Etikett: Dong

Vietnamesiska centralbanken prisar in nästa amerikanska räntehöjning – Devalverar dongen mot amerikanska dollarn

Lagom till den 19:e december när nästa FOMC ska hållas väljer vietnamesiska centralbanken, SBV, att devalvera dongen mot amerikanska dollarn i förebyggande syfte. Dessutom emitterade centralbanken nya forwardterminer med lösendag den 31:a januari.

I måndags valde SBV att devalvera vietnamesiska dongen mot amerikanska dollarn till VND 22750 per dollar, den högsta växelkursen sedan januari i år. Skälet till devalveringen är inför den stundande räntehöjningen den 19:e december där amerikanska FED väntas höja räntan från 2,25 till 2,25%. Detta är givetvis inte helt säkert, men mycket tyder på en höjning. Skulle inte SBV devalvera valutan och inte gör någonting, riskerar dongen att falla väldigt kraftigt, ingen centralbank gillar stora svängningar i valutamarknaden.

En intressant sak är det här med att terminshandeln på vietnamesiska valutamarknaden faktiskt kan komma att få lite vind i seglen. De vietnamesiska bankerna med utställda lån i dollar har behövt uppbackning genom dessa instrument från SBV. Med lite tur kanske vi kan få se en mer kontinuerligt terminshandeln efter detta och som riktar sig till den bredare massan än främst banker. Den 23:e och 26e november emitterade SBV ut forwardsterminen med strike på 23462 per dollar.

Vietnamesiska centralbanken injicerade $1,75 miljarder till penningmarknaden i oktober

Sedan februari i år har likviditeten minskat på penningmarknaden i Vietnam. Detta skapar ringar på penningmarknaden i form av att räntorna som bankerna lånar via stiger och brukar signalera en sjunkande tilltro till bankerna. Större exempel på detta såg vi under förra finanskrisen och kom att kallas för en liquidity crunch. Jämför vi räntorna på interbankmarknaden i Vietnam ser det ut som följande mellan juni och oktober i år:

Bild: SBV.gov

Juni 2018 v23

Over Night 1,66

1 Weeks 1,77

2 Weeks 1,84

 

Oktober 2018 v43

Over Night 3.21  

1 Weeks 3.40  

2 Weeks 3.55

Bild: SBV.gov

Vad blir resultatet?

För penningmarknadens del gör staten ett desperat försök att bibehålla en räntemarknad med låga interbankräntor som kan ses som hållbar och på så vis öka landets valutareserv. Riskerna på sikt är att inflationen kan ta fart vilket har varit något vi har väntat länge på i Europa där vi ser ECB köpa sina egna bonds och andra marknadsaktörerna för att pressa ner räntorna och tillföra konstgjord andning i penningmarknaden. I euroområdet har detta lett till överlikviditet, så är inte fallet i Vietnam. I Vietnam har detta bara varit för att stävja en stagnation i likviditeten, inte överstimulera. Förra veckan skrev jag i bloggen om Fitch senaste rapport om Vietnam att de ser låga interbankräntor i förhållande till styrräntan som ett hot då de är oroliga över en potentiellt skenande inflation och därmed ökade non performing loans.

Hur illa ställt är det idag?

Ett färskt exempel på hur illikvid räntemarknaden är så genomfördes en regelbunden auktion  veckan som gick. Vid det tillfället auktionerades 10-åriga G-bonds till en ränta på 4,85. SBV sökte VND 5,6 biljoner, men fick endast in VND 1,1 biljoner. I skrivande stund, 2018-10-22, står 10-åringen i 5,094.  

Jag länkar även till regeringens hemsida där ni som läser kan följa uppdateringarna gällande landets likviditetsdata.

https://www.sbv.gov.vn/webcenter/portal/en/home/sbv?_afrLoop=3835069900655406

Dong – När är det dags att lätta på peggen?

Den vietnamesiska dongen har under de senaste tjugo åren varit väl omskriven då den har likt många andra valutor i tillväxtländer varit väldigt volatil. Dagens vietnamesiska valuta dong har funnits sedan 1978, men strukturen kring valutans värdering har förändrats flera gånger.

Innan januari 2016

Fram till 25 februari 1999 fick endast vissa medlemmar till valutamarknaden, genom Vietnams statsbank (SBV), tillgång till att handla på interbankmarknadens växelkurser inom utsatta prisintervall som ändrades av SBV dagligen mot dollarn. Endast statligt ägda banker,  joint stock banker och vissa utländska bankfilialer kunde delta på valutamarknaden.

