% högre mot samma period. Får jag lite tid under nästa månad ska jag gå igenom de 3 sämst presterande bolagen i portfölj och eventuellt sälja av någon dessa.

Regeringen pressar konsumentlånen rejält

12 december, 2019 / Fredrik / Inga kommentarer

I ett led att hantera vietnamesernas skuldsättning väljer nu landets regering att i tre steg. Genom att reducera den tillåtna ration av blancolån i den totala lånestocken hos finansbolag väntas framtida kredittillväxt växa måttligt kommande år. Från och med årsskiftet kommer låneföretag endast kunna betala ut lån till konsumenter utan historik av hög skuldsättning (bad debts).

Från och med 2021 kommer konsumentlån hos låneföretag få uppgå till endast 70 procent av totala lånestocken. Efterföljande år kommer ration reduceras till 60 procent 2022, 50 procent 2023 och 30 procent 2024.

Beslutet att strypa kredittillväxten och framförallt reglera en oreglerad marknad som just konsumentlånen i Vietnam har, som ni vet ni som följer bloggen, varit på tapeten sedan länge. Faktum är att krafttagen för en hårdare regler har gett effekt.

Även om det finns idag 16 godkända låneföretag i Vietnam så har tillväxten avtagit. Låneföretagens omsättningstillväxt har gått från 87,4 procent 2015 till 15,3 procent 2018. Samtidigt uppgick blancolånen till 19,7 procent av de totala utestående lånen i fjol, en ökning med ynka 3 procent från året dessförinnan. Den största spelaren inom privatlån är FE Credit som har en marknadsandel på 47,3 procent följt av Home Credits 16,9 procent.

Nedan följer lite statistik från Dream Incubator Inc. 2016 gällande konsumentlånen i Vietnam.

SBV inför särskilda kontroller mot instabila banker

4 september, 2019 / Fredrik / Inga kommentarer

Precis vid månadsskiftet kom det ut att SBV, Vietnams centralbank, inför särskilda kontroller mot banker som faller in under något av sju exempel. Extrakontrollerna kommer att införas 1 oktober i år. Jag ser nyheten som ett bra exempel på att centralbanken mognar som institution och visar omvärlden att de tar skuldproblematiken på allvar.

Om vi ska ta och titta på dessa sju exempel

Kreditinstitut med upprepade brister på likvida tillgångar kring 20 procent eller mer vid månatlig beräkning av verksamhetens solvensgrad. Under tre månader i följd.
Kreditinstitut som inte kan betala sina skulder inom en månad efter förfallodagen och har osäkra fordringar motsvarande 10 procent eller mer av de totala utestående lånen.
Om kreditinstitutets kapitaltäckningsgrad tier 1 är lägre än 4 procent under sex månader i följd medan förhållandet mellan osäkra fordringar och de totala utestående lånen är 10 procent eller mer efter sex månader i följd.
Den särskilda kontrollen kommer att gälla för institutioner som inte kan återbetala sin skuld inom tre månader från det datum då skulden förfaller.
Om de ackumulerade förlusterna för ett kreditinstitut är större än 50 procent av deras charterkapital och reservfonder som redovisas i de senaste granskade finansiella rapporterna.
Om kapitaltäckningsgraden inte bibehålls under 12 månader i följd eller om kapitaltäckningsgraden är lägre än 4 procent under sex månader i följd.
Slutligen kommer kreditinstitut att bli föremål för kontrollen om de får ett svagt kreditbetyg två år i rad.

Att centralbanken introducerar specialkontroller mot landets banker just nu är inte speciellt förvånande. Jag har skrivit många inlägg här på bloggen om just skuldsättningsproblematiken och hur synen på krediter ses på ett annat sätt i Vietnam.

Statliga VAMC köper dåliga lån för $2,14 miljarder av 13 banker- En viktig faktor kvarstår

26 maj, 2019 / Fredrik / Inga kommentarer

Sedan krisen 2013-2014 har vietnamesiska staten jobbat hårt med att ta itu med den stigande skuldsättningen. På många sätt har det blivit bättre även om risken är fortfarande hög ur ett globalt perspektiv. På en front som har kommit att växa i betydelse, i och med att de statliga bankerna har som mål att klara kraven för Basel II, är andelen dåliga lån så kallade non performing loans. Jag har skrivit en hel del på ämnet och lär fortsätta göra det ett bra tag framöver. Nu under föregående vecka så kom nyheten att VAMC, Vietnam Asset Management Company, ett statlig förvaltningsbolag som hjälper bland annat bankerna med att minska just dessa NPL. VAMC köper NPLs av bankerna i utbyte mot obligationer med fem års löptid.

2018 köpte VAMC dåliga lån från 13 banker för $1,28 miljarder dollar i utbyte mot femåriga obligationer. Ursprungliga värdet för dessa lån var $1,32 miljarder dollar. Då kommer vi till haken med dessa, för bankerna, förmånliga affärer. När obligationerna har förfallit efter fem år så måste bankerna köpa tillbaka de dåliga lånen från VAMC oavsett hur mycket som återstår av de dåliga lånen.

Den totala massan av dåliga lån som nu ägs av VAMC har ökat i storlek. Under slutet av 2018 hade VAMC en kreditportfölj till ett värde av $14,5 miljarder dollar som har köpts från 2013 och framåt för $13,14 miljarder dollar. Utöver det har VAMC hittills kunnat täcka dåliga lån för $5,09 miljarder dollar. I och med att detta påbörjades 2013 så kan vi anta att vi kommer att börja få se många statliga banker få återta sina dåliga lån nu när de första bankernas obligationer löper ut. En viktig faktor inför kommande rapporter i år.

För den som vill läsa mer om hur VAMC fungerar, hur Vietnam har arbetat med NPLs från bankkrisen och framåt samt hur stor andel NPLs bankerna har, så tänkte jag dela med mig av en pdf från en uppsats om just detta. 15 kozak-vietnam (1)

Uppsatsen är skriven av Sylwester Kozak och Anh Thi Mai Hoang från Uniwersytet Rzeszowski 2017 och deras slutsats kring VAMC som verktyg för landets banksystem är verkligen spot on! I ett land under utveckling behövs utländska investerare och en marknadsplats som infrastruktur för att kunna sälja kreditportföljer med hög risk till. Eftersom Vietnam inte har detta så flyttas endast skuldbördan till VAMCs balansräkning och om fem år flyttas ungefär samma skuld tillbaka om inte VAMC har kunnat reducera NPLs. Man kan säga att VAMC var en god idé och ger bankerna andrum att återhämta sig och växa, så får man hoppas att de klarar av att ta hand om sina NPLs när obligationerna löper ut.

Vietnams utländska låneskuld växer snabbt

16 augusti, 2018 / Fredrik / Inga kommentarer

Med den officiella växelkursen på VND22.425 per dollar som meddelades av State Bank of Vietnam (SBV) på sista handelsdagen förra året hade Vietnams totala utlandsskuld uppgått till $109,34 miljarder dollar.

Den så kallade offentliga skuldbulletinen nr 5släpptes den 23 augusti 2017 visade att Vietnams utländska skulder under slutet av 2015 var $80,84 miljarder dollar medan den uppgick till $71 miljarder dollar 2014. Det innebär att utlandsskulden ökade med 10 miljarder dollar från år till år. Under tiden 2016-2017 var den genomsnittliga ökningen 15 miljarder dollar per år.

Under tidigare år existerade inte oron om växelkursfluktuationer eftersom dong / dollarkursen var stabil.

Eftersom dongen förlorar värdet mot amerikanska dollar blir Vietnams utländska skulder större. Enligt Thoi Bao Kinh Te Saigon så kommer staten behöva biljoner dong extra på grund av valutakursförändringar på sina befintliga utlandslån.

Mer än hälften av landets skulder är i dollar och importen kommer också att skadas. Självklart ger justeringar i valutakurserna även en exportbonus men landet förlorar samtidigt på importen och ökad inflation.

De utländska skulderna för företag är en viktig del av landets utlandsskulder. Finansdepartementet (MOF) visar emellertid inte siffror på utländska lån till Vietnams företag.

Enligt planen 2018 är maxtaket för utlandslån till företag och organisationer $5 miljarder dollar och företagens kortfristiga utestående lån får inte överstiga utestående lån senast den 31 december 2017

En SBV-tjänsteman svarade att FIEs (Foreign Invested Enterprise) har den högsta efterfrågan på utländska lån. De lånar pengar antingen från holdingbolag eller utländska banker.

I princip måste företagen registrera upplåning hos Forex Management Department. Om de totala lån som registrerats av företag är högre än gränsvärdet, kommer SBV att diskutera med MOF att justera gränsen baserat på efterfrågan och skuldbetalningskapacitet.

2017 lånade Vietnam Beverage 5 miljarder dollar för att köpa Sabeco-aktier, vilket ledde till att landets totala utlandsskuld ökade. Om företaget inte hade fått lånet skulle Vietnams totala utlandsskuld ha varit 104,34 miljarder dollar i slutet av 2017.

Enligt lagen om offentlig skuldhantering innefattar statens utlandsskulder utländska skulder som regeringen ådragit sig, utländska lån garanterade av staten och utländska lån till företag.