Etikett: VND

Vietnamesiska centralbanken prisar in nästa amerikanska räntehöjning – Devalverar dongen mot amerikanska dollarn

Lagom till den 19:e december när nästa FOMC ska hållas väljer vietnamesiska centralbanken, SBV, att devalvera dongen mot amerikanska dollarn i förebyggande syfte. Dessutom emitterade centralbanken nya forwardterminer med lösendag den 31:a januari.

I måndags valde SBV att devalvera vietnamesiska dongen mot amerikanska dollarn till VND 22750 per dollar, den högsta växelkursen sedan januari i år. Skälet till devalveringen är inför den stundande räntehöjningen den 19:e december där amerikanska FED väntas höja räntan från 2,25 till 2,25%. Detta är givetvis inte helt säkert, men mycket tyder på en höjning. Skulle inte SBV devalvera valutan och inte gör någonting, riskerar dongen att falla väldigt kraftigt, ingen centralbank gillar stora svängningar i valutamarknaden.

En intressant sak är det här med att terminshandeln på vietnamesiska valutamarknaden faktiskt kan komma att få lite vind i seglen. De vietnamesiska bankerna med utställda lån i dollar har behövt uppbackning genom dessa instrument från SBV. Med lite tur kanske vi kan få se en mer kontinuerligt terminshandeln efter detta och som riktar sig till den bredare massan än främst banker. Den 23:e och 26e november emitterade SBV ut forwardsterminen med strike på 23462 per dollar.

Dong – När är det dags att lätta på peggen?

Den vietnamesiska dongen har under de senaste tjugo åren varit väl omskriven då den har likt många andra valutor i tillväxtländer varit väldigt volatil. Dagens vietnamesiska valuta dong har funnits sedan 1978, men strukturen kring valutans värdering har förändrats flera gånger.

Innan januari 2016

Fram till 25 februari 1999 fick endast vissa medlemmar till valutamarknaden, genom Vietnams statsbank (SBV), tillgång till att handla på interbankmarknadens växelkurser inom utsatta prisintervall som ändrades av SBV dagligen mot dollarn. Endast statligt ägda banker,  joint stock banker och vissa utländska bankfilialer kunde delta på valutamarknaden.

Efter den 25 februari 1999 började SBV att ställa priser utifrån den officiella dagliga genomsnittliga växelkursen på interbankmarknaden från föregående handelsdag. Baserat på denna växelkurs fastställde medlemmarna sin egna växelkurser inom ett prisintervall på +/- 0,1 procent. Som en följd av detta omklassificerades Vietnams växelkurssystem till en så kallad crawling peg mot den amerikanska dollarn. Tiden efter skiftet till en lite mer öppnare marknad följdes av en rad devalveringar. Bara mellan åren 2008 till 2011 devalverades dongen hela sex gånger och ibland uppåt 10 procent mot dollarn.

2015 gjorde SBV flera stora steg för att göra det möjligt för dongen att tappa i värde utan att falla handlöst mot dollarn. Fallet i den kinesiska yuanen 2015 hade fått flera asiatiska valutor att följa med ner mot den amerikanska dollarn och vietnamesiska staten följde efter med motiveringen att låta valutan sjunka i värde för att upprätthålla exporttillväxten. Under första halvåret sänktes SBVs växelkurs i dongen mot dollarn med 2 procent i två steg. I augusti samma år valde man att öka marknadens tillåtna prisintervall från +/- 0.25 procent som sattes 2002 till +/- 3 procent. Samtidigt införde man intradagspriser mellan valutaparen.

Efter januari 2016

Den 4 januari ändrade SBV officiellt till en ny växelkursreglering där kursen satte utifrån tre faktorer: utbud/ efterfrågan på Vietnamesiska dong, växelkurserna för en korg med åtta starka utländska valutor och eventuella förändringar som behöver göras för att balansera Vietnams makroekonomiska behov, vilket det sistnämnda kan kännas som en vag beskrivning. De åtta valutorna som ingår i korgen är amerikanska dollarn, euro, yuan, japanska Yen, singapore dollar, sydkoreanska won, thailändska baht och taiwan dollar.

Hur ser statens planer på att låta valutan handlas helt fritt på valutamarknaden?

Det har varit en diskussion som har cirkulerat senaste åren, men när tjänstemän från de diverse ekonomiska department har intervjuats har svaren varit enhälligt att de inte har några planer i dagsläget att släppa den fri. Argumenten har varit att landets finansmarknad är inte tillräckligt utvecklad. Med det menar dom att likviditeten är inte stabil på valutamarknaden och derivatmarknaden som är tänkt att vidareutvecklas för att kunna möjliggöra skydd för finansiella institut att tillämpa i svängiga valutarörelser. Idag finns det forward-terminer, BIDV är den största handlaren av swap-kontrakt och nyligen tillkom covered warrants på de två börserna.