Efter den 25 februari 1999 började SBV att ställa priser utifrån den officiella dagliga genomsnittliga växelkursen på interbankmarknaden från föregående handelsdag. Baserat på denna växelkurs fastställde medlemmarna sin egna växelkurser inom ett prisintervall på +/- 0,1 procent. Som en följd av detta omklassificerades Vietnams växelkurssystem till en så kallad crawling peg mot den amerikanska dollarn. Tiden efter skiftet till en lite mer öppnare marknad följdes av en rad devalveringar. Bara mellan åren 2008 till 2011 devalverades dongen hela sex gånger och ibland uppåt 10 procent mot dollarn.

2015 gjorde SBV flera stora steg för att göra det möjligt för dongen att tappa i värde utan att falla handlöst mot dollarn. Fallet i den kinesiska yuanen 2015 hade fått flera asiatiska valutor att följa med ner mot den amerikanska dollarn och vietnamesiska staten följde efter med motiveringen att låta valutan sjunka i värde för att upprätthålla exporttillväxten. Under första halvåret sänktes SBVs växelkurs i dongen mot dollarn med 2 procent i två steg. I augusti samma år valde man att öka marknadens tillåtna prisintervall från +/- 0.25 procent som sattes 2002 till +/- 3 procent. Samtidigt införde man intradagspriser mellan valutaparen.

Efter januari 2016

Den 4 januari ändrade SBV officiellt till en ny växelkursreglering där kursen satte utifrån tre faktorer: utbud/ efterfrågan på Vietnamesiska dong, växelkurserna för en korg med åtta starka utländska valutor och eventuella förändringar som behöver göras för att balansera Vietnams makroekonomiska behov, vilket det sistnämnda kan kännas som en vag beskrivning. De åtta valutorna som ingår i korgen är amerikanska dollarn, euro, yuan, japanska Yen, singapore dollar, sydkoreanska won, thailändska baht och taiwan dollar.

Hur ser statens planer på att låta valutan handlas helt fritt på valutamarknaden?

Det har varit en diskussion som har cirkulerat senaste åren, men när tjänstemän från de diverse ekonomiska department har intervjuats har svaren varit enhälligt att de inte har några planer i dagsläget att släppa den fri. Argumenten har varit att landets finansmarknad är inte tillräckligt utvecklad. Med det menar dom att likviditeten är inte stabil på valutamarknaden och derivatmarknaden som är tänkt att vidareutvecklas för att kunna möjliggöra skydd för finansiella institut att tillämpa i svängiga valutarörelser. Idag finns det forward-terminer, BIDV är den största handlaren av swap-kontrakt och nyligen tillkom covered warrants på de två börserna.

I och med att den Vietnamesiska dongen regleras utifrån marknadsförutsättningarna genom små devalveringar så tror jag att personligen att valutan kommer att vara lätt peggad mot dollarn många år framöver tills landets tjänstesektor kör om tillverkningssektorn. Det finns liksom inget som skulle gynna landet idag med att låta valutan släppas fri då likviditeten kommer dras med i fallet när världsekonomin faller och utflödet av utländska kapital följer med tillbaka till hemländerna. Den dagen då landet inte är lika beroende av utländskt kapital som idag så kan det möjligen ske.

 

 

 

 

 

 

 

Vietnams utländska låneskuld växer snabbt

Med den officiella växelkursen på VND22.425 per dollar som meddelades av State Bank of Vietnam (SBV) på sista handelsdagen förra året hade Vietnams totala utlandsskuld uppgått till $109,34 miljarder dollar.

Den så kallade offentliga skuldbulletinen nr 5släpptes den 23 augusti 2017 visade att Vietnams utländska skulder under slutet av 2015 var $80,84 miljarder dollar medan den uppgick till $71 miljarder dollar 2014. Det innebär att utlandsskulden ökade med 10 miljarder dollar från år till år. Under tiden 2016-2017 var den genomsnittliga ökningen 15 miljarder dollar per år.

Under tidigare år existerade inte oron om växelkursfluktuationer eftersom dong / dollarkursen var stabil.

Eftersom dongen förlorar värdet mot amerikanska dollar blir Vietnams utländska skulder större. Enligt Thoi Bao Kinh Te Saigon så kommer staten behöva biljoner dong extra på grund av valutakursförändringar på sina befintliga utlandslån.

