Sökresultat: ”handelskrig” (sida 1 av 3)

Aktiecase: TNG Investment and Trading JSC – Handelskrigets vinnare?

HNX:TNG

Hemsida

Under sommaren har nog ingen missat att allt fler skriver om den stora företagsflytten från Kina som började på riktigt för drygt ett år sedan. Flytten, som jag har tjatat sönder er läsare med, har varit ensamt en av de största framgångarna för Vietnams ekonomi. Inte nog med att exporten har ökat till Kina och USA utan allt fler större aktörer väljer att flytta tillverkningen till Vietnam. Vad vore inte då ett bättre case än en stor klädtillverkare med en betydande försäljning mot USA (54,1%) och Europa (21,9%)? Även om framtiden ligger inom IT och tjänstesektorn i Vietnam så är jag övertygad om att  tillverkningsindustrin kommer att vara betydande för landets ekonomi åtminstone kommande 10 åren. 

TNG Investment and Trading (HNX:TNG) handlas idag på Hanoi Stock Exchange men kommer likt alla andra Hanoi-listade bolag att flytta till den nya börsen i slutet av året. Jag har försökt att hitta vilket index TNG tillhör, men baserat på marknadsvärde så handlas den kring mid/small-cap. Däremot har bolaget fått utmärkelsen Top 500 Private Company in Vietnam 2007 och är en av de topp 10 största textilföretagen i Vietnam.  

TNG grundades 22 november 1979 och var då helstatligt, men sedan 2003 så är det helt privatägt.  Idag har TNG 14000 anställda och 12 fabriker med 217 produktionslinjer. Alltifrån vadderade-, läder, fleece- och vindjackor, väskor, diverse byxor och polotröjor. Utöver klädestillverkning så producerar TNG även kartonger och vaddering till kläder/textiler samt en anläggning för industritvätt. 

Bolaget växer exponentiellt och just den tillväxtkurvan på sista raden och varumärkena som bolaget har som kunder lockade mig att titta närmare. TNG handlas till en väldigt attraktiv värdering om P/B 1,27 och P/E 5,2. Samtidigt som EBIT-marginalen landar på 8,46 procent. Det som är det absolut intressantaste är Return-on-Equity (ROE) som landade på 25,33 procent för 2018 och har legat över 17 procent sedan 2015, om inte längre (databegränsning). 

 

Handelsavtalen har varit avgörande för TNGs medgång senaste två åren. CPTPP skrevs under i mars 2018 och många var oroliga att den vietnamesiska tillverkningsindustrin inte skulle klara av konkurrensen från de välutvecklade ländernas infrastruktur såsom transport och betalningsflöden. Det TNG gjorde för att kunna konkurrera var prispress.

Istället för att importera varor från icke-CPTPP-medlemmar så började TNG beställa råvarorna själva lokalt och importera en mindre del enbart från medlemsländer. För någon månad sedan klubbades EVFTA igenom och detta hade TNG räknat med. Därför expanderade TNG sin tillverkning med hela 10 procent bara i år. TNG har dessutom störst exponering mot EU av samtliga topp 10 största textilproducenter i Vietnam.

Ett urval av kunderna

ZARA Wal Mart PUMA

Calvin Klein GAP Levi’s

Jordan Nike Decathlon

Converse The North Face Hurley

Marks Spencer GAS Columbia

Tom Tailor

Är Vietnam handelskrigets nästa offer?

Jag har nu under min semester börjat grubbla över Vietnams kommande halvår. Som ni säkert vet så brukar inte ekonomisk hårddata förändras över en natt. Visst är det så att påståendet Vietnam är den största vinnaren i handelskriget börjar kännas ganska uttjatat? Jag kan inte riktigt släppa förra månadens PMI-siffror  som faktiskt visade ett trendbrott i exporten. Ska jag vara helt ärlig så är jag positivt överraskad av att Vietnams ekonomi ser riktigt bra ut statistiskt sett. Med tanke på landets exponering mot Sydkorea och framför allt Samsung så hade jag räknat med betydligt sämre data. 

Samtidigt vet jag att den inhemska ekonomin går som tåget och bromsar upp tappet i exporten. Men, hur länge kan detta hålla i sig? 

Under G20 mötet i Osaka så nämnde Donald Trump Vietnam för första gången på mycket länge. Kanske var det ett sätt att avleda den mediala uppmärksamheten från hans konflikt med Xi Jinping, eller så var det kanske ett hot att ta på allvar? Att Trump skulle säga att Vietnam takes advantage of us even worse than China förvånade säkert många i den vietnamesiska regeringen. I synnerhet när de var bara dagar innan toppmötet hade lämnat över en lång rapport efter att USA misstänkte Vietnam för att manipulera sin valuta.  Enligt US Treasury Department skulle det finnas tecken på att regeringen pressar ner landets valuta uppsåtligen.

Bevis? Nu är det inte så att US Treasury Department bara slänger ur sig ett påstående gällande vilken valuta som är manipulerad eller ej. Saken är den att sedan lite mer än 30 år tillbaka släpper US Treasury Department en rapport halvårsvis, “Macroeconomics and Foreign Exchange Policies of Major Trading Partners of the US” gällande handelspartners som potentiellt manipulerar sin valuta mot dollarn.

För att bli stämplad som manipulatör så krävs det att tre kriterier uppfylls. Se bifogade bilder från ING nedan. I den senaste rapporten så uppfyller Vietnam två av tre kriterier tillsammans med Tyskland, Japan, Italien, Irland och Malaysia. Däremot ligger Vietnam väldigt nära det tredje och sista kriteriet. Skulle vietnamesiska centralbanken fortsätta att bunkra upp sina dollarreserver under totalt 6 månader i följd så kommer Vietnam att klassas som valutamanipulatör. I nästa rapport som kommer i slutet av detta år får vi svaret.