I och med att den Vietnamesiska dongen regleras utifrån marknadsförutsättningarna genom små devalveringar så tror jag att personligen att valutan kommer att vara lätt peggad mot dollarn många år framöver tills landets tjänstesektor kör om tillverkningssektorn. Det finns liksom inget som skulle gynna landet idag med att låta valutan släppas fri då likviditeten kommer dras med i fallet när världsekonomin faller och utflödet av utländska kapital följer med tillbaka till hemländerna. Den dagen då landet inte är lika beroende av utländskt kapital som idag så kan det möjligen ske.

 

 

 

 

 

 

 

Finansiella experter råder till försiktighet med utlåning i amerikanska dollar – Dollarkrediterna svarade för 8,1 procent av landets totala utestående lån

Experter varnar företag att vara mer försiktiga med sina lån i amerikanska dollar på grund av en betydande ökning av utlåning i just dollar och uppgången i amerikanska dollarn mot vietnamesiska dongen.

Statistiken för affärsbanker visade att deras dollarutlåning ökade avsevärt under första kvartalet i år samtidigt som dollarinlåningen minskade.

BIDV minskade dollarinlåningen under första kvartalet i år med 6,05 procent jämfört med i början av året, medan dollarutlåningen steg med 4,01 procent till 4,24 miljarder US-dollar (VND 96,99 biljoner).

Samma trend ses hos ACB, som uppvisade en nedgång på 8,99 procent i inlåningen i dollar, men en utlåning på 8,99 procent till 419,74 miljoner dollar (VND 9,57 biljoner) under första kvartalet.

Under denna period var utlåningsökningen för utländsk valuta i vissa banker högre än 10 procent.

MB rapporterade en ökning med 11,9 procent i dollarlån till $1,05 miljarder dollar (VND 24,05 biljoner) medan LienVietPostBank uppgick till 17,08 procent till $258,77 miljoner dollar (VND 5,9 biljoner).

I sin ekonomiska och finansiella rapport under de första fyra månaderna i år noterade National Financial Supervisory Commission att landets kapitalmobilisering ökade med 3,5 procent jämfört med december förra året, varav dong inlåningen ökade med 3,7 procent och inlåningen i amerikanska dollar minskade med 3,1 procent.

Under denna period ökade kredittillväxten i dong med 4,1 procent mot slutet av förra året och den allt stigande räntan i lånefinansieringen uppgick till 6,3 procent. Dollarkrediterna svarade för 8,1 procent av landets totala utestående lån, högre än 7,9 procent i slutet av 2017.

För närvarande föredrar företagen att låna i utländsk valuta på grund av låga räntor. Utlåningsräntorna för kortfristiga amerikanska lån är nu ungefär mellan 2,5 till 4 procent medan kortsiktiga lån i dong är cirka 7 till 9 procent.

Dollar uppgången

Finansiella experter har dock varnat för att företagen är mer försiktiga mot lågkostnadslösningen att låna i dollar eftersom dollarns värde har uppstigit sig avsevärt mot dongen och det finns risker för ett fortsatt tryck på dollar / dong- växelkursen från och med nu tills slutet av året på grund av den globala volatiliteten på marknaden och den inhemska inflationen.

Efter att ha justerats uppåt sedan början av året ökade centralbankens dagliga referenskurs med 0,8 procent, från VND 22 415 per dollar den 31 december i fjol till VND 22 605 den 29 maj i år. Ökningstakten var emellertid mycket lägre än 2,6 procentenheter i US-dollarindexet på världsmarknaden.

Ngo Dang Khoa, chef för globala marknader i HSBC Vietnam, berättade för Lao Dong (The Labourer) att den globala marknadens tryck på dollarkursen var svår att undvika på grund av en nyligen initierad uppgång i amerikanska statsobligationer och US Feds räntehöjningsplaner.

Dessutom orsakade vissa oväntade inhemska faktorer, däribland stigande dollarkrav, handelsunderskott i maj och lågt inflöde av FDI under de första två veckorna i maj. Bara i maj steg dollarn med VND50 mot dongen, den högsta nivån hittills i år.

Fördelen med stabila makroekonomiska grunder och höga valutareserver kommer dock att hjälpa den vietnamesiska centralbanken att aktivt hantera växelkurspolitiken flexibelt och stabilt vid behov, sade Khoa.

För att undvika chocker när marknaden genomgår negativa förändringar och för att hjälpa företagen att göra affärer stabilt och effektivt föreslog Khoa att företagen aktivt bör använda inhemska marknadsprodukter för att förhindra valutakurs- och ränterisker.