Mer än hälften av landets skulder är i dollar och importen kommer också att skadas. Självklart ger justeringar i valutakurserna även en exportbonus men landet förlorar samtidigt på importen och ökad inflation.

De utländska skulderna för företag är en viktig del av landets utlandsskulder. Finansdepartementet (MOF) visar emellertid inte siffror på utländska lån till Vietnams företag.

Enligt planen 2018 är maxtaket för utlandslån till företag och organisationer $5 miljarder dollar och företagens kortfristiga utestående lån får inte överstiga utestående lån senast den 31 december 2017

En SBV-tjänsteman svarade att FIEs (Foreign Invested Enterprise) har den högsta efterfrågan på utländska lån. De lånar pengar antingen från holdingbolag eller utländska banker.

I princip måste företagen registrera upplåning hos Forex Management Department. Om de totala lån som registrerats av företag är högre än gränsvärdet, kommer SBV att diskutera med MOF att justera gränsen baserat på efterfrågan och skuldbetalningskapacitet.

2017 lånade Vietnam Beverage 5 miljarder dollar för att köpa Sabeco-aktier, vilket ledde till att landets totala utlandsskuld ökade. Om företaget inte hade fått lånet skulle Vietnams totala utlandsskuld ha varit 104,34 miljarder dollar i slutet av 2017.

Enligt lagen om offentlig skuldhantering innefattar statens utlandsskulder utländska skulder som regeringen ådragit sig, utländska lån garanterade av staten och utländska lån till företag.

Finansiella experter råder till försiktighet med utlåning i amerikanska dollar – Dollarkrediterna svarade för 8,1 procent av landets totala utestående lån

Experter varnar företag att vara mer försiktiga med sina lån i amerikanska dollar på grund av en betydande ökning av utlåning i just dollar och uppgången i amerikanska dollarn mot vietnamesiska dongen.

Statistiken för affärsbanker visade att deras dollarutlåning ökade avsevärt under första kvartalet i år samtidigt som dollarinlåningen minskade.

BIDV minskade dollarinlåningen under första kvartalet i år med 6,05 procent jämfört med i början av året, medan dollarutlåningen steg med 4,01 procent till 4,24 miljarder US-dollar (VND 96,99 biljoner).

Samma trend ses hos ACB, som uppvisade en nedgång på 8,99 procent i inlåningen i dollar, men en utlåning på 8,99 procent till 419,74 miljoner dollar (VND 9,57 biljoner) under första kvartalet.

Under denna period var utlåningsökningen för utländsk valuta i vissa banker högre än 10 procent.

MB rapporterade en ökning med 11,9 procent i dollarlån till $1,05 miljarder dollar (VND 24,05 biljoner) medan LienVietPostBank uppgick till 17,08 procent till $258,77 miljoner dollar (VND 5,9 biljoner).

I sin ekonomiska och finansiella rapport under de första fyra månaderna i år noterade National Financial Supervisory Commission att landets kapitalmobilisering ökade med 3,5 procent jämfört med december förra året, varav dong inlåningen ökade med 3,7 procent och inlåningen i amerikanska dollar minskade med 3,1 procent.

Under denna period ökade kredittillväxten i dong med 4,1 procent mot slutet av förra året och den allt stigande räntan i lånefinansieringen uppgick till 6,3 procent. Dollarkrediterna svarade för 8,1 procent av landets totala utestående lån, högre än 7,9 procent i slutet av 2017.

För närvarande föredrar företagen att låna i utländsk valuta på grund av låga räntor. Utlåningsräntorna för kortfristiga amerikanska lån är nu ungefär mellan 2,5 till 4 procent medan kortsiktiga lån i dong är cirka 7 till 9 procent.

Dollar uppgången

Finansiella experter har dock varnat för att företagen är mer försiktiga mot lågkostnadslösningen att låna i dollar eftersom dollarns värde har uppstigit sig avsevärt mot dongen och det finns risker för ett fortsatt tryck på dollar / dong- växelkursen från och med nu tills slutet av året på grund av den globala volatiliteten på marknaden och den inhemska inflationen.

Efter att ha justerats uppåt sedan början av året ökade centralbankens dagliga referenskurs med 0,8 procent, från VND 22 415 per dollar den 31 december i fjol till VND 22 605 den 29 maj i år. Ökningstakten var emellertid mycket lägre än 2,6 procentenheter i US-dollarindexet på världsmarknaden.