Skulle Vietnam uppfylla samtliga kriterier så finns det inget riktigt facit för hur valutan kommer att röra sig. Däremot kommer det innebära förhandlingar som kommer sannolikt resultera i att den vietnamesiska centralbanken säljer dollar och på så vis minskar reserven och dongen stärks. På kort sikt så kommer det initialt betyda att dongen försvagas på grunda av eventuella hot om strafftullar. Helt ärligt tror jag att vi inte kommer att komma dit. Vietnam är alldeles för tillmötesgående mot sina största handelspartners.

Vi kan inte veta på förhand hur Trump tänker agera framöver. Skulle däremot tariffer införas så kan det bli så pass mycket som 25 procent om man ska tro spekulationerna som cirkulerar. En tariff kring 25 procent på varor från Vietnam till USA skulle sänka Vietnams BNP med 1% och reducera landets export med hela 25 procent. Mellan januari – maj i år så uppgick den amerikanska importen av vietnamesiska varor till $25,8 miljarder dollar, vilket är avsevärt högre än under samma period i fjol då den låg på $18,9 miljarder. Det finns inga exakta siffror kring hur mycket handelskriget har bidragit till Vietnams BNP. Enligt Asia Times framgår det i en större banks research att det har bidragit med så mycket som 8 procent av landets BNP. Vi har en väldigt spännande höst framför oss.

Vietnams PMI för tillverkningsindustrin för juni 52,5 (52,0) – Handelskriget gör avtryck

Liksom många andra frontiermarknader kan Vietnam inte undgå externa risker. Det tar bara lite längre tid innan dom syns ekonomiskt.  PMI:t för juni visade visserligen inga dramatiska förändringar i sin helhet. Däremot märks försvagningar i exporten och affärsförtroendet hos inköparna inom tillverkningsindustrin. Exporten steg i den långsammaste takten sedan februari i år och affärsförtroendet sjönk till samma nivå som under februari.  På den positiva sidan så fortsatte antalet nya ordrar att öka. Orsaken till detta är som tidigare att antalet kunder och produkter ökar.  I takt med att antalet nya ordrar ökade så ökade även inköpen och lager. Ett tydligt tecken på att inköparna tror på ett fortsatt starkt 2019 på hemmaplan. Dessutom ökade anställningarna igen efter att ha minskat marginellt i maj. Många pensionsavgångar ledde till fler som kom i arbete och extrapersonal anställdes i juni.

När det kommer till output- och inputkostnader så fortsatte dom att sjunka vilket gjorde att producenterna kunder sälja med rabatt till slutkunder. Det i sin tur fick inflationen att nå tre-månaders lägsta i juni. Alla priser utom priserna på olja och gas sjönk under månaden som var.  Output priserna har nu sjunkit stabilt hela sju månader i rad.

Kanske kan det vara så att inköparna hoppas på en kickstart av exporten i samband med att man tar bort tullarna mot länderna utanför handelskriget?  Tyskland är Vietnams 7:e största handelspartner som just nu själv lider av en sjunkande ekonomi och kanske kan EVFTA vara faktorn som leder till att Tyskland ökar till att bli 5:e störst? Det skulle motsvara en sjuttioprocentig ökning av handelsbalansen eller från $10,7 miljarder till $17,3 miljarder dollar.

Andrew Harker, Associate Director på IHS Markit summerar som följande:

“The Vietnamese manufacturing sector continues to bob
along nicely midway through 2019. The second quarter of
the year saw solid growth that was broadly stable across
the period and an improvement on the first quarter.
Ongoing strength in demand encouraged firms to fill
positions that had been vacated by resigning staff in May,
leading to a return to job creation.
“One concern outlined by some firms was the US-China
trade issues, which contributed to a moderation of export
growth and weaker business confidence.”

Skaparna bakom Apple AirPods flyttar produktionen till Vietnam i sviterna av handelskriget

I likhet med Samsung ser allt fler underleverantörer till smartphones och smartphonetillverkare, möjligheten att undkomma handelskriget genom flytt från Kina. Med lite research kan man utröna att fler tillverkare är på ingång till Vietnam och exporten lär stiga avsevärt kommande åren.

Tidigare har jag skrivit om Samsungs dominerande roll i vietnamesiska näringslivet,  i synnerhet för landets export där bolaget står för en fjärdedel av totalen på $214 miljarder. Till följd av handelskriget där Kina tappar allt fler stora företag med tiotusentals anställda accelererar flyttarna av verksamheterna till nya låglöneländer. Vi har berört ämnet, ska vi kalla det follow the shoe, en handfull gånger i bloggen och nu har då GoerTek, tillverkaren av AirPods, valt att flytta till Vietnam.

Hur stora är GoerTek och vad kan vi förvänta oss rent makroekonomiskt? GoerTek Inc. är en kinesiska hårdvarutillverkare till smartphoneindustrin med ett marknadsvärde på $10,2 miljarder och 39 300 anställda. 2017 hade bolaget en försäljning på $2,9 miljarder och samma år återfanns bolaget på Asia’s Fab 50 Companies 2017, men året därpå åkte dom ut. GoerTeks försäljningstillväxt uppgår till 36 procent årligen sedan fem år tillbaka. Samsung hade en försäljning motsvarande $50 miljarder under samma period.

