Regeringen gör allt för att förbättra skuldsättningen i landet – Så här ser läget ut

Att det enskilt största problemet i Vietnam är skuldsättningen bland landets befolkning och dess stat är inget nytt. Landets State Audit Office of Vietnam, även kallad SAV. har som uppgift i år att gå igenom landets statligt ägda banker och dess samlade lånestock av dåliga lån (Non-performing loans). Till detta ska brister och problem kring kreditgivningen granskas och lösas för att på sikt skapa rekommendationer till landets banker.

Mellan juni 2016 till augusti 2017 uppgick den totala lånestocken av dåliga lån till $45 miljarder dollar, enligt centralbanken SBV. För att ge denna siffra en viss betydelse bör man sätta det i kontrast till landets BNP för 2017 som landade på $220,37 miljarder dollar, alltså drygt 20 procent av BNP. Granskningen gjordes i ett led av en ny resolution som skapades med syfte av att fram till 2022 minska och förbättra kontrollen av dåliga lån och kreditgivningen i stort. Storbankerna Agribank, BIDV, Vietinbank, ACB, Techcombank och Sacombank hade, under perioden nämnd ovan, tillsammans 52,78 procent av den totala lånestocken av dåliga lån. Detta motsvarar  motsvarande $24,17 miljarder.

En sätt att bekämpa osund kredittillväxt som regeringen nyligen satte igång var att införa ett tak på hur mycket varje enskild banks lånestock får växa. Fördelningen av lånevolymen fördelas mellan bankerna, ju bättre kreditbetyg en bank har och hälsosammare lånestock, desto större andel av årets lånevolym får banken låna ut till sina kunder.  I år får banker som har uppnått kriterierna för Basel-II får låna ut upp till 15 procent i kredittillväxt, medan banker utan får låna upp till 12 procent. Förra året var fördelningen 16 respektive 14 procent.

På senare tid har kredittillväxten sjunkit och mycket tyder på att det väntas fortsätta i samma trend framöver. Skälet är inte bara hårdare regleringar utan även en del av ett skifte där relationen mellan samhälle och bank skiftar. När landets aktiemarknad var alldeles för underutvecklad för att kunna fungera som ett verktyg för staten att konvertera tillgångar till kapital, fungerade bankerna som en mellanhand för staten att kunna låna pengar på längre sikt för landets ekonomi. Idag är den tiden av utlåning i stort sett borta och kortsiktiga konsumtionslån och mellanlånga bostadslån majoriteten.

I takt med att regleringarna stramar åt kredittillväxten så måste kostnadskostymen hos bankerna slimmas. Tack vare att 60 procent av landets 97 miljoner invånare är under 35 så har digitaliseringen av landets banker kunnat implementeras snabbare än i de flesta länder. Detta har medfört att personalkostnader har kunnat sparas in och allt fler vietnameser öppnar sparkonton vid digitala sparplattformar som bankerna har rullat ut. Digitala sparkonton med låga sparräntor växte med 28 procent i fjol och har kunna hjälpa bankerna att minska driftkostnaderna samtidigt som de har kunnat öka sina räntenetton.

I fjol växte bostadslånen i Vietnam med 8,56 procent, en betydligt lägre siffra än 2016 när lånen växte med 12,86 procent. Samtidigt har landets centralbank, SBV, uppmanat bankerna att förbättra kontrollen på bostadslånen för att säkerställa att det inte uppstår kraftiga prisuppgångar i vissa regioner av Vietnam såsom Da Nang, vilket kan orsaka fastighetsbubblor. Dessutom bör kontrollen över om lånen används till vad de är avsedda för förbättras tillägger SBV. Landets centralbank understryker att bankerna bör fokusera på krediter till SMEs före andra kategorier då landets småföretag behöver växa i storlek.