Ngo Dang Khoa, chef för globala marknader i HSBC Vietnam, berättade för Lao Dong (The Labourer) att den globala marknadens tryck på dollarkursen var svår att undvika på grund av en nyligen initierad uppgång i amerikanska statsobligationer och US Feds räntehöjningsplaner.

Dessutom orsakade vissa oväntade inhemska faktorer, däribland stigande dollarkrav, handelsunderskott i maj och lågt inflöde av FDI under de första två veckorna i maj. Bara i maj steg dollarn med VND50 mot dongen, den högsta nivån hittills i år.

Fördelen med stabila makroekonomiska grunder och höga valutareserver kommer dock att hjälpa den vietnamesiska centralbanken att aktivt hantera växelkurspolitiken flexibelt och stabilt vid behov, sade Khoa.

För att undvika chocker när marknaden genomgår negativa förändringar och för att hjälpa företagen att göra affärer stabilt och effektivt föreslog Khoa att företagen aktivt bör använda inhemska marknadsprodukter för att förhindra valutakurs- och ränterisker.

Tidigare i år beslutade centralbanken att förlänga utlåningspolicyn för utländska valutor till vissa exportörer fram till slutet av året för att kontinuerligt hjälpa lokala exportörer att öka sin konkurrensförmåga och öka exporten eftersom deras företag och produktion fortsatte att möta svårigheter. Detta är också en del av regeringens incitamentpolitik som syftar till att stödja och utveckla lokala företag fram till 2020, vilket godkändes i dekret 35 / NQ-CP, utfärdat i maj 2016.

Källa: http://vietnamnews.vn/economy/449734/financial-experts-urge-caution-against-dollar-loans.html#U1GxcRA17Y58KFiz.99

Nedgången i kinesiska yuanen oroar vietnamesiska företag

Nedgången av den kinesiska yuanen (CNY) mot amerikanska dollarn under de senaste två veckorna kom som ett resultat av handelsspänningarna mellan världens två största ekonomier. Nedgången har gett upphov till rädsla bland vietnamesiska företag för att de inte kommer att kunna konkurrera med sina kinesiska konkurrenter.

Även om yuanen steg kraftigt till 6,6242 mot amerikanska dollar på onsdagen, var det bara en återhämtning från en större nedgång som började i mitten av juni för att slutligen nå 11-månaders lägsta på 6,7294 per dollar på tisdagen, enligt Reuters.

Fallet i yuanen mot dollarn kommer att öppna dörren för kinesiska exportörer att öka försäljningen av produkter för att öka vinsten, säger ekonomen Vu Dinh Anh till tidningen Thanh Nien.

Effekten kommer inte att vara omedelbar, men så småningom kommer de vietnamesiska huvudlinjerna att påverkas, eftersom de skulle behöva konkurrera mot starka kinesiska exportörer, tillade han.

För vietnamesiska textilföretag är EU för närvarande näst största exportmarknaden, efter USA. Om yuanen fortsätter att falla kan Kina öka sin textilexport till EU, vilket gör det svårt för vietnamesiska företag, säger Pham Xuan Hong, ordförande i HCMC Garment and Textiles Association.

Vietnam kommer inte  att skörda frukten med de förväntade fördelarna med att underteckna frihandelsavtalet med EU om Kina exporterar sina textilprodukter till EU i stora mängder och konkurrerar med vietnamesiska produkter, sa Hong.

En VD för ett stålföretag i Vietnam, som inte ville bli namngiven, sa att om lokala stålföretag fortsätter att importera stora mängder kinesiskt valsat stål kommer följderna att bli svåra.

Vietnam tillämpade en ”självförsvarskatt” på importerat valsat stål i april 2016, men företag har samtidigt försökt att märka sitt köpta stål från Kina som en annan typ av stål för att undvika det.

”Stålföretag måste avstå från att importera billig stål från Kina eller så kommer Vietnams stålindustri inte att kunna konkurrera på den regionala marknaden”, berättade källan till VnExpress International.

Kina kommer också att försöka exportera sitt stål till ASEAN då yuanen försämras, vilket minskar Vietnams möjlighet att göra bra resultat på den regionala marknaden, tillade källan.