AirPods, tillsammans med Apple Watch inkluderades ursprungligen i de kinesiska varor motsvarande $200 miljarder dollar som drabbades av tioprocentiga tariffer i USA som började gälla den 24 september. Produkterna lyckades däremot tillslut att undantas från tullarna i sista minuten.

Rent teoretiskt skulle flytten av enbart GoerTek från Kina till Vietnam medföra en ökning av vietnams export med lite mindre än två procent. Då har vi inte räknat med alla underleverantörer till GoerTek och liknande bolag som har annonserat om en flytt till just Vietnam på sistone. Bland dessa teknikbolag finner vi taiwanesiska Pegatron ($39 miljarder i försäljning) och Cheng Uei Precision Industry Co.Ltd ($93,62 miljarder i försäljning). Skulle Dessa två bolag flytta verksamheterna helt till Vietnam, vilket vore fantastiskt, skulle dom med enkel matematik bidra med $132 miljarder extra i vietnamesisk export.

 

Rapportsäsongen är igång – Handelskriget kan faktiskt bidra till nya kursrekord

Till skillnad från resterande marknader i Asien så har FTSE Vietnam Total Return stigit med 0,5 procent i september, medan resterande tillväxtländer och frontier-marknader har backat. Vietnamesiska börserna andas optimism, inte minst efter att FTSE Russell satte landet under bevakning för en eventuell uppgradering närmaste två åren, utan även att handelskriget faktiskt kan gynna företagen i Vietnam åtminstone på kort sikt.

Många bolag på börserna i Vietnam reviderar upp sina prognoser för innevarande år. Ett utav dessa bolag är djurfodertillverkaren Dabaco Group (HNX: DBC) som planerar att revidera sitt vinstmål för i år efter att bolaget lyckades uppnå målet på VND 246 miljarder redan i september.  Bolagets sysslar med djurfoder, men har även uppfödsel av boskap och slakteri, vilket ska ha varit det huvudsakliga skälet till vinstmålet för i år då priset på fläsk har varit gynnsamt. Som grädde på moset så bestämde sig styrelsen för att höja utdelningen som landar på en total utdelning på hela 20% för i år.

När det kommer till börserna i stort så finns det tre sektorer som agerar draglok varav en av dessa sektorer, oljeindustrin, har nyligen vaknat till liv. Till följd av ett stigande oljepris i år så har oljesektorn äntligen vaknat och tillsammans med bank och fastigheter så räknar investerarna med att börserna kommer att fortsätta återhämtningen från botten i juli.

Samtidigt så landade inflödet från utländska investerare i september på ett litet positivt netto, $17 miljoner dollar.  Med  facit i hand så vet vi att stora private equitybolag som SK Group och Singapores förmögenhetsfond GIC med fler var i köptagen i september, bland annat Masan Groups olika dotterbolag. Under månaden investerade enbart sydkoreanska SK Group $840 miljoner i Masan och VinGroup.

Så kort och gott, så länge inflationen står still i Vietnam och USA inte tvingas till en chockhöjning av räntan, utöver det som är inprisat, så ser Vietnam ut att vara den bästa ekonomin i Asien att investera i just nu. Mycket kan hända och det finns inga garantier för något.

Kan Vietnam undvika att skadas av ett handelskrig? – New York Times

När elefanterna slåss försvinner myrorna: Khmer-proverbet fångar känslan av fara i det eskalerande handelskriget mellan USA och Kina. Världens två supermakter har låsta betar på grund av tullarna och resten av världen – i synnerhet Asien – verkar riskera att trampas ihjäl av supermakterna. När handelskriget leds in i den tredje månaden med USA som sagt att införa ytterligare en ny omgång tullar på 200 miljarder dollar i höst, utvidgas konflikten fyrafaldigt, är en sanning klarare än någonsin: I en globaliserad ekonomi finns ingenting isolerat. Det finns inget som ett handelskrig med nålprecision med vissa utvalda mål där tullarna slår ner på sina mål och lämnar allt omkring dem oskadade. I sitt försök att straffa Kina för orättvis handelspraxis och minska ett handelsunderskott på $375 miljarder dollar, orsakar Trump-administrationen även skada på några av USAs allierade i Asien, vilket tvingar dem likt myror under elefanternas fötter att kriga eller fly.

Betrakta Vietnams problem. Kina och USA, som alla har sina egna våldsamma historier i Vietnam, är nu landets viktigaste handelspartners. Tillsammans stod jättarna för ungefär 35 procent av Vietnams export förra året, vilket främjade omvandlingen från att vara en sömnig leverantör av ris och kaffe till att bli ett tillverkningsnav. När handelskriget bröt ut, skapade det ringar på vattnet som nådde Hanoi. En snabb devalvering av den kinesiska yuanen ledde en kort uppgång på vietnamesiska dongen och en nedgång i börsen. Rykten spred sig om ett inflöde av billiga kinesiska konsumtionsvaror och hotet om amerikansk protektionism sprider sig på sätt som skulle påverka Vietnams viktiga export. Oron var befogad: Nästan $5 miljarder dollar i vietnamesisk export är en del av Kinas varukedja, vilket innebär att de kan känna effekten av att bli utsatt för de amerikanska strafftullarna.

Snart började en annan reaktion äga rum. Drev från handelskrigets faror har många utländska företag med säte i Kina – dessa myror under elefanternas fötter – börjat flytta produktionen från Kina till Sydostasien. Ett tecken på denna utveckling visades i mitten av juli när en grupp besökare visade sig på Vietnams norra kust nära Ha Long Bay. Männen i vita skjortor och mörka slipsar var inte turister. De representerade 72 japanska företag, inom industrin alltifrån textilier till elektronik, och de letade efter en ekonomisk tillflykt. “Många av dessa japanska företag har varit verksamma i Kina,” berättade Nguyen Duc Tiep, en tjänsteman från den lokala investeringscentrat. “De vill expandera sina verksamheter och flytta de befintliga från Kina för att eliminera risker som orsakas av landets stigande produktionskostnader och genom handelskriget mellan USA och Kina, vilket gör det svårt för japanska företag att exportera sina produkter till USA från Kina.”

Follow the shoe

De japanska affärsmännen kan vara handelskrigets första ekonomiska offer. Övergången till  att flytta tillverkningen bort från Kina är inte ett nytt fenomen. Under de senaste åren som lönerna i kinesiska fabriker har ökat kraftigt, har många företag, både utländska och kinesiska, börjat flytta åtminstone en del av sin verksamhet till Sydostasien för att dra nytta av lägre produktionskostnader. I Vietnam, där lönerna knappt är en tredjedel av dem i Kina, gör Adidas nu dubbelt så många skor som i Kina, och Intel och Samsung Electronics har gjort investeringar där i miljard dollar-klassen. Landets exportledda tillväxt beror på att man har attrahet utländska investeringar och nu kan amerikanska och kinesiska politiker påskynda sin ankomst. “För många företag är handelskonflikten en katalysator för att utforska regioner som de inte hade tänkt på tidigare”, säger Jon Cowley, en skatte- och handelspartner vid advokatbyrån Baker McKenzie i Hong Kong. “För andra är det en accelerator för en process som de redan påbörjat. Handelskonflikten pressar dem bara över målstrecket. ”

Det är fortfarande tidigt i handelskriget, endast två månader har kriget pågått, så många av dessa företagsförflyttningar har tar bara tagit form. Fortfarande är tävlingen igång att säkra överproduktionskapacitet över hela regionen – i Thailand, Indonesien och på andra håll. I slutet av juli godkände Delta Electronics, en taiwanesisk tillverkare av Apple Power Components, en $ 2,14 miljarder buyout av sin thailändska affiliate för att klara de växande handelsriskerna. Även i sommar öppnade Hongkongs Techtronic Industries (T.T.I.), tillverkaren av Hoover dammsugare och Milwaukee power tools, en ny fabrik i Vietnam och en annan, den sjätte i USA. Ungefär 76 procent av T.T.I.s intäkter kommer från Nordamerika. “Vi har alltid sagt att vi inte vill ha alla våra ägg i en och samma korg”, säger företagets verkställande direktör, Joseph Galli, i augusti och betonade vikten av “en flexibel produktionsskedja”.

Produktionsskedjor, oskyldiga som de låter, är ett ställe för säkerhetsproblem i detta handelskrig. Amerikanska exporten som Kina slår med tullavgifter är oftast enkla varor som kommer nära hemmet: fläsk, sojabönor, whisky. Men Kinas export till USA, speciellt inom högteknologi, är komplexa produkter som samlas i Kina från en svindlande mängd utländska komponenter och råvaror. En bärbar dator som skickats till Amerika, till exempel, kan ha en sydkoreansk skärm, en japansk hårddisk och ett minneskrets från Taiwan. En tullhöjning svider för varje del av denna internationella produktionsskedja. Asiens mest avancerade ekonomier, däribland Japan, Sydkorea och Taiwan, är så globaliserade att de lätt kan fastna i denna protektionistiska korseld.

För Taiwan står mest på spel. De levererar 18 procent av Kinas totala import av mellanprodukter, eller nästan 14 procent av Taiwans bruttonationalprodukt, enligt Stimson Center i Washington. Som Tsai Ming-fang, en ekonom vid Taipei’s Tamkang University, berättade för Bloomberg: “Trumps tariffer ger taiwanesiska företag ytterligare ett incitament att flytta till Sydostasien.”

Dammet som sparkas upp av handelskriget döljer det faktum att Asien är världens mest dynamiska handelsregion. Enligt Världshandelsorganisationen hade Asien 2017 världens snabbaste tillväxt i handeln för både import och export, 9,6 procent respektive 6,7 procent. För 18 månader sedan trodde ledarna i Vietnam och 10 andra länder i Stillahavsområdet att de ekonomiska utsikterna skulle stärkas ytterligare genom skapandet av Trans-Pacific Partnership. Avtalet, som inkluderade USA och Japan, men inte Kina, erbjöd också chansen att, som en grupp, driva tillbaka Pekings orättvisa handelspraxis såsom immateriella rättigheter och som tvingar företag som gör affärer i Kina  att dela med sig av sin teknik.

President Trump avvisade T.P.P. avtalet. Nu, med minskat inflytande i regionen, belönas USA  av sitt handelskrig ensamt och lämnar många av sina tidigare asiatiska partners, och många amerikanska företag, fast i mitten som söker den säkraste vägen ut.

För att kompensera konfliktens negativa inverkan har Peking sänkt tarifferna till de asiatiska länderna, en påminnelse om att Kina kommer att förbli den ensamma supermakten i Asien långt efter det att handelskriget är slut. Denna kompensation kan dock inte stoppa tillverkarnas utflöde från Kina till Sydostasien. Den amerikanska sko-och tillbehörstillverkaren Steve Madden flyttar till exempel från Kina till Kambodja – 15 procent i år, 30 procent år 2019. (En amerikansk studie från modeindustrins som släpptes i juli visade att två tredjedelar av Alla textilföretag förväntas sänka produktionen i Kina under de närmaste två åren, med hänvisning till USAs protektionism som den största utmaningen.) Att flytta produktionen till en ny plats är dyr och komplicerad. Med tanke på den notoriska mannen bakom handelskriget och den kaotiska churnen i amerikansk politik håller vissa chefer fast i hopp om att allt kommer att gå undan. Men eftersom nya tariffer på ytterligare $200 miljarder dollar på kinesisk import, med 6 031 produkter på mållistan, ser handelskriget inte längre ut som en kortsiktig kris.

När striden eskalerar, är det oroande att kinesiska företag kan flytta mer operationer söderut med hjälp av taktik för att leverera sina varor till USA. Den vietnamesiska är åtminstone vaksam mot kinesiska intrång. Deras antagonistiska historia med sin norra grann – tusen år under kinesisk imperialism, gränsöverskridandet 1979, de pågående tvisterna över Sydkinesiska havet – har färgat de senaste protesterna mot kinesiska företag. Det verkar nästan som karmisk återbetalning att Vietnam kan dra nytta av Kinas konflikt med USA, ett land som trots sitt eget långvariga krig här har blivit en av Vietnams starkaste allierade.

Ingen kan förutsäga all smärta och permutationer i handelskriget. Den vietnamesiska regeringen är försiktig, även utvisar en försumbar nedgång i tillväxt under de närmaste fem åren.  I juli höjde Standard Chartered sina tillväxtprognoser för Vietnam till 7 procent i år baserat på inflödet av utländska direktinvesteringar. Förutom att locka till sig företag som säkrar sina kinesiska satsningar, kan Vietnam också dra in amerikanska köpare ivriga att diversifiera sin import utanför Kina. “Samförståndet före var att T.P.P. skulle vara katalysatorn “, säger Michael Kokalari, chefekonom på det Vietnam-fokuserade kapitalförvaltningsbolaget VinaCapital. “Men handelskriget kan vara det som verkligen öppnar dammportarna.” I Vietnam kan kämpande elefanter bara ge de tursammaste myrorna en chans att trivas.

 

Källa: https://www.nytimes.com/2018/08/29/magazine/can-vietnam-avoid-getting-hurt-in-the-crossfire-when-the-tariffs-are-flying.html

Börserna i Vietnam kraschar likt övriga världen – En summering av marknadsläget följer

Sedan coronaviruset började dyka upp i media har oron likt en rullande snöboll övergått till ren panik på världens börser. Även om Vietnam har officiellt väldigt få fall av coronaviruset så har utländska investerare tagit hem vinsterna och lämnat vietnamesiska börserna för ett tag framöver. Utflödet började på riktigt redan i februari efter att smittan i Kina börjat leta sig utanför landets gränser.  

Bildkälla: Vietstock.vn

Under februari nettosålde utländska investerare aktier för motsvarande -$100 miljoner dollar och i skrivande stund har utflödet pågått under 23 handelssessioner i följd. Enbart i mars (per 12:e mars) är vi uppe i ett utflöde på -$114,1 miljoner dollar. Detta kan sättas i perspektiv mot den genomsnittliga inflödet av FFI (foreign indirect investment) som uppgick till $1,98 miljarder dollar per år mellan 2016-2018 och $1,28 miljarder dollar mellan januari-juni 2019.

 

Tittar vi istället på index så är vi i en björnmarknad. VN-index noterade årets topp på 991,46 och stängde idag fredag den 13:e mars på 761,78, en nedgång på -23,16 procent. Men eftersom VN-index är ojämnt fördelad då de topp 10 största bolagen som har ungefär 53 procent vikt av VN-index. Så tänkte jag ta ett axplock av de bolag jag har kikat på under halvåret så skriker dom REA!

 

Vinh Hoan Corp VND 23500/aktie (Analystillfället VND39600 200122)

Handlas på nivåer vi inte sett sedan slutet av maj 2018. Uppe som mest i VND 54500 i mitten av december 2019. Det senaste från bolaget var ett förfarande gällande överträdelse av rapporteringsskyldighet från företagets fackförbund, Labor Union of Vinh Hoan Corporation. Fackförbundet hade sålt 32100 aktier i Vinh Hoan Corp mellan 24-25.e december i fjol. Fackförbundet straffas med böter på VND 50 miljoner $215 dollar). Utöver det så senarelägger dom årsstämman och utfärdar utdelning genom fondemission, nya aktier, motsvarande 90,9 miljoner stycken (innan låg antalet aktier på 92,4 miljoner stycken) fördelat på bolagets 2298 aktieägare, par value landar på VND 10 000 per aktie.

 

TNG Investment and Trading JSC VND13600/aktie (Analystillfället VND18300 190807)

Bolaget handlas P/B 0,83 och har haft det tufft. Delvis på grund av handelskriget som initialt var till deras fördel och nu senast har även coronaviruset påverkat deras försäljning. Likt Vinh Hoan har bolaget sedan analystillfället hunnit med en fondemission och en utdelning på VND800 per aktie. Sedan januari i år har TNG börjat producera munskydd, Antimicrobial Nano, i spåren av coronaviruset. Tundra Fonder har en ägarandel på 5,15 procent av bolaget.

 

HAX Hang Xanh Motors Service JSC VND11000/aktie (Senaste omnämnandet VND24850 191019)

Jag kom på att jag inte har skrivit ett aktiecase om Haxaco (bakläxa!). En kort nyhet om “budet” från Hyosung Group skrev jag däremot om i oktober i fjol . Problemet var att det hade skett ett missförstånd mellan Ho Chi Minh Stock Exchange och Haxaco. Missförståndet låg i att börsen uppfattade som att Haxaco och Hyosung hade kommit överens om köpvillkoren. Enligt börsen kom budet på VND45500/ $1,95 per aktie för motsvarande 51 procent av bolaget. Istället så drog sig Hyosung ur affären och  sedan dess har aktien dalat och stängde i fredags på VND11000.  

 

Så med vetskapen att innan Coronakrisen så var majoriteten av börsbolagen, med undantag för large caps, väldigt undervärderade. Skälet till dessa undervärderingar handlar inte om bolagen i sig utan det uttjatade problemet med likviditeten. Att spara i vietnamesiska aktier som liten spelare har hittills inte varit något problem. 

Personligen har det under senaste månaderna varit stundtals svårt att få in en order på 20 000 kronor i aktierna hos de medelstora bolagen med börsvärden kring 400 miljoner kronor. Ta NaFoods Group JSC som exempel ur min portfölj. $43 miljoner dollar/420 miljoner kronor i börsvärde och haft senaste året en omsättningsvolym på 86000 aktier per handelssession. Nu har omsättningen fallit till 34000 aktier per handelssession senaste månaden. Aktien handlas idag omkring VND 24000 (~$1) per aktie och ett snitt på 62 avslut/dag senaste månaden och genomsnittsposterna har legat på $1000 dollar.

 

Det största bolaget mätt i börsvärde i min portfölj, Hoa Phat Group, omsatte aktier för mellan 65-70 miljoner kronor per handelssession under föregående vecka. En ganska klen likviditet för ett large cap-bolag med ett börsvärde på 21,5 miljarder kronor. Samtidigt har genomsnittsposterna, inte median, legat kring $4330. Som sagt för en liten spelare är det inga problem men för större institutionella så är det bökigt att ta det via den öppna marknaden.

 

Så hur kommer det att gå för Vietnam kommande månader? Det enkla svaret på frågan finner vi nog i att kolla på den lilla ekonomiska data vi har idag från Kina under perioden coronaviruset slog till på allvar. Det vi inte vet om Kina idag är hur deras finanssektor kommer att tackla problemen som kommer att få landets ekonomi på svaj. Kinas tillverkningsindustri är visserligen tillbaka till 70 procents kapacitet, men den utländska efterfrågan på varorna som tillverkas väntas sjunka så lågt som 25 procent . Den inhemska konsumenterna väntas dra ner på konsumtionen då många kommer att gå direkt hem efter jobbet om de inte jobbar hemifrån. Butiker, restauranger och caféer kommer att drabbas, se bilder nedan.

Utöver det som kommer att spä minskad konsumtion när arbetsgivarna tvingas dra dra ner dom anställdas arbetstider, löner eller rent av varsla anställda. I vissa fall kommer anställda att få se lönerna reduceras med 20 procent . Lägre löner eller arbetslöshet leder till osäkerhet och uppskjutande av konsumtion såsom fastigheter och sällanköpsvaror. Kinas bilindustri såg försäljningen av nya bilar sjunka med hela 80 procent i februari. Försäljningen av privata bostäder i Kina föll mellan 50-100 procent, beroende stad, i februari. På årsbasis föll försäljningen med 33 procent för hela landet mot februari 2019. Cash is king i Kina och hälften av alla 480 tillfrågade företagsledare upplever likviditetsbrist. 9 av 10 av de tillfrågade upplevde lägre försäljning i februari mot februari föregående år.

Slutligen, som jag har tidigare skrivit om, flygindustrin och turismen väntas få sig en rejäl törn. Hela ⅔ av alla avgångar inom flyget i Kina ställdes in i februari, motsvarande 10 000 flygningar per dag. Den genomsnittliga dagliga passagerartrafiken i Kina uppgick till 470 000 passagerare, vilket motsvarar en minskning med 75 procent från samma period förra året. Nu är det så att detta behöver inte ske, men det är den närmaste kvalificerade gissningen jag kan göra baserat på de siffror vi har idag från Kina.  Det finns inget som talar för att det inte skulle kunna ske i Sverige för den delen, men det är en annan blogg. Turbulenta perioder som dessa är som bekant de bästa tillfällena att gå in på börsen. 

Handelsbalansen i januari föll -16,2 procent mot samma period i fjol

Vietnamesiska exporten fick en minst sagt tuff start på det nya året. Just som handelskriget tycks ha försvunnit ur investerarnas blickfång dök Coronaviruset upp. Dessutom började Têt tidigare i år och i och med det hade januari månad hade endast 16 arbetsdagar. 

Handelsbalansen landade på -$232 miljoner dollar i januari då exporten föll med -19,4 procent mot föregående månad till $18,2 miljarder samtidigt som importen sjönk med -17,4 procent till $18,43 miljarder dollar. Jämfört med samma månad året innan föll handelsbalansen med -16,2 procent.

Den viktiga handelspartnern Kina har haft det tufft på många fronter. På grund av Coronaviruset står lite mer än 200 lastbilar, lastade med drakfrukt, parkerade vid gränsövergången till Kina i norra Vietnam då den är tillfälligt stängd. 

Under januari hade Vietnam och Kina en omsättning i handelsbalansen på $8,29 miljarder dollar. Av detta uppgick Vietnams export till Kina $2,75 miljarder dollar (-35,3 procent MoM) medan importen uppgick till $5,54 miljarder (-20,1 procent MoM).

Majoriteten av den vietnamesiska exporten i januari bestod av crude olja och metallmalm samtidigt som den största delen av importen bestod av elektronikkomponenter, bilar, stål, olja samt maskiner. 

 

Aktiecase: En uppföljning av vietnamesiska fiskeindustrin

Fiskeindustrin är något som håller mig varmt om hjärtat och har alltid varit något jag följt på avstånd. Att kika på den här marknaden för vietnams del föreföll given då Vietnam är en av de större exportörerna av Pangasius och tigerräkor, men även Tilapia. I det här caset så har jag gjort en uppföljning av det jag skrev på Nordnetbloggen i mars i fjol. Om ni läser det här inlägget och blogginlägget på Nordnet är borttaget så har jag det sparat här. I det förra inlägget gick jag in på fiskeindustrin i sin helhet, men nu tänkte jag på in på marknadsledande Vinh Hoan Corp (HoSE:VHC) och främst.

 

Vinh Hoan Corporation, HoSE:VHC

 

CEO: Ms. Nguyen Ngo Vi Tam

 

Bildresultat för Vinh hoan logo

 

Citerat från Nordnetbloggen, Fredrik Karlsson Hedin 190315

 

“Vinh Hoan är Vietnams största producent av Pangasius och grundades av MadameTruong Thi Le Khanh 1997 med huvudsäte i Sa Dec, Dong Thap-provinsen i Mekongdeltat. 2007 listades bolaget på Ho Chi Minh-börsen och samma år öppnades även en Vinh Hoan USA i staden Milpitas i Kalifornien.

2010 korades Vinh Hoan Corp till den största pangasiusproducenten i världen. Produktionen erhöll en så kallad ASC-märkning och samma år kom larmen om att torsken var påväg att bli utrotningshotad vilket ledde till att Pangasius blev ett hett billigt alternativ. 2016 korades bolaget av Forbes som en av de topp 50 främsta börsbolagen i Vietnam.”

Branchledaren

Vinh Hoan är som sagt sedan 2010 den största producenten av Pangasius i Vietnam med en marknadsandel på 15 procent av den vietnamesiska exporten. Tyvärr stod majoriteten av exporten till USA, 58 procent, strax innan handelskrigets början vilket har fått hela fiskeindustrin att kraftigt minska sin export.  EU och Kina stod för cirka 15 respektive 10 procent av bolagets export och har under samma period fått se sina andelar att skjuta i höjden, speciellt Europa procentuellt.

Tullarna

Vinh Hoan Corp hade tullfri handel till USA fram till början av 2019 då bolaget har en amerikansk verksamhet som de äger till 15 procent. Detta medförde att Vinh Hoan hade möjligheten att växa betydligt snabbare än sina konkurrenter under flera år. I mars i år kom beskedet att USA ökade befintliga tullar, på fryst pangasiusfilé från tidigare $0,97 dollar per kilogram till $2,39 dollar per kilogram. I vissa fall blev tullarna högre för en del fiskproducenter bl.a Hung Vuong Group som fick $3,87 dollar per kilogram. Däremot lyckades Vinh Hoan komma lindrigt undan genom att de fick lägst tullavgift av samtliga vietnamesiska konkurrenter, $019/ per kilogram. 

Tullhöjningen resulterade i att exporten av vietnamesisk Pangasius till USA föll kraftigt under mars och april i fjol på -22,8 och respektive -44,4 procent. De senaste siffrorna från september i fjol visade att exporten till USA sjönk med 40 procent från föregående år till $221 miljoner dollar. Under 2018 var Kina den största exportmarknaden med en andel på 30,9 procent av den totala Pangasiusexporten. Under de första 6 månaderna av 2019 sjönk andelen till 26 procent, men är fortfarande störst. Totalt uppgick värdet av pangasiusexporten till $962 miljoner dollar under samma period.

 

Värde i dollar, se nästa bild nedan.

Fiskfarmar och nya dotterbolaget

 

Samtidigt som exporten till USA sjunker sedan 2019 så växer Vinh Hoans fiskproduktion. I fjol invigdes den nya fiskfarmen i Long An på 220 hektar kommer att starta i januari 2019 och den första skörden väntades ske i juli / augusti 2019. Har inget nytt kring processen där. Genom den nya farmen kommer egenproducerad fisk att öka med 40 procent från 2018. 

 

I augusti 2018 blev det känt att Vinh Hoan, med ett initialt kapitaltillskott på $13 miljoner dollar, grundade det nya dotterbolaget Vinh Phuoc Food Company Limited (VPF). Med huvudkontor i An Phu Hamlet, Chau Thanh-distriktet i Dong Thap-provinsen kommer de huvudsakliga affärsverksamheterna att bestå av bearbetning och konservering av skaldjur och fiskprodukter. 

 

Skälet bakom det nya bolaget ligger synergier kopplade till resterande del av koncernen. Avståndet från fiskfarmarna i Ben Tre-provinsen och Dong Thap-provinsen till VPFs bearbetningsanläggningar är endast 50 km och avståndet från VPF till Vinh Hoan Corporations huvudkontor är bara 1½ timmar bort. Detta har underlättat transporten av både rå fisk och färdiga produkter. Summa summarum – Sänkt logistikkostnad och minskad risk för försämrade produkter på grund av lång transporttid.

 

VPF har en fileteringsanläggning med hög bearbetningskapacitet, utökad jordbruksareal med ledig mark tillgängligt för framtida utbyggnad.

– 1 fileteringssanläggning med 800 medarbetare med en bearbetningskapacitet på 150 ton rå fisk / dag

– 2 fiskfarmar med en total yta på 75 hektar

– 1 kylförvaring med kapacitet på 3200 ton färdiga produkter

– Ledigt markområde på 8,5 hektar för framtida utbyggnad

 

Inom Vinh Hoan-koncernen väntas produktionen av bearbetat material öka från den nuvarande nivån på 850 ton / dag till 1130 ton / dag i slutet av 2021.

  1. Fonden Holberg Triton har en vikt på 6 procent i fondportföljen i Vinh Hoan Corporation. D.S

 

Konkurrenterna

 

Från förra inlägget på Nordnetbloggen illustrerades en bild över konkurrenterna inom fiskeindustrin och jag tänkte gå igenom dom lite snabbt och jämföra ett av bolagen mot Vinh Hoan Corp.

 

Minh Phu Seafood

 

Citerat från Nordnetbloggen 190315:

 

“Minh Phu Seafood Corporation grundades 1992 och är idag Vietnams största producent av tigerräkor. På den internationella marknaden är de i det absoluta toppskiktet. Exportvolymen blev rekordhög i augusti 2018 då exportkontrakten ökade kraftigt. Minh Phu exporterade 8 354 ton räkor i månaden och ökade med 35,2 procent från föregående år och nådde den högsta volymen i företagets historia, enligt ett pressmeddelande i september. I samma pressmeddelande framgick det att företaget exporterade 39 354 ton mellan januari och augusti 2018, en ökning med 18,3 procent från 2017.”

 

Hemsida: http://minhphu.com/

Vietstock: https://finance.vietstock.vn/MPC/financials.htm?tab=CSTC

 

Nam Viet Corporation 

 

Ett av de mindre bolagen i listan, men tveklöst det bästa bolaget när det kommer till IR. Varje månad släpper bolaget ett månadsbrev på engelska och samtliga rapporter/pressmeddelanden finns på engelska. Grundaren Doan Toi beskrivs som entreprenören som gick från att bygga civila och industriella byggnader genom Nam Viet Co Ltd, även kallat Navico, till att byta inriktning till fiskeindustrin 2000. 2007 var Navico faktiskt landets och kanske även världens främsta exportör av Pangasius, tre år före Vinh Hoan Co. Idag har bolaget en total area av fiskfarmar motsvarande 300 hektar längs Mekongfloden i söder. Utöver det har bolaget tre produktionsanläggningar med en bearbetningskapacitet uppgår till 120 000 ton pangasiusprodukter, främst frysta filéer, per år. Skillnaden med Vinh Hoan är att Navico är stora inom Tilapiaproduktion, men även mindre vanliga vattendjur som grodor och ormhuvudfiskar. 

 

Senaste åren har vinsttillväxten avtagit kraftigt för Navico. Bolaget omsatte $193 miljoner dollar  och gjorde en vinst före skatt på $35,8 miljoner dollar år 2018. Jämför man med 2016 till 2017 så var omsättningen miljoner dollar $127,2 miljoner dollar 2016, men steg till $177 miljoner 2017 och vinsten före skatt gick från $7,2 miljoner till $29,7 miljoner dollar. Återkommer med lite nyckeltal längre ner i inlägget där jag jämför Vinh Hoan och Navicos aktier.

 

Hemsida http://navicorp.com.vn/ 

Vietstock https://finance.vietstock.vn/anv/profile.htm?languageid=2 

 

IDI Seafood 

 

Sista noterade fiskproducenten i listan finner vi International Development & Investment Corporation även kallad, IDI Seafood. IDI är en del av en grupp av företag som odlar, processar och exporterar fiskprodukter såsom fiskmjöl, fisksås och fiskleverolja och en mindre del pangasiusprodukter. All verksamhet inom gruppen sker i Vam Cong i Dong Thap-provinsen. 

 

Mätt i börsvärde på $49,2 miljoner dollar är IDI minst av de noterade producenterna. IDI omsatte 2018 $316,4 miljoner dollar och vinsten före skatt landade på $15,1 miljoner dollar. Året dessförinnan landade omsättningen på $ 273,6 miljoner, men vinsten före skatt var hela $31,1 miljoner dollar. Aktien handlas till P/E 3 och P/B 0,39 i skrivande stund.

 

Hemsida http://www.idiseafood.com/

Vietstock https://finance.vietstock.vn/idi/related-companies.htm

 

Screening: Vinh Hoan vs. Navico

Antalet nyöppnade depåer blev färre än väntat under 2019

Antalet nyöppnade aktiekonton minskade mot föregående år. Orsaken till den avtagande tillväxten kan ha att göra med de externa hoten i regionen såsom handelskriget och oroligheterna i Hong Kong. 

Antalet nyöppnade inhemska aktiedepåer uppgick till 187800 stycken, en minskning med 26 procent från föregående år. Motsvarande siffra för nya utländska aktiekonton uppgick till 3920 stycken hela 32 procent lägre tillväxt än 2018.

Som jag nämnde i nyårsinlägget så stängde VN-index upp 7,7 procent för 2019, men trots en skaplig kurstillväxt på det bredare indexet så föll omsättningen kraftigt. Under 2018 sjönk omsättningen till $178 miljoner dollar per dag på HoSE ner 26 procent från året innan. För HNX del så var fallet ännu kraftigare. Den dagliga omsättningen på HNX föll till $17,6 miljoner dollar hela 48 procent från 2018.

En glad nyhet är att de utländska investerarna, trots allt, nettoköpte aktier på HoSE för $286,3 miljoner, VND6,62 biljoner dollar, under 2019. Det samlade börsvärdet för HoSE och HNX exklusive UPCoM uppgick till $142,7 miljarder dollar.

« Äldre inlägg

© 2020 Frontier Vietnam

Tema av Anders NorenUpp ↑