Författare: Fredrik (sida 2 av 32)

Min summering av toppmötet i Hanoi – Vlog Hanoi Part 2 ute nu!

Summering av min vecka i Hanoi

 

Nu har jag äntligen fått tid till att sätta mig ner ett slag och summera veckan i Hanoi. Kort och gott kan man säga att även om jag har ett nätverk här nere sedan innan och läser nyheterna från Vietnam, så skiljer sig Vietnam i verkligheten från tidningarna. Under mina 6 dagar i blivit positivt överraskad över Vietnam på en rad punkter och några få negativa har besannats.

För det första så var vardagen mycket mer digital i Hanoi även om Hanoi är landets politiska centrum och inte näringslivets. Vart jag än gick så kunde jag med några få knapptryck bli upphämtad av en moped, personbil eller jeep. Dessutom kunde man få hemleveranser av mat och andra varor via samma app som jag transporterade mig själv via, Grab. När det var dags att betala notan så fanns det en mängd betalningsalternativ utöver kontanter.

När det kommer till hur jag uppfattade vietnameser i det stora hela så var de väldigt intresserade av att öva sin engelska med mig och dessutom var många väldigt mån om att veta vad jag jobbade med för att kunna nätverka. Just engelskakunskaperna varierade kraftigt och precis som många andra delar av världen kunde många personalen på hotell och finare restauranger väldigt bra engelska, medan vanligt folk på gatorna hade i princip inga grundkunskaper i engelska.

Många vietnameser menar på att de vet att de har ambitionen att få landets ekonomi att växa, men behöver hjälp med teknologin och kapitalet. En annan viktig sak som jag vill ta upp är maten, betydligt bättre kvalité och restaurangerna och gatuköken höll hög nivå på hygienrutinerna. Senaste åren har det skrivits en hel del om just det här med fokuset på kökens fokus på bättre rutiner kring hantering av livsmedel och hygien. Jag åt i princip alla dagar, utom två, samtliga måltider på diverse gatukök. De varierade i kvalité men betydligt bättre än vad jag hade räknat med.

 

Under den tredje dagen under min vistelse i Hanoi valde jag att besöka stadens största fiskmarknad för att se hur den såg ut då jag har skrivit en artikel om detta på Nordnetbloggen. Även om jag kom dit ganska sent på förmiddagen så fanns det en hel del att se. En sak som jag observerade var att även om marknaden var kompakt så byttes lastbilarna med fisk med varandra. Så fort en lastbil var tömd på fisk av handlarna så kom en ny och tog dennes parkeringsplats. Fiskarna sorterades utifrån art i långa rader. Jag skulle tippa på att varje del av marknaden hade 8 rader där varje rad var 40-50 meter lång. Fisken såldes levande och förvarades i större kärl. Väldigt detaljerad beskrivning och besöket var mer för att se det i verkligheten för egen skull, än att göra ett större detaljerat inslag på min resan. Kul var det i alla fall!

Min första gäst i podcasten här i Vietnam var Pelle Niklasson som driver IT-företaget Niteco med kunder över hela världen. Han berättade om hur livet i Hanoi var, hans hem sedan 2010, och vad man bör tänka på när man startar en verksamhet i Vietnam. Hans intervju kommer att publiceras senare i min podcast.

 

 

Jag fick möjligheten att lära känna några vietnamesiska entreprenörer som berättade om affärsklimatet som visserligen var stenhårt och att många företag etablerar väl beprövade affärsidéer som redan finns i I-länderna idag. Ett sånt exempel var Linh Bach som är VD och grundare av Lincup. Bolaget som säljer menskoppar har på tre år gått från 0 till $5 miljoner dollar i omsättning och den största andelen av försäljningen kommer från peer-to-peer försäljning. Hon berättade att många av hennes 150 000 menskoppar som hon har sålt har kunnat nå ut till kvinnorna på landsbygden, långt uppe bland bergen. I dessa avlägsna byar använder kvinnorna löv istället för bindor. Under mensen tillbringar de sin tid i hyddor separerade från resten av familjen. Även om menskoppen kostar betydligt mer än bindor så har den en hållbarhet på 5 år då ett hygienkit tillkommer. På så vis återbetalar menskoppen sig över tid. Nedan kan ni se intervjun där hon berättar om sin story kring bolaget.

 

 

Under den andra dagen av Sweden-Vietnam Business Summit 2019 så fick en liten grupp delegater åka på studiebesök till ett coworking space som hette CoGo. Just start-ups är ett område som jag inte har haft möjligheten att förkovra mig i så mycket men jag har på sistone valt att på allt sätt hitta mer om detta. För att summera mötet så berättade CoGo att det registreras 115 000 nya företag i Vietnam varav 97 % av dessa är små och medelstora företag (SMEs/ <100 anställda).

Många företag har svårt att hitta plats att arbeta och precis som i Sverige sitter många på caféer och jobbar. Många fastighetsbolag erbjuder kontor med start från 3000 kvadratmeter vilket är ett hinder för dessa SMEs. Från endast VND 1 350 000/ månaden så kan småföretag hyra in sig i CoGos lokaler. I Hanoi finns det fyra kontor och de totala ytorna per kontor ligger runt 3000 kvadratmeter.

Några av företagen och organisationerna vi fick träffa på plats var bland annat WISE, ISEV och VCC Exchange.