Tidigare i år beslutade centralbanken att förlänga utlåningspolicyn för utländska valutor till vissa exportörer fram till slutet av året för att kontinuerligt hjälpa lokala exportörer att öka sin konkurrensförmåga och öka exporten eftersom deras företag och produktion fortsatte att möta svårigheter. Detta är också en del av regeringens incitamentpolitik som syftar till att stödja och utveckla lokala företag fram till 2020, vilket godkändes i dekret 35 / NQ-CP, utfärdat i maj 2016.

Källa: http://vietnamnews.vn/economy/449734/financial-experts-urge-caution-against-dollar-loans.html#U1GxcRA17Y58KFiz.99

Nedgången i kinesiska yuanen oroar vietnamesiska företag

Nedgången av den kinesiska yuanen (CNY) mot amerikanska dollarn under de senaste två veckorna kom som ett resultat av handelsspänningarna mellan världens två största ekonomier. Nedgången har gett upphov till rädsla bland vietnamesiska företag för att de inte kommer att kunna konkurrera med sina kinesiska konkurrenter.

Även om yuanen steg kraftigt till 6,6242 mot amerikanska dollar på onsdagen, var det bara en återhämtning från en större nedgång som började i mitten av juni för att slutligen nå 11-månaders lägsta på 6,7294 per dollar på tisdagen, enligt Reuters.

Fallet i yuanen mot dollarn kommer att öppna dörren för kinesiska exportörer att öka försäljningen av produkter för att öka vinsten, säger ekonomen Vu Dinh Anh till tidningen Thanh Nien.

Effekten kommer inte att vara omedelbar, men så småningom kommer de vietnamesiska huvudlinjerna att påverkas, eftersom de skulle behöva konkurrera mot starka kinesiska exportörer, tillade han.

För vietnamesiska textilföretag är EU för närvarande näst största exportmarknaden, efter USA. Om yuanen fortsätter att falla kan Kina öka sin textilexport till EU, vilket gör det svårt för vietnamesiska företag, säger Pham Xuan Hong, ordförande i HCMC Garment and Textiles Association.

Vietnam kommer inte  att skörda frukten med de förväntade fördelarna med att underteckna frihandelsavtalet med EU om Kina exporterar sina textilprodukter till EU i stora mängder och konkurrerar med vietnamesiska produkter, sa Hong.

En VD för ett stålföretag i Vietnam, som inte ville bli namngiven, sa att om lokala stålföretag fortsätter att importera stora mängder kinesiskt valsat stål kommer följderna att bli svåra.

Vietnam tillämpade en ”självförsvarskatt” på importerat valsat stål i april 2016, men företag har samtidigt försökt att märka sitt köpta stål från Kina som en annan typ av stål för att undvika det.

”Stålföretag måste avstå från att importera billig stål från Kina eller så kommer Vietnams stålindustri inte att kunna konkurrera på den regionala marknaden”, berättade källan till VnExpress International.

Kina kommer också att försöka exportera sitt stål till ASEAN då yuanen försämras, vilket minskar Vietnams möjlighet att göra bra resultat på den regionala marknaden, tillade källan.

Andra branschinspektörer fruktar att om yuanens värde är fortsatt låg kommer tillverkningsföretag att skynda sig att importera stora mängder från Kina och försumma investeringar i sina egna anläggningar och teknik för att öka exportkapaciteten.

Detta kan i sin tur minska de fördelar Vietnam kan få när CPTPP träder i kraft, oroar sig många företag i Vietnam.

Bara sitta still i båten

Samtidigt kommer vietnamesiska importörer att få stora fördelar från den försvagade yuanen eftersom de flesta importerar maskiner och varor till Vietnam först och betalar tillbaka i CNY vid en senare tidpunkt, sade ekonom Vu Dinh Anh.

Lokala företag som beställer varor på kredit från sina kinesiska motsvarigheter kommer att ha fördel om CNY förblir låg, tillade han.

Andra experter tror att Vietnam inte kommer att bli oerhört påverkat av valutafallet och behöver inte vara alltför orolig.

Landet borde inte vara alltför bekymrat och göra misstaget att sänka den vietnamesiska dongen för att följa yuanen, säger ekonomen Bui Trinh.

”Vietnam har gjort det misstaget i det förflutna, men i det här fallet borde de bara sitta still i båten och inte oroa sig,” sa han.

Han tillade att CNYs fall bara kommer att gynna lokala företag som har beställt stora mängder varor från kinesiska företag på kredit, vilket de kan betala tillbaka med en lägre växelkurs.

Handelsomsättningen mellan Vietnam och Kina uppgick till $93,69 miljarder dollar förra året, en ökning med 23,2 procent från 2016 och utgjorde 22 procent av Vietnams totala handelsomsättning, enligt Vietnam Customs. Siffran beräknas nå 100 miljarder i år.