Andra branschinspektörer fruktar att om yuanens värde är fortsatt låg kommer tillverkningsföretag att skynda sig att importera stora mängder från Kina och försumma investeringar i sina egna anläggningar och teknik för att öka exportkapaciteten.

Detta kan i sin tur minska de fördelar Vietnam kan få när CPTPP träder i kraft, oroar sig många företag i Vietnam.

Bara sitta still i båten

Samtidigt kommer vietnamesiska importörer att få stora fördelar från den försvagade yuanen eftersom de flesta importerar maskiner och varor till Vietnam först och betalar tillbaka i CNY vid en senare tidpunkt, sade ekonom Vu Dinh Anh.

Lokala företag som beställer varor på kredit från sina kinesiska motsvarigheter kommer att ha fördel om CNY förblir låg, tillade han.

Andra experter tror att Vietnam inte kommer att bli oerhört påverkat av valutafallet och behöver inte vara alltför orolig.

Landet borde inte vara alltför bekymrat och göra misstaget att sänka den vietnamesiska dongen för att följa yuanen, säger ekonomen Bui Trinh.

”Vietnam har gjort det misstaget i det förflutna, men i det här fallet borde de bara sitta still i båten och inte oroa sig,” sa han.

Han tillade att CNYs fall bara kommer att gynna lokala företag som har beställt stora mängder varor från kinesiska företag på kredit, vilket de kan betala tillbaka med en lägre växelkurs.

Handelsomsättningen mellan Vietnam och Kina uppgick till $93,69 miljarder dollar förra året, en ökning med 23,2 procent från 2016 och utgjorde 22 procent av Vietnams totala handelsomsättning, enligt Vietnam Customs. Siffran beräknas nå 100 miljarder i år.

 

Källa: https://e.vnexpress.net/news/business/yuan-fall-worries-vietnamese-firms-3773003.html

Vietnams valutareserver ökar till rekordhöga $63 miljarder dollar

Valutareserven i Vietnam

State Bank of Vietnam (SBV) har kontinuerligt köpt i hårda valutor under de senaste månaderna, vilket höjer landets valutareserver till rekordhöga $63 miljarder US-dollar.

Mai Tien Dung, minister och ordförande för regeringskontoret, tillkännagav detta vid en ny presskonferens efter ett månatligt kabinettmöte.

SBV köpte $32 miljarder dollar i hårda valutor under de senaste två åren, sa Dung.

Enligt experter har SBV också ändrat sitt sätt att köpa utländsk valuta. Istället för att använda spothandel har centralbanken använt terminskontrakt för inköp av hårda valutor sedan 7 februari i år.

Tidigare köpte banken utländsk valuta i spothandel, med volymer på 1-3 miljarder dollar per dag vilket innebar att en motsvarande volym vietnamesisk đồng pumpades in på marknaden på kort tid.

Men sedan februari har banken lanserat tre månaders terminskontrakt för att reglera flödet på ett mer flexibelt sätt. Några 40 procent av valutareserverna har köpts genom terminskontrakt, vilket bidrar till att balansera kassaflöden för att mildra räntepressen, USD / VND-växelkursen och inflationen.

Experter tillförde stabiliteten till följd av SBV: s flexibla centralränteshanteringsmekanism, vilket gjorde att den inhemska valutamarknaden blev mindre påverkad av globala faktorer.

Utöver detta var det inhemska utbud och efterfrågan förhållande till dollarn relativt stabil tack vare utländsk valutaförsörjning från export, utländska investeringar, officiellt utvecklingsbistånd, turism och remittanser.

Stigningen i landets valutareserver rapporterades i samband med att valutakursen på hemmamarknaden var relativt stabil. Enligt centralbanken var likviditeten på den inhemska valutamarknaden bra och uppfyllde kraven från lokala organisationer och individer.

På måndagen ställde SBV den dagliga referenskursen till VND 22.558 per US-dollar, upp VND 6 från fredagen förra veckan.

Stora affärsbanker såsom Vietcombank, BIDV och Vietinbank på måndagen noterade USD / VND växelkursen oförändrad från förra fredagen, en dollar kostade VND 22 735 och sälja gick på VND 22,805.

Läs mer på http://vietnamnews.vn/economy/427498/vns-foreign-reserves-reach-record-high-of-us63b.html#M1Etuqv8LCh6lHbj.99

© 2024 Frontier Vietnam

Tema av Anders NorenUpp ↑