 

WISE är ett nätverk för kvinnor inom startups som erbjöd allt de tycker saknas för kvinnor i karriären. De berättade om problem som förekommer över hela världen.  Kvinnor tvingas välja mellan familj och karriär då de inte kan delta på sena träffar efter jobbet då de måste hem och ta hand om sina barn. Många kvinnor känner sig ensamma inom tech då majoriteten är män även här. Samma problem som i Sverige och har därför event som Women Innovation Challenge där över 200 startups ledda av kvinnor från fyra länder deltar. Utöver eventen så erbjuder WISE utbildningar och administrerar ett internt community för nätverkande.

ISEV är vad jag förstod det som en statlig organisation som hjälper startups med rådgivning och tillhandahållande av event. ISEV samlar entreprenörer och venture capital-företag på dessa event. Bland dessa event som ISEV är med och anordnar nämndes Techfest, Vietchallenge och Startup Wheel.

VCC Exchange är en vietnamesisk nystartad kryptobörs som ska vara med och tävla nästa vecka i Vietnam Blockchain Startup 2019 som anordnas på JW Marriot Hanoi den 19 maj.

Avslutningsvis måste jag även kommentera givetvis själva eventet Sverige-Vietnam Business Summit.  För att summera eventet kort så var det givetvis en väldigt häftig upplevelse att vara tillsammans med en mängd representanter från svenska företag verksamma i regionen alternativt på väg att etableras i Vietnam. Det var många kända ansikten och jag fick en djupare förståelse av hur omfattande den svenska närvaron är i just Vietnam. Jag fick möjligheten att träffa representanter till vietnamesiska bolag som jobbade med exempelvis Tetra Pak. En annan klockren aktör som jag inte visste fanns här redan var miljöteknikföretaget Nederman. Deras produkter borde sälja som glass i solsken med tanke på de välkända problemen med luftkvaliteten i storstäderna här i Vietnam.

Detta var allt från Hanoi. Har ni några frågor kring Hanoi eller Sweden-Hanoi Business Summit så tveka inte att kommentera nedan. Jag vill även rikta ett stort tack till Business Sweden som gjorde denna upplevelse möjlig och för det gedigna arrangemanget som de var med och styrde upp. Nästa anhalt Da Nang!

Japanska Mitsuis dotterbolag köper in sig i Minh Phu Seafood Corp

Igår kom nyheten att MPM Investments Ltd står som köpare av 35 procent av landets största räkproducent Minh Phu Seafood Corporation (UPCoM:MPC).  MPM Investments är ett dotterbolag till japanska Mitsui & Co Pte Ltd. Minh Phu Står för 20% av landets export av räkor och exporterar till 50 länder, bland annat Sverige. Under ett extrainsatt aktieägarmöte i januari i år aviserade styrelsen i Minh Phu att några ur styrelsen avsåg att sälja 10,2 miljoner aktier till strategiska köpare enligt protokollet.

För att bena ut turerna kring den här affären så börjar den 2013 när Mitsui gick in i Minh Phu’s dotterdolag Minh Phu Hau Giang Seafood med VND 400 miljarder ($16,8 miljoner). Effekten av investeringen ska enligt bolaget ha lett till att Minh Phu Hau Giang Seafood har förbättrats operationellt och strukturerat om bolagets ledning till det bättre.

I och med MPM Investments köp av aktierna i Minh Phu Seafood Corp (UPCoM:MPC) så kommer även strukturen över ägarskapet att justeras. MPM kommer att äga 35 procent av MPC samtidigt som Mitsui säljer tillbaka sin andel av Minh Phu Hau Giang Seafood till MPC. På så vis flyttas ägandet från Mitsui till moderbolaget Minh Phu och Mitsui kommer att äga alltsammans direkt via singaporebaserade MPM Investments Ltd.

Affären görs till VND 50 631 per aktie och 60 miljoner aktier tillförs till MPM vilket ger affären ett värde kring 127,6 miljoner dollar. Aktien stängde på VND 42 200 per aktie i fredags. Bland säljarna finner vi en hel del ägare i styrelsen där drygt de utannonserade 10 miljoner aktierna kommer att säljas till MPM.

Le Thi Minh Quy, VD Le Van Quangs son och Chu Thi Binhs styrelseledamot och förste vice VD, registrerade att sälja mer än 4 miljoner aktier, äger totalt 4,61 miljoner aktier före affären (3,3%).

Chu Van An – Styrelseledamot och andra vice VD registrerade också att sälja i stort sett hela innehavet med mer än 2.21 miljoner aktier (nästan 1,64%).

Mr Le Van Diep – Styrelseledamot och fjärde vice VD för MPC registrerade även att sälja 3,93 miljoner aktier, han  äger idag drygt 4 miljoner aktier.

För att beskriva Minh Phu Seafood Corporation (UPCoM:MPC) så är det Vietnams största producent av räkor och framför allt svarta tigerräkor. Jag har tidigare skrivit om bolaget här. Kort och gott så är Minh Phu Seafood Corporation världens största räkproducent. Bolaget har två processeringsanläggningar samt räkfarmar med en total yta av 900 hektar.

Möt entreprenören Linh Bach – CEO på vietnamesiska Lingroup

På grund av alla intervjuer och event här i Vietnam har jag inte kunnat leverera så pass mycket på bloggen som jag har velat, men nu har jag haft en dag i Da Nang där jag har kunnat redigera videoklipp och filat på manus inför kommande podcastintervjuer här i Vietnam. Det är däremot inte därför som jag skriver nu utan jag har blivit klar med första intervjun i min temporära vlogg. Hon heter Linh Bach och hennes story är riktigt intressant. Hon startade sin försäljning av menskoppar från ingenting till att år tre omsätta $5 miljoner dollar  med enbart Vietnam som marknad. Riktigt imponerad av henne måste jag säga!