 

Källa: https://e.vnexpress.net/news/business/yuan-fall-worries-vietnamese-firms-3773003.html

Vietnam Foreign Investment Agency: Det utländska utflödet ur Vietnam uppgår nu till nettoutflöde på $436 miljoner

Färsk aktiemarknadsstatistik visar att utländska investerare har varit nettoförsäljare med en omsättning som uppgår till ett totalt värde på över VND 10 biljoner ($436,6 miljoner) mellan februari 2018 till idag, till skillnad från det starka nettoinflödet i januari i år.

Detta är en av anledningarna till att VN-Index har fallit kraftigt och att raderat uppgången hittills i år. När utländska investerare har en hög nettosäljningsgrad är risken att utländskt kapital kan vända tillbaka, flödar ut istället för in i den vietnamesiska ekonomin.

Om en nation upplever utländsk kapitalutflöde i stor utsträckning och under lång tid – inte bara för en kort period – måste nationen vara redo att möta konsekvenser som växelkursökningar i takt med att inhemsk valuta försämras, inflationstakten och bankerna får färre insättningar och måste därför minska utlåningen. Dessa faktorer kan leda till minskad investering och lägre real BNP-tillväxt. Möjligheten för regeringar och företag att betala tillbaka internationella lån kan också bli svårare eftersom när den inhemska valutan faller kommer de att behöva betala mer för att återbetala lån utgivna i utländsk valuta.

I Vietnams fall återspeglas nettoförsäljningen av utländska investerare i statistiken. Däremot nettoförsäljningen ensamt inte nödvändigtvis en indikator på att utländsk kapitalflykt har skett. Det värsta tänkbara är om landet blöder utländsk valuta. Ett antal utjämningsfaktorer tyder på att utländsk kapitalomvandling inte pågår.

Enligt uppgifter från Foreign Investment Agency (FIA) under ministeriet för planering och investering uppgick utländska indirekta investeringar (FII) till $1,89 miljarder dollar under första kvartalet i år, en ökning på 121,6 procent från år till år. Om utländsk kapitalflykt inträffade skulle det ha börjat för en tid sedan och i stor skala för att avbryta den stora mängden FII som tillkom under första kvartalet.

Även om utländska investerare har varit nettoförsäljare sedan februari är kapitalets värde från denna nettoförsäljning inte nödvändigtvis överfört till utländsk valuta och överförs inte nödvändigtvis till utlandet. Det är möjligt att utländska investerare fortfarande har en del av sin kapital från denna nettoförsäljning på vietnamesiska bankkonton, i Vienamesiska đồng/VND  i väntan på nya investeringsmöjligheter. Därför har nettoförsäljningen av utländska investerare i allmänhet inte orsakat en omlokalisering av utländskt kapital i Vietnam just nu.

Det kan givetvis inte uteslutas att vissa utländska investerare har konverterat det samlade kapitalet till en utländsk valuta och överfört det utomlands. Om detta händer i stor skala så kommer det att återspeglas i den tredje faktorn, växelkursen. Faktum är att VND / USD-växelkursen endast ökade avsevärt i slutet av mars, men sjönk efter det och bara ”bröt ut uppåt” från mitten av förra veckan med cirka 90 VND från 29 maj.

Det kan hävdas att den växelkurs som noteras av bankerna (och statsbankens centralkurs) inte exakt återspeglar situationen för valutaspänningar i Vietnam och därför inte kan användas som argument för att förneka möjligheten att omlokalisering av utländsk valuta sker . Förändringen av VND / USD-växelkursen på den fria marknaden, som inte är så annorlunda än de kommersiella bankernas börsnoterade räntor, visar emellertid att det inte finns några spänningar i valutaparet VND/USD hittills.

Det föreslås också att utländsk kapitaltillskott från FII har ”blivit maskerad” av det fortsatta inflödet av utländska direktinvesteringar (FDI). Därför har Vietnam haft turen att undvika konsekvenserna av att blöda utländsk valuta. Det är möjligt att denna förskjutande effekt pågår, men huvudförklaringen ligger i de inbördes skillnaderna mellan FDI och FII, eftersom FDI är långfristigt kapital, dvs. inte föremål för kortfristiga fluktuationer som FII. Slutligen, när det gäller makroekonomisk stabilitet, är FDI och FII inte lika viktiga som stabiliteten i valutareserverande i Vietnam som för närvarande är stark.

Källa: http://vietnamnews.vn/economy/449336/investors-are-selling-does-that-indicate-capital-reversal.html#VxrSejPytWfXfD6k.99

© 2024 Frontier Vietnam

Tema av Anders NorenUpp ↑