Etikett: Utländska investerare

Premiärminister Xuan Phuc skyndar på landets största utländska investerare Samsung att utöka investeringarna i Vietnam

Det är inte svårt att förstå att PM Nguyen Xuan Phuc vill att Samsung ska utöka produktionen i landet. Samsung står idag för 25 procent av landets totala export och har investerar $17,3 miljarder i Vietnam sedan ett decennium tillbaka.

Samsung har idag åtta fabriker och ett researchcenter och förser 160 000 anställda med jobb. Det är ingen tvekan om att Samsung har fått en bra deal med Vietnam att etablera sig i landet. I april i år sa Samsung att de hade för avsikt att expandera, men efter uttalandet har inget hänt. Förmodligen är det därför landets premiärminister går ut och försöker skynda på Samsung att utöka investeringarna, genom att flytta mer tillverkning av andra produkter än smartphone, tablets och tillhörande elektronik.

PM Xuan Phuc föreslog en rad förslag till elektronikjätten. Bland annat att utöka produktionen genom att flytta tillverkningen av halvledare till Vietnam, energi- och infrastruktursegmentet. Utöver det föreslog premiärminister Nguyen Xuan Phuc att Samsung bidrar med framtagandet av en digitalisering av statens tjänsteutbud utifrån den modell som Samsung tog fram tillsammans med Sydkoreas regering, en så kallad e-förvaltning.

Av landets 8 fabriker som tillhör Samsung tillverkar två fabriker, tillhörande i Bac Ninh och Thai Nguyen, hälften av alla Samsungs smartphones i världen.

Vietnam slopar taket för andelen utländska ägare i börsbolagen – Här följer en summering

I onsdags vaknade jag till det glädjande beskedet att Vietnams finansminister presenterade ett utkast på en ny värdepapperslag. I detta utkast föreslogs det att slopa den nuvarande 49-procentsregeln i en mängd sektorer. Det som kvarstår är 30-procentsregeln för banker och vissa sektorer som rör landets säkerhet. Kommer vi att se ett lyft likt det som skedde när landet slopade 30-procentsregeln och införde 49-procentsregeln 2015? Hur stort inflöde kom in som konsekvens av den reformen? Det ska vi grotta oss ner i.

I skrivande stund uppgår det totala börsvärdet för landets samtliga 1500 börsnoterade företag (inklusive UPCoM-bolagen)  till $166 miljarder dollar, 77 procent av BNP. Av dessa miljarder uppgår $34 miljarder från utländska investerare, drygt 20 procent. I kontrast till den siffran ligger Stockholmsbörsen på ett totalt börsvärde om $1,52 biljoner dollar. Att däremot jämföra två länder med helt olika regelverk kring ägarskap är som att jämföra äpplen med päron. Jag har tidigare skrivit om FOL (Foreign Ownership Limit) i bloggen och dess historia  i Vietnam för den som vill läsa bakgrunden.

Det är lätt att glömma bort att det var i juni 2015 som dekretet om 49 procent slopades och sedan dess har all-share indexet VN stigit med 50 procent från 600 till ~900 i skrivande stund. Hur ser det då ut med implementationen efter upphävandet av dekretet, hur många bolag har egentligen upphävt FOL?

Enligt data från september i år har endast 25 av 740 bolag noterade på HOSE och HNX, det vill säga rensat för onoterade bolag på UPCoM. 25 bolag, eller 3,4 procent av de börsnoterade bolagen har alltså slopat taket sedan 2015 och återfinns bland landets large caps. Ser ni vart jag vill komma? Om nu merparten av landets företag utan FOL återfinns på HNX30 och VN30-index varför är det bara 3,4 procent som har nappat?

En studie från 2011 visar att utländska investerare har valt att investera i vietnamesiska storbolag, med bra ägarspridning med hög book-to-market ratio och låg skuldsättning. En annan intressant siffra från studien är att andelen utländska ägare på de vietnamesiska börserna uppgick då till endast  10,16% 2007 och 2009 stod den siffran i 14,80%.

Med den här informationen i åtanke kan man lättare förstå varför få bolag har agerat på att slopa sitt tak. För att investerare ska vara intresserade av att investera vill de se uppdelade värdebolag med låga skulder och tydliga verksamheter. Konglomerat med grenar inom cementproduktion, turism och fastighetsförvaltning ignoreras av investerarkollektivet då det är alldeles för svårt att grotta sig ner i balansräkningarna och förstå siffrorna.

Det här problemet är något som inte går att lösa i en handvändning. Regeringen kan alltid lobba för uppdelningar av bolag, men det är sällan gratis att genomföra. Så länge bolagen växer så ser nog många företagsledare att skynda långsamt med dessa processer. En annan aspekt är givetvis rädslan att förlora all kontroll till ett fåtal utländska investerare. Endast 8 företag av de 25 bolag utan FOL har över 50 procent utländska ägare.

Om vi räknar med att lyftet på 50 procent mellan juni 2015 till idag, innebär den effekten av dekretet ett nettoinflöde på $55,5 miljarder (111 mdr*1,5=166 mdr total market cap q3 2018)? Jag kan personligen inte se det på något annat sätt. Rent teoretiskt, väldigt teoretiskt, borde den här nyheten vi såg i veckan med andra ord generera minst $55 miljarder kommande tre åren från januari 2020 då lagen ska implementeras. Detta resonemang ska tas med en nypa salt, men det grundas bara på höftningar från undertecknat.

Slutligen, om vi nu tänker oss att börserna i Vietnam får ett ryck 2020 och marknaden slukas av utländska investerare och pengarna flödar in som aldrig förr, vad händer då? Den största risken med alltför kraftiga inflöden och därmed stigande börsvärden är att det kan skapa oro för en skuldsättning som ingen kan rädda om betalningarna ställs in. Se lex Vietnam Shipbuilding Industry Group även kallad Vinashin. Det statligt ägda bolaget kunde inte förmå att betala sina skulder på $4,5 miljarder 2010 och motsvarade då 10% av landets BNP. Med det sagt så krävs det en utförsäljning av statens aktieportfölj där de upphör helt som delägare. Därmed upphör statens ansvar över bolagen och strategiska investera kan se till att bolagen gör sig av med olönsamma dotterbolag och blir även lättare att analysera.

 

Utländska institutionella investerare minskar ägandet i vietnamesiska banker

Standard Chartered är inte längre aktieägare i ACB (Asia Commercial Bank). Standard Chartered (Hong Kong) och Standard Chartered (Storbritannien) har avyttrat 64,2 miljoner (6,25 procent av det totala kapitalet) och 89,86 miljoner ACB-aktier (8,75 procent). Samtliga transaktioner slutfördes den 9 januari.

Före avyttrandet sålde BNP Paribas, den utländska aktieägaren i Orient Bank, i slutet av 2017 alla sina OCB-aktier, vilket motsvarar 18,68 procent av banken. Det finns dock fortfarande ingen information om köparna.

Bristen på en gemensam röst bland chefer, förändringar i affärsstrategier och styrelsens svaga roll är några av anledningarna till att utländska aktieägare har lämnat vietnamesiska banker.
Några andra utländska investerare tog också avstånd från vietnamesiska banker de senaste åren. HSBC, som var den största aktieägaren i Techcombank med 20 procent av aktierna, avyttrade sina aktier i banken 2017.

Efter att VP Bank sagt farväl till OCBC 2013, har banken sedan  dess fungerat som en 100 procentig vietnamesiskt ägd bank. Sacombank har nu inte heller utländska investerare efter att australienska ANZ lämnade Sacombank 2012.

En ledande befattningshavare i VP Bank förnekade att det fanns kulturella skillnader mellan vietnamesiska och utländska chefer. I stället fanns skillnader i visningen om affärsstrategi.

Han menade att bankens ledning insåg att närvaron av den utländska partnern inte gav de effekterna som var grundtanken med samgåendet och ledningen bestämde sig för att utveckla banken.

Banken anser att det finns många vägar till Rom och närvaron eller frånvaron av utländska partner är inte den avgörande faktorn.

Istället för att välja utländska strategiska partners som kanske inte delar samma syn och affärsfilosofi, har VP Bank beslutat att välja ”utländsk erfarenhet”. Hälften av ledamöterna i styrelsen är utländska chefer.

En representant för en börsnoterad bank säger att utländska investerare har sina syften när de gör investeringar i vietnamesiska banker. De söker antingen vinst, vill polera sin image eller försöka tränga sig in på den vietnamesiska finansmarknaden. När de drar tillbaka kapital betyder det att de antingen har uppnått ett av målen eller de har insett att målen är oåtkomliga.

Han fortsatte med att säga att den makroekonomiska miljön har bevittnat stora förändringar under många år, vilket har tvingat alla att utveckla nya affärsstrategier, eftersom de gamla inte längre är rimliga.

Andrew Colin Vallis från Standard Chartered sa att den utländska banken gav stort stöd till ACB tidigare men det är inte längre nödvändigt.

Den begränsade utländska ägarförhållandet på 30 procent i en vietnamesisk bank kan vara en möjlig orsak till försäljningen. Med en låg ägarandel blir inflytandet lågt och därmed en utebliven avgörande röst i bankernas verksamhet.

Källa: http://english.vietnamnet.vn/fms/business/195258/vietnam-banks-see-more-withdrawals-of-foreign-shareholders.html

Omkring 660 utländska investerare mottog handelskoder i januari – Totalt 24 162

Vietnam Securities Depository (VSD) beviljade cirka 659 handelskoder till utländska investerare, inklusive 58 institutioner och 601 personer, i januari.

De totala antalet handelskoder för utländska investerare uppgår nu till 24 162 stycken (3 607 institutioner och 20 555 privatpersoner).

I januari uppvisade utländska investerare ett nettoinflöde på VND 8,9 biljoner (391 miljoner US-dollar) på HCM-börsen, inklusive fyra på varandra följande månader av nettoinköp, totalt VND 23.1 miljarder.

På Hanoibörsen redovisade utländska investerare ett nettoutflöde på mer än VND 477 miljarder, vilket motsvarar en nettoomsättning på 14,5 miljoner aktier.

Läs mer på http://vietnamnews.vn/economy/422751/nearly-660-foreign-investors-receive-trading-codes-in-january.html#KIBBjHFi11QAyS4b.99

© 2018 Frontier Vietnam

Tema av Anders NorenUpp ↑