En sak är då säker, jag kommer nog sannolikt inte fortsätta med vloggandet väl tillbaka i Sverige då det tar alldeles för lång tid att släppa material känner jag.

Första avsnittet av min vlogg från Vietnam är nu uppe!

Tanken är att vloggen ska fungera som ett komplement till skrivandet under min vistelse här i Vietnam. Ni kommer att få se inslag från min resa där jag besöker Hanoi, Da Nang och Ho Chi Minh City. Jag kommer att träffa svenskar vars intervjuer kommer att dyka upp i min podcast som släpps när jag kommer tillbaka.

Vietnams PMI för tillverkningsindustrin i april steg till 52,5 (51,9)

Vår käre Andrew Harker på IHS Markit som bevakar Vietnams ekonomi, konstaterar att bolagen inom tillverkningsindustrin ser soft patchen under början av året som något ur det förgångna. Aprilsiffrorna talar för en starkare optimism i marknaden då nyanställningarna ökade igen samtidigt som nya ordrar ökade.

Det som kvarstår är problemet med output priserna som fortfarande står still och stampar på oförändrade nivåer.  Det är däremot bra att den nedåtgående trenden på arbetsmarknaden bryts och vi inte får en fjärde månad i följd där vi ser nyanställningarna dala. En annan god nyhet är att avmattningen i exporten syntes inte.

Det stora minuset för PMI-siffrorna för april var input kostnaderna fortsätter att öka för andra månader i rad och om inte output-priserna ökar snart så kommer vi att får se marginalpress på i tillverkningsindustrin. En förklaring till de ökade input-priserna kan vara att priset på olja  och framförallt bensin har stigit kraftigt i Vietnam.

Hur ser IT-landskapet i Vietnam ut 2019?

Igår landade jag i Hanoi och genast började telefonen att skicka ut diverse notifieringar. Det var min AirBnB-värd som ville kolla om jag hade laddat ner Grab för att kunna bli upphämtad från flygplatsen. Jag hade givetvis tänkt på allt och väl utanför stod chauffören som avtalat. När jag väl kom fram så drogs pengar för resan direkt från mitt kort genom Grab-appen. När jag hade packat upp och vilat en stund blev jag sugen på något att äta. Jag började med att gå in på vietnamesiska appen Foody.

 

Väl inne i appen så kunde jag se alltifrån gatuköken med bäst betyg till de bästa restaurangerna inom valfri radie. Skulle något ligga för långt borta så kunde jag alltid beställa via appen eller reservera ett bord. Jag valde ett lokalt hak med sniglar på menyn och när det var dags för att betala notan använde jag appen Momo där en QR-kod dök upp och köpet gick igenom direkt.

Ja, så här har resan sett ut, inte en enda fysisk transaktion. Faktum är att Vietnam har kommit ganska långt fram inom IT än vad de flesta tror. Däremot har penetrationen ute på landsbygden inte tagit fart på allvar. Enligt en färsk undersökning gjord av FT Confidential Research så visade undersökningen att 4,9 procent av alla köp sker idag digitalt i Vietnam. Med andra ord har Vietnam en bit kvar till grannländerna såsom Thailand och Singapore som ligger närmare 50 procent.  Idag förser lokala betalningslösningar uppemot 47% av alla transaktioner enligt EY’s ASEAN Fintech Census 2018. 

 

Många ser säkert Vietnam som ett land med billig arbetskraft och därmed det ultimata landet för IT-outsourcing. Detta var till viss del verkligheten under många år, men idag finns det betydligt fler områden inom IT där Vietnam växer betydligt. Jag kommer att gå igenom dessa områden och ge en statusuppdatering om hur långt fram Vietnam har kommit område för område.

 

Varje år sedan några tillbaka går 40 000 vietnamesiska IT-studenter ut från de 290 vietnamesiska universiteten. Konkurrensen från grannländerna Singapore, Malaysia och Filippinerna är tuffa, men trots det är det Vietnam som klättrar snabbast. Vad är skälet bakom denna framgång?

 

En vild gissning är att på grund av landets förflutna med Frankrike under kolonialtiden, ändrades vietnamesisk skrift till latinska alfabetet. Detta kan ha påverkat dagens ungdomar att lära sig språk som engelska betydligt enklare än sina grannländer. Idag pratar många unga hyfsat bra engelska. Enligt EF English proficiency Index 2017 så rankas Vietnam på en 34:e plats efter Italien.

 

IT-Outsourcing

Under i stort sett hela 2000-talet har allt fler större IT-bolag såsom Microsoft, Intel, IBM och för att inte tala om Samsung flyttat sina mjukvaruprojekt till Vietnam. Det började egentligen med att Intel och Oracle investerade stora mängder kapital in i Vietnam strax efter IT-bubblan. Fokuset låg på STEM det vill säga science, technology, engineering och mathematics. Idag placerar sig Vietnam på plats nummer 6 över de mest attraktiva länderna inom IT-outsourcing. Detta har gjort att en stor överföring av kompetens har tillkommit till Vietnams humankapital. Idag kan en genomsnittlig erfaren vietnamesisk  IT-utvecklare tjäna i snitt $1300 i månadet, hela $1000 dollar mer än en genomsnittlig lön i storstäderna.

 

En utav de större företagen på området i Vietnam är Saigon Technology Solutions, även kallad STS Ltd. Bolaget grundades 2008 och har idag över hundra anställda och kunder över hela världen exempelvis Standard Chartered Bank.

 

Artificiell Intelligens

När det kommer till AI så har ett fåtal bolag börjat jobba med detta på riktigt. Vingroups nystartade Vintech invigde i april i år sin första verksamhet helt inriktad på detta område. Bolaget inom Vintech kom att kallas VinAI Research Institute och är en del av en större satsning där Vingroup meddelade under 2018 att sig att bolaget ska anställa över 100 000 it-ingenjörer och programmerare inom de kommande 10 åren. VinAI kommer att ledas av Dr Bui Hai Hung som kommer närmast från Google där han jobbade som senior AI expert. Förutom Vingroup så är just det här området något man pratar mest om just nu och inget som sker storskaligt.

 

Fintech

Just fintech är en av de områden som förändringarna märks av mest. Myndigheterna vill minska korruptionen och menar på att detta kan ske genom digitalisering. Idag finns det 64 fintech-lösningar och en av de större heter Momo Pay som har idag 10 miljoner användare. Momo startades 2007 och har över 10 000 butiker kopplade till sin betaltjänst och samarbetar med 24 banker lokalt.Transaktionsvolymen för Momo växer med 15 procent per månad. Utöver Momo så finns vietnamesiska Moca Pay har slagit samman med vietnamesiska Grab som genom sammanslagningen kommer åt 36 miljoner användare i åtta länder. Bakgrunden till sammanslagningen är att Grab Pay/Moca skapades när Grab valde att inkludera hemkörning av mat via sin taxitjänst i fjol.

 

E-handel

Konsumtionen i en så hög takt att det saknar motstycke i landets historia. Konsumtionen ökade från $80 miljarder dollar 2010 till $171 miljarder dollar 2018. Bara under förra årets första nio månader ökade konsumtionen med 11,3 procent. Detta visar att det finns en gedigen öppning för just e-handeln som väntas stå för en allt mer avgörande roll inom dagligvaruhandeln. Av landets 95,8 miljoner invånare använder  55,2 miljoner internet och av dessa handlar 35,4 miljoner varor och tjänster via internet.

 

Jag har tidigare skrivit att under 2017 växte landets e-handel(länka hemsida) med 25 procent och väntas fortsätta i samma takt kommande åren. I fjol uppgick handeln till $2,2 miljarder dollar och väntas uppnå $4 miljarder redan om två år.  Några av giganterna på området är Lazada och Shopee där den sistnämnda har ledartröjan för närvarande. Shopee hade bara under det tredje kvartalet 2018 34,5 miljoner besökare per månad i genomsnitt, upp 30 procent från föregående kvartal. Lazada som backas av Alibaba hade samma period 30,2 miljoner besök per månad i genomsnitt.

 

Hur kan vi då investera i denna sektor på börsen?

När det kommer till just IT-branschen så är den faktiskt ganska klen när det kommer till utbud över noterade bolag i den här sektorn. En handfull bolag som jag brukar kika in på emellanåt är FPT Corp, Viettel, CMC Corp och SaoBacDau, här följer en kort presentation av bolagen.

 

Viettel / UPCoM:VGI

Viettel https://finance.vietstock.vn/VGI-viettel-global-investment-joint-stock-company.htm

Telekomkonglomeratet Viettel ägs av vietnamesiska staten och förvaltas genom försvarsministeriet, det vill säga den vietnamesiska militären. Däremot har det ryktats om att en liten andel av Viettel ska säljas ut via börsen under 2020. Viettel har en direkt marknadsandel på 40 procent och en indirekt kontroll till 90 procent av marknaden genom delägda dotterbolag. Utöver Vietnam finns Viettel i Haiti, Laos, Kambodja, Moçambique, Burundi och Peru. Viettel har en hel del IT verksamheter inom konglomeratet och jobbar nära globala jättar som Microsoft. Den mest kända satsningen på området är VTCC eller Viettel Cyber Center där artificiell intelligens och mycket annat ligger i fokus. Tittar man närmare på deras service inom AI liknar det mer röstigenkänning och chatbots. Med tanke på att man är statligt ägd så borde det på sikt komma ut en hel del då kapital är inget problem i första hand.

Börsvärde: $2,2 miljarder dollar (VND 50,48 biljoner)

Omsättning & vinst: $724 miljoner dollar och vinst före skatt -$6,2 miljoner

Värdering: P/B 2,02 jag väljer att inte redovisa P/E då resultatet är negativt. Priset per aktie ligger på VND 22500 och ger en EPS -399 för helåret 2018.  

 

FPT Corp / HOSE:FPT

FTP Corp https://finance.vietstock.vn/FPT/financials.htm

Ett av landets största konglomerat med samtliga dotterbolag inom IT. Alltifrån försäljning av datorer och tillbehör direkt till konsument till mjukvarulösningar, telekom, informationslösningar, systemintegrationer och finansiell data. Bolaget grundades 1988 0ch som grupp har bolaget över 28000 anställda.

Börsvärde $1,3 miljarder dollar

Omsättning & vinst $1 miljard dollar och vinsten före skatt landade på $165,9 miljoner dollar för 2018.

Värdering:

P/B: 1,99

P/E: 12,77

BVPS: VND 25186

Aktiekurs: VND 50000 (2019-05-03)

EPS: 3903

 

CMC Corp / HOSE: CMG

CMC Corp https://finance.vietstock.vn/CMG-cmc-corporation.htm

Hemsida https://cmc.com.vn/en

Den närmaste börsnoterade konkurrenten till FPT Corp då CMC Corps verksamheter är en renodlad IT verksamhet. Serviceutbudet inom bolagen under CMC Corp sträcker sig inom områdena systemintegration, programvara, telekommunikation-Internet, produktion och distribution av information- och kommunikationsteknologi. Antalet dotterbolag uppgår till 8 stycken och bolaget grundades 1993.

Börsvärde $89 miljoner

Omsättning & vinst: $224,6 miljoner dollar och vinst före skatt $11,3 miljoner dollar

Värdering:

P/B: 1,5

P/E: 12,84

EPS: 2204 (Aktiekurs 28800 2019-05-03)

BVPS: VND 19231

 

SaoBacDau/ UPCoM:SBD

SaoBacDau https://finance.vietstock.vn/SBD-saobacdau-technologies-corporation.htm

Hemsida https://saobacdau.vn/en-US/Default.aspx

SaoBacDau Technologies Corporation grundades 1996 och är ett IT-konglomerat på 7 bolag, samtliga inom IT. Bolaget ligger i toppen i Vietnam bland informationsteknikföretagen. SBDs fokus ligger i IT-infrastruktur och outsourcing tjänster. Jag kan inte hitta så mycket om bolaget som sticker ut förutom en sak, IoT-lösningar. Spanar man in tjänsteutbudet så sträcker sig deras IoT-lösningar från flexibla IoT-plattformar till videoövervakning.

Börsvärde $4,9 miljoner dollar

Omsättning & vinst: $42,2 miljoner och vinst före skatt landade på $644 000 dollar

Värdering:

P/B: 0,8

P/E: 9,32

EPS: 1234

BVPS: VND 14365 (Aktiekurs VND 11500 2019-05-03)

 

En liten lägesrapport – Två goda nyheter

Kära läsare,

Jag har suttit på en hemlighet sedan årsskiftet som jag nu har fått klartecken att få prata om offentligt. Jag har fått äran att delta i en delegation anordnad av Business Sweden som ska resa till Vietnam för att fira Vietnams och Sveriges diplomatiska relationer. Relationerna inleddes för 50 år sedan då Sverige erkände dåvarande Nordvietnam. Sverige var faktiskt det första västland som etablerade diplomatiska relationer med Vietnam i januari 1969.  Initialt tvekade jag då jag kände att det kom allt för plötsligt och jag visste inte vad “lilla jag” skulle där och göra. Med lite pepp hemifrån så valde jag att tacka ja.

Under de två första veckorna i maj kommer jag att resa från norr till söder i Vietnam och intervjua människor samt dokumentera resan i rörligt format. Jag har i och med detta bestämt mig för att starta en podcast  med samma namn som bloggen och redan nu har jag förinspelat två avsnitt. Podcasten kommer att sända 15 avsnitt och publiceras varannan vecka initialt. Tanken är att inte spela in en podcast för poddandets skull utan för att fylla ett syfte. Skulle podcasten uppnå de mål jag har satt upp så kommer jag förlänga podcastserien.

Podcastserien är tänkt att ge lyssnaren en djupare förståelse om Vietnams ekonomi genom att bjuda in svenskar som jobbar/jobbat i Vietnam. Vi kommer att få höra på förvaltare, entreprenörer, investerare och journalister.

Bloggen kommer att spinna på som vanligt och jag hoppas att jag hinner skriva lite under min vistelse i Vietnam.

Vänliga hälsningar

Fredrik

En genomgång av Vietnams bryggerier – Dzô!

Som ölentusiast och ölbryggare gläds jag med Vietnam när det kommer till den allt växande skaran mikrobryggerier som poppar upp i städerna. Vietnameserna hör till en av de törstigaste i regionen när det kommer till just öl. Konsumtionen av öl ökar med 7 procent per år. Enligt vietnamesiska Ministry of Industry and Trade rankas landet på en första plats i Sydostasien och som trea i Asien efter Kina och Japan när det kommer till ölkonsumtion. Begreppet Nhau betyder att äta och dricka utan anledning som är ett allmänt vedertaget uttryck i Vietnam. Öl säljs överallt och kostar så lite som $0,30 per glas.

För att sätta detta ur ett börsperspektiv så vill man ju givetvis veta hur man kan investera i denna bransch och dryckeskultur.

Det finns över 31 börsnoterade dryckesföretag och jag kommer inte gå igenom samtliga utan ta ut de största och några lite ovanligare tillverkare. Faktum är att jättarna Habeco och Sabeco är moderbolag till 27 av bryggerierna. Vissa av de mindre säljer ett specifikt ölmärke, till exempel premiummärket 333, medan andra agerar agentur åt någon av jättarna samtidigt som de har sina egna.

Bland de börsnoterade kan jag endast hitta tillverkare av ölsorterna lager/helles, men utanför börsen är urvalet betydligt större. En gissning är att det är en fråga om när och inte om vi kommer att få se ett vietnamesiskt privat mikrobryggeri likt Pasteur Street Brewing Company från Ho Chi Minh City börsnoteras.

Bildkälla: Bloomberg

Fyra bryggerier äger 90 procent av den vietnamesiska ölmarknaden. Två av dessa Habeco och Sabeco äger 59,3 procent av marknaden och dominerar var sin del av Vietnam. Habeco i norr och Sabeco i söder. Jag tänkte berätta om dessa två bryggerier och Masan Brewery. Dessutom tänkte jag glida in på två tillverkare av helt andra rusdrycker. Först några illustrationer av de största bryggeriernas varumärken som säljs i Vietnam.

 

  • Habeco  – HOSE: BHN – Hanoi Beer Alcohol and Beer JSC
  • Hue Brewery Ltd./ Carlsberg Group
  • Sabeco – HOSE:SAB – Saigon Beer – Alcohol – Beverage Corporation
  • Heineken NV.

Bryggerierna som delar på de resterande 10 procenten

 

  • Masan Brewery/ Singha Thai Beverage THBEV:SP (33,3%) Masan Consumer UPCoM: MCH (66,7%)
  • Sapporo Holdings Ltd TYO:2501
  • Anheuser-Busch Inbev EBR: ABI

 

HOSE:SABECO/Saigon beer HOSE:SAB

https://finance.vietstock.vn/SAB/profile.htm

Sabeco är landets äldsta bryggeri som grundades 1875 av fransmannen Victor Larue. På den tiden hette bryggeriet Cho Lon Beer Factory, men övertogs av staten genom Viet Cong 1975. Efter övertagandet bytte bryggeriet namn till Saigon Beer Company 1977. Idag har Sabeco en marknadsandel på 40 procent och de mest kända ölmärkena heter 333 och Saigon Beer. 2004 köptes fyra bryggerier och slog samman dessa med Saigon Beer som kom att bli gruppens moderbolag. 25:e november 2016 börsnoterades Sabeco på Ho Chi Minh Stock Exchange.

Ägs till 53,9 procent av Thai Beverage via Vietnam beverages Ltd. sedan slutet av 2017 medan vietnamesiska staten äger 36 procent via Ministry of Industry and Trade. 1,66 miljarder liter öl producerades under 2017 och bryggeriet har idag 8 ölprodukter.

Med ett börsvärde på  $6,6 miljarder dollar omsatte Sabeco under 2018 $1,5 miljarder dollar och redovisade en vinst före skatt på $232 miljoner dollar. Vinst per aktie blev således VND 6,190 och aktien handlas kring P/E 39. Sabecos omsättning ökade med 5,13 procent under 2018 mot året innan medan vinsten sjönk med 11 procent från samma period.

 

HOSE:BHN/HABECO/ Hanoi Beer Alcohol and Beverage JSC

https://finance.vietstock.vn/BHN-hanoi-beer-alcohol-and-beverage-joint-stock-corporation.htm

Habeco eller Hanoi Beer Alcohol and Beverage Company grundades 1890 och gick under namnet Hommel Brewery. Precis som Sabeco så var bryggeriet franskt, men blev övertaget av Nordvietnam efter att fransmännen besegrats 1954. 1957 återupptogs produktionen, men den här gången kom bryggeriet att heta Hanoi Brewery kort och gott. Med lite hjälp av experter från dåvarande Tjeckoslovakien och en anställd Vu Van Boc togs den första batchen från Hanoi Brewery fram och som kom att heta Truc Bach. 1993 byttes namnet ut mot Hanoi Brewery till Hanoi Beer Company och produktionen uppgick till 50 miljoner liter.  2003 fick bryggeriet sitt nuvarande namn och 2016 hamnade bolaget på alternativa listan UpCoM. På Nyårsdagen 2016 börsnoterades Habeco på Ho Chi Minh Stock Exchange.

Habeco har haft det tungt senaste åren och på Nordnetbloggen skrev jag om bolagets resultat för 2018 där vinsten föll till den lägsta på ett helt decennium.

 

UPCoM: MCH/ Masan Brewery/ Masan Consumer

https://finance.vietstock.vn/MCH/financials.htm

Masan Brewery är inte som de två stora bryggerierna i Vietnam utan en del av ett konglomerat, Masan Group, där bryggeridelen är en ytterst liten del av verksamheten. Masan brewery startades 2014 efter att Masan group köpte Phu yen Beer and beverage JSC. Under de två första åren växte  omsättningen till $43 miljoner dollar. Faktum är att Masan Consumer och Thai Beverages, som bland annat gör Singha, äger Masan Brewery sedan december 2015 med en ägarfördelning på 66 mot 33 procent. Su Tù Trang är bryggeriets enda egna öl som säljs via Masan Brewery tillsammans med Singha i Vietnam. Su Tù trang beskrivs som en lågpris-öl och enligt recensionerna på min favoritapp UnTappd så påminner Su Tù Trang amerikanska Bud Light i smaken.

Masan Consumer omsatte $732 miljoner dollar under 2018 och vinsten före skatt landade på $167,6 miljoner dollar. Tillväxtmässigt så steg omsättningen 28,7 procent medan vinsten steg med imponerande 58 procent (!). Rent värderingsmässigt ligger Masan Consumer en bra bit under giganterna Habeco och Sabeco, ca P/E 18 och Book value per common share ligger på VND 17840 mot aktiekursen VND 97000.

 

Vin från Da Lat – HNX:VDL /Lam Dong Foodstuffs JSC/ LadoFoods

https://finance.vietstock.vn/VDL-lam-dong-foodstuffs-jsc.htm

https://ladofoods.vn/about/cau-chuyen-ruou-vang/

Testat fransk bordeauxvin från den gröna Lam Dong provinsen i Vietnam? Misstänkte väl det! Bolaget Lam Dong Foodstuffs JSC tidigare, Lam Dong Foodstuffs Company, grundades 1990 och såldes cashewnötter initialt. Det skulle inte bli någon större vinproduktion förrän 1999 då den första flaskan Vang Da Lat. Flaskan kom att kallas Classic Red och är ett bordeauxvin och kom att sätta LadoFoods på kartan. Idag har vintillverkaren över 29 olika viner med alla möjliga druvor, Chardonnay, Shiraz, Cardinal med flera. LadoFoods jobbar idag med att utveckla vingårdarna i den bördiga Lam Dong-regionen tillsammans med internationella vinexperter. Om du besöker Vietnam och går in i vilken matbutik som helst, kanske till och med Circle K? Då kommer du förmodligen att hitta en flaska vin från LadoFoods.

LadoFood omsatte 2017 $25,3 miljoner dollar och vinsten före skatt hamnade på $1,1 miljoner dollar dollar. Vinsten steg med 2 procent från föregående år och omsättningen ökade med 32 procent. Värderingsmässigt handlas aktien kring VND 25500 motsvarande ett P/E-tal på 18, EPS VND 1430 och Price-to-book 2,0.

 

UPCoM: HNR/Hanoi Liqour

https://finance.vietstock.vn/HNR/financials.htm

http://halico.com.vn/

Slutligen har vi sprittillverkaren Halico, Hanoi Liquor, som grundades 1898 av franska Fontaine Liquor Co. år 1898. Fabriken var den största spritfabriken i Sydostasien vid den tiden. Jag har skrivit tidigare om Halico i samband med deras IPO förra året. Halico ägs av Habeco och sedan förra inlägget har det varit väldigt tyst från bolaget. Tittar man på deras hemsida så står det bara om kvartalsrapporterna och hur man dricker hälsosamt (!?).

Hur som helst så  ökade Halico i omsättning under 2018 genom att största försäljningen under fjärde kvartalet. För helåret landade omsättningen på $5,98 miljoner dollar och förlusten blev $3,3 miljoner dollar.  Eftersom bolaget gör förlust så känns nyckeltalen ganska onödiga i det här fallet. Fortsättning följer!

 

Regeringen gör allt för att förbättra skuldsättningen i landet – Så här ser läget ut

Att det enskilt största problemet i Vietnam är skuldsättningen bland landets befolkning och dess stat är inget nytt. Landets State Audit Office of Vietnam, även kallad SAV. har som uppgift i år att gå igenom landets statligt ägda banker och dess samlade lånestock av dåliga lån (Non-performing loans). Till detta ska brister och problem kring kreditgivningen granskas och lösas för att på sikt skapa rekommendationer till landets banker.

Mellan juni 2016 till augusti 2017 uppgick den totala lånestocken av dåliga lån till $45 miljarder dollar, enligt centralbanken SBV. För att ge denna siffra en viss betydelse bör man sätta det i kontrast till landets BNP för 2017 som landade på $220,37 miljarder dollar, alltså drygt 20 procent av BNP. Granskningen gjordes i ett led av en ny resolution som skapades med syfte av att fram till 2022 minska och förbättra kontrollen av dåliga lån och kreditgivningen i stort. Storbankerna Agribank, BIDV, Vietinbank, ACB, Techcombank och Sacombank hade, under perioden nämnd ovan, tillsammans 52,78 procent av den totala lånestocken av dåliga lån. Detta motsvarar  motsvarande $24,17 miljarder.

 

En sätt att bekämpa osund kredittillväxt som regeringen nyligen satte igång var att införa ett tak på hur mycket varje enskild banks lånestock får växa. Fördelningen av lånevolymen fördelas mellan bankerna, ju bättre kreditbetyg en bank har och hälsosammare lånestock, desto större andel av årets lånevolym får banken låna ut till sina kunder.  I år får banker som har uppnått kriterierna för Basel-II får låna ut upp till 15 procent i kredittillväxt, medan banker utan får låna upp till 12 procent. Förra året var fördelningen 16 respektive 14 procent.

På senare tid har kredittillväxten sjunkit och mycket tyder på att det väntas fortsätta i samma trend framöver. Skälet är inte bara hårdare regleringar utan även en del av ett skifte där relationen mellan samhälle och bank skiftar. När landets aktiemarknad var alldeles för underutvecklad för att kunna fungera som ett verktyg för staten att konvertera tillgångar till kapital, fungerade bankerna som en mellanhand för staten att kunna låna pengar på längre sikt för landets ekonomi. Idag är den tiden av utlåning i stort sett borta och kortsiktiga konsumtionslån och mellanlånga bostadslån majoriteten.

I takt med att regleringarna stramar åt kredittillväxten så måste kostnadskostymen hos bankerna slimmas. Tack vare att 60 procent av landets 97 miljoner invånare är under 35 så har digitaliseringen av landets banker kunnat implementeras snabbare än i de flesta länder. Detta har medfört att personalkostnader har kunnat sparas in och allt fler vietnameser öppnar sparkonton vid digitala sparplattformar som bankerna har rullat ut. Digitala sparkonton med låga sparräntor växte med 28 procent i fjol och har kunna hjälpa bankerna att minska driftkostnaderna samtidigt som de har kunnat öka sina räntenetton.

I fjol växte bostadslånen i Vietnam med 8,56 procent, en betydligt lägre siffra än 2016 när lånen växte med 12,86 procent. Samtidigt har landets centralbank, SBV, uppmanat bankerna att förbättra kontrollen på bostadslånen för att säkerställa att det inte uppstår kraftiga prisuppgångar i vissa regioner av Vietnam såsom Da Nang, vilket kan orsaka fastighetsbubblor. Dessutom bör kontrollen över om lånen används till vad de är avsedda för förbättras tillägger SBV. Landets centralbank understryker att bankerna bör fokusera på krediter till SMEs före andra kategorier då landets småföretag behöver växa i storlek.

Standard & Poor’s höjer Vietnams kreditbetyg – Första gången sedan 2010

I tisdags förra veckan uppgraderade Standard & Poor’s Vietnams kreditbetyg från BB- till BB. Vietnams kreditbetyg har inte reviderats sedan 2010, men skälet till uppgraderingen tänkte jag gå igenom samt vad som har hänt sedan förra uppgraderingen.

Vietnam var fortfarande ett relativt okänt land att investera i 2010. Vietnamesiska börserna var kraftigt begränsade till 30 procentsregeln för utländska investerare och det som var enklast att investera i var fastighetsmarknaden, om än i liten skala. Endast 247 börsnoterade bolag och det totala börsvärdet uppgick till $28 miljarder dollar. VN-index handlades runt 450 under 2010 och under åren 2009 till  och med 2012 i december sjönk aktiemarknaden med 15 procent per år. Efter den perioden steg marknaden med 12,8 procent från januari 2013 till 2016.

Intel kom att bli det första större IT/elektronikjätten att flytta sin verksamhet. Verksamheten kom igång hösten 2010 och kort därpå började fler IT-jättar att sökas sig till just Vietnam.

Landets BNP uppgick till  drygt $115 miljarder dollar, motsvarande $1310 per invånare. Under den här tiden hade Vietnam varken frihandelsavtal med exportländerna Sydkorea, Japan, Eurasiska Unionen och EU. Däremot hade landet nyligen signerat frihandelsavtal med med Indien, Kina övriga ASEAN samt Nya Zeeland och Australien.

 

Två år senare kom bankkrisen. För att att stävja ett kraftigt fall i den vietnamesiska ekonomin på grund av den globala finanskrisen 2009, valde den sittande regeringen att ge ut billiga krediter till de statligt ägda företagen (SOEs).

Tanken med dessa krediter skulle gå till att diversifiera de statliga företagen genom att få dom att bredda sig till fler branscher.  Statliga PetroVietnam startade verksamheter inom hotell, taxi, fastigheter, förvaltning och försäkring. Likadant var det för Vietnam Electricity  som startade grenar inom telekom- och utbildningssektorn. Märkligaste och mest omtalade fallet var rederiet Vinashin som startade ett bryggeri, ett cateringföretag och ett försäkringsbolag.

Tanken var god, men problemet var att dessa SOEs saknade kompetensen och erfarenheten för att driva verksamheter i dessa branscher vilket förvärrade slutade med att företagens skuldsättning ökade markant. Andelen dåliga lån uppgick till 8,6 procent av den totala lånestocken i landets banksystem. Detta gav ringar på vattnet och staten tvingades skjuta in pengar i landets statliga banker för att inte krisen skulle förvärras.

 

Idag ser landets ekonomi betydligt bättre ut. Landets BNP ligger idag på $241,4  miljarder vilket ger $2572 per capita. Det samlade börsvärdet ligger idag på $173,25 miljarder per 1:a januari 2019 och över 350 börsnoterade bolag. Sammanfattningsvis är några utav de bakomliggande skälen till att Moody’s, S&P och Fitch har höjt landets kreditbetyg har att göra med att landet, bevisligen, visat vilja och beslutsamhet att fullfölja reformer. Utöver det har landets ekonomi breddats, starkare valutareserver, bättre skatteintäkter, likvid obligationsmarknad och framför allt mer export inom nya sektorer såsom IT och elektronik. Bara en sån sak att Samsung, som idag står för 25 procent av landets export, startade sin första fabrik i mars 2014.

Man kan nästa säga att det fanns ett Vietnam före och ett Vietnam efter Samsungs intåg, två helt olika ekonomier. 2014 var året då allt vände och Vietnam kom att ses som nästa Sydkorea istället för nya Kina.

Reformarbetet och en bredare ekonomi mer fler ben att stå på är inte det mest betydande skälet till uppgradering ska tilläggas. Det absolut främsta skälet är CPTPP som är det mest prestigefulla och komplicerade frihandelsavtalet som Vietnam har skrivit under någonsin. Hade det inte varit för CPTPP så hade kreditvärderingsinstituten med all sannolikhet valt att avvakta i väntan på fler omfattande reformer med inriktning på landets finansmarknad och skattesystem.

Däremot är det viktigt att titta på riskerna som tas upp i kreditinstitutens genomlysningar. Man skulle kunna dela upp riskerna i externa risker och interna risker. De externa är väl omtalade och gäller främst handelsrelationerna mellan USA och Kina och den ökade protektionismen i omvärlden.

Bland de interna riskerna så nämns det ökande handelsunderskottet som jag personligen tror beror till mångt och mycket på Samsungs minskande försäljning senaste tre kvartalen.  En annan intern risk som S&P belyser är den växande statsskulden som har fortsatt att växa sedan krisen och är idag på 61,6 procent av BNP. Regeringen har satt ett skuldtak på 65 procent sedan något år tillbaka som en markerande åtgärd.

Slutligen anser Standard & Poor’s att landets banker är fortfarande svag och behöver reformeras i grunden. Regeringen har valt att lägga stora resurser på att förbättra utsikterna för landets statligt ägda banker. Exempel som konkreta mål såsom att lista bankerna på utländska börser, få fler banker att fylla Basel-II-kriterierna, mer regleringar och hålla andelen dåliga lån (NPLs) under 3 procent.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2019 Frontier Vietnam

Tema av Anders NorenUpp